14 Människan, av kvinna född,

lever ett kort liv+ fyllt av bekymmer.*+

 2 Hon slår ut som en blomma och vissnar sedan bort,*+

som skuggan flyr hon och försvinner.+

 5 Du sveper bort människorna,+ de försvinner som en dröm,

som gräset som spirar på morgonen.+

 6 Det spirar och blomstrar på morgonen,

men vissnar och torkar bort på kvällen.+