11 Asa ropade sedan till Jehova, sin Gud:+ ”Jehova, för dig har det ingen betydelse om de du hjälper är många eller få, starka eller svaga.+ Hjälp oss, Jehova, vår Gud, för vi förtröstar* på dig,+ och det är i ditt namn som vi går emot denna skara.+ Jehova, du är vår Gud. Låt inte en obetydlig* människa visa sig starkare än du.”+

12 Vår Gud, ska du inte straffa dem?+ Vi står maktlösa inför denna stora skara som kommer mot oss, och vi vet inte vad vi ska göra.+ Våra ögon är vända mot dig.”+

8 Han stöder sig på mänsklig kraft,* men vi har Jehova, vår Gud, på vår sida. Han kommer att hjälpa oss och utkämpa våra strider.”+ När Hiskia, Judas kung, sa detta fick folket nytt mod.+