APOSTLAGÄRNINGARNA
Studienoter – kapitel 9
Saul: Se studienot till Apg 7:58.
översteprästen: Dvs. Kaifas. (Se studienot till Apg 4:6.)
brev: Under det första århundradet var man beroende av brev från en pålitlig källa när en främling skulle introduceras och hans identitet och befogenheter bekräftas. (Rom 16:1; 2Kor 3:1–3) Judarna i Rom nämnde detta sätt att förmedla information på. (Apg 28:21) De brev som Saul bad översteprästen om att få med sig till synagogorna i Damaskus gav honom befogenhet att förfölja de kristna judarna. (Apg 9:1, 2) I dessa brev ombads tydligtvis synagogorna i Damaskus att samarbeta med Saul i att motarbeta de kristna.
Damaskus: Ligger i det nutida Syrien och sägs vara en av de äldsta städer i världen som har varit bebodd hela tiden sedan den grundades. Abraham kan ha färdats förbi eller genom den här staden, som låg i det som då var Aram, på väg söderut mot Kanaan. Vid något tillfälle blev Elieser, som var ”en man från Damaskus”, Abrahams tjänare. (1Mo 15:2) Nästan tusen år senare omnämns Damaskus i Bibelns skildring igen. (Se Ordförklaringar under ”Aram, araméer”.) Då låg araméerna i krig med Israel, och de två nationerna blev fiender. (1Ku 11:23–25) Under det första århundradet tillhörde Damaskus den romerska provinsen Syrien. Vid den tiden bodde det kanske runt 20 000 judar i Damaskus, och det fanns flera synagogor där. Staden var knutpunkt för flera viktiga vägar. Saul kan ha varit rädd att de kristna lärorna snabbt kunde spridas därifrån, och det var kanske därför som han inriktade sig på de kristna i just den staden. (Se Tillägg B13.)
Vägen: En benämning som används i Apostlagärningarna om det kristna levnadssättet och den första kristna församlingen. Det kan ha haft sin grund i det Jesus sa i Joh 14:6: ”Jag är vägen.” Det sades att de som började följa Jesus tillhörde ”Vägen”, dvs. de följde samma levnadsväg eller levnadssätt som Jesus. (Apg 19:9) Det viktigaste i hans liv var att tillbe den ende sanne Guden, Jehova. För de kristna innebar det här levnadssättet även att tro på Jesus Kristus. I Antiokia i Syrien, möjligen så tidigt som år 44 v.t., såg Gud till att Jesus lärjungar ”började kallas kristna”. (Apg 11:26) Men även efter att de hade fått den benämningen omtalar Lukas församlingen som ”Vägen”. (Apg 19:23; 22:4; 24:22; se studienoter till Apg 18:25; 19:23.)
hörde ljudet av en röst: I Apg 22:6–11 beskriver Paulus själv vad han upplevde på vägen till Damaskus. När man jämför den skildringen med det som står här får man en tydlig bild av vad som hände. I båda skildringarna används samma grekiska ord, men grammatiken skiljer sig åt. Det grekiska ordet fōnẹ̄ kan översättas med både ”ljud” och ”röst”. Här står ordet i genitiv och återges därför med ”ljudet av en röst”. (I Apg 22:9 står samma grekiska ord i ackusativ och återges med ”rösten”.) Männen som följde med Paulus hörde ljudet av en röst men kunde tydligtvis inte höra och förstå. De hörde alltså inte rösten på samma sätt som Paulus gjorde. (Apg 26:14; se studienot till Apg 22:9.)
den gata som kallas Raka gatan: Detta är den enda gata som nämns vid namn i de kristna grekiska skrifterna. Under det första århundradet utgjorde vägarna i Damaskus ett rutnät, och man menar att Raka gatan var huvudgatan som gick från öster till väster genom staden. Gatan var ca 1,5 km lång och 26 m bred, inklusive gångbanor. Den var möjligtvis kantad av kolonner. Det går fortfarande en huvudgata genom det som finns kvar av den gamla romerska staden, och den följer den forntida romerska gatan Via Recta, eller Raka gatan.
i en syn: Dessa ord förekommer i flera gamla handskrifter.
gripa: Eller ”fängsla”. Ordagrant ”binda”, ”slå i bojor”. (Jämför Kol 4:3.)
Israels folk: Ordagrant ”Israels söner”. (Se Ordförklaringar under ”Israel”.)
en korg: Lukas använder här det grekiska ordet sfyrịs, som även används i Matteusevangeliet och i Markusevangeliet om de sju korgar som man fyllde när man samlade in överbliven mat efter att Jesus hade mättat 4 000 män. (Se studienot till Mt 15:37.) Detta ord avser en stor korg. När Paulus berättade för de kristna i Korinth om sin flykt använde han det grekiska ordet sargạnē, som avser en flätad korg av rep eller vide. Båda dessa grekiska ord kan användas om samma typ av korg. (2Kor 11:32, 33)
rörde sig fritt: Eller ”fortsatte sitt dagliga liv”. Ordagrant ”gick in och ut”. Det här uttrycket kommer från ett semitiskt idiom som rymmer tanken på att fortsätta sitt vanliga liv eller att obehindrat umgås med andra. (Jämför 5Mo 28:6; Ps 121:8; fotnoter; se studienot till Apg 1:21.)
de grekisktalande judarna: Ordagrant ”hellenisterna”. Detta var troligtvis judar som hellre talade grekiska än hebreiska. De här judarna hade antagligen kommit till Jerusalem från olika delar av romarriket. I Apg 6:1 används uttrycket om kristna, men sammanhanget här i Apg 9:29 visar att de här grekisktalande judarna inte var lärjungar till Kristus. Theodotos inskrift, som man har funnit på Ofelhöjden i Jerusalem, visar att många grekisktalande judar kom till Jerusalem. (Se studienot till Apg 6:1.)
respekt för Jehova: Uttrycket ”respekt för Jehova” förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna och är en kombination av det hebreiska ord som har översatts med ”respekt” och tetragrammet. (Några exempel finns i 2Kr 19:7, 9; Ps 19:9; 111:10; Ord 2:5; 8:13; 9:10; 10:27; 19:23; Jes 11:2, 3.) Däremot förekommer uttrycket ”respekt för Herren” inte en enda gång i de hebreiska skrifterna. Skälen till att Nya världens översättning använder ”respekt för Jehova” i huvudtexten till Apg 9:31, trots att det i de flesta grekiska handskrifter står ”respekt för Herren”, förklaras i Tillägg C1 och C3 introduktion; Apg 9:31.
Tabita: Det arameiska namnet Tabita betyder ”gasell” och motsvarar tydligtvis ett hebreiskt ord (tsevijjạh) som betyder ”gasellhona”. (HV 4:5; 7:3) Det grekiska namnet Dorkas betyder också ”gasell”. Eftersom hon bodde i hamnstaden Joppe med en blandad befolkning av både judar och icke-judar kan hon ha varit känd under båda namnen. Eller så kan Lukas ha översatt namnet för att hjälpa sina icke-judiska läsare.
mantlar: Eller ”ytterkläder”. Det grekiska ordet himạtion avser här tydligtvis ett löst sittande plagg, men oftast var det helt enkelt ett rektangulärt tygstycke.
Tabita, res dig upp!: Petrus gick till väga på ungefär samma sätt som Jesus hade gjort när han uppväckte Jairos dotter. (Mk 5:38–42; Lu 8:51–55) Det här är första gången som det nämns att en apostel uppväckte någon. Tack vare detta blev många i Joppe troende. (Apg 9:39–42)
en garvare som hette Simon: Se studienot till Apg 10:6.