1 KORINTHIERNA
Studienoter – kapitel 9
en apostel: Se studienot till Rom 1:1.
en troende hustru: Eller ”en syster som hustru”, dvs. en hustru som är kristen. Kvinnor i den kristna församlingen ses som systrar i andligt avseende. (Rom 16:1; 1Kor 7:15; Jak 2:15)
Kefas: Ett av namnen på aposteln Petrus. (Se studienoter till Mt 10:2; 1Kor 1:12.) Han omtalas här som en gift man. Av evangelierna framgår det att hans svärmor bodde i hans hus, som han delade med sin bror Andreas. (Mt 8:14; Mk 1:29–31; se studienot till Lu 4:38.) Den här versen visar att Kefas hustru ibland följde med honom när han utförde sin tjänst. Andra apostlar och Jesus halvbröder hade också med sig sina hustrur.
står för sina egna omkostnader: Paulus använder här ett grekiskt ord som ordagrant betyder ”lön”, som avser det underhåll som gavs till soldater och som kan ha innefattat mat och andra förnödenheter. (Se studienot till Lu 3:14.) I det här sammanhanget används det bildligt för att framhålla att en hårt arbetande kristen ”soldat” förtjänar blygsam materiell hjälp.
Är det oxar Gud bryr sig om?: Paulus använder den här retoriska frågan för att få fram sin poäng. Han har precis citerat från Moses lag, där det står: ”Bind inte ihop munnen på en oxe som tröskar.” (5Mo 25:4) Precis som en tröskande oxe har rätt att äta av säden, så förtjänar en kristen som ger andra andliga gåvor att få materiell hjälp. I 1Kor 9:10 säger Paulus att lagen i 5Mo 25:4 ”faktiskt [skrevs] för vår skull”. Han menar inte att de kristna kan bortse från den bibliska principen om att behandla djur väl. Han menar snarare att om principen gäller djur som arbetar, gäller den i ännu högre grad människor som arbetar, särskilt dem som arbetar för Gud.
min skyldighet: Eller ”ett tvång”. Ordagrant ”en nödvändighet”. Paulus hade fått uppdraget att predika, och han kände sig tvingad att utföra det arbetet. (Apg 9:15–17; Gal 1:15, 16) Det grekiska ordet för ”skyldighet” ingår även i frasen ”är det nödvändigt”. (Rom 13:5) Paulus fortsätter med att säga: jag är illa ute om jag inte förkunnar de goda nyheterna. När han säger ”jag är illa ute”, som också kan återges med ”ve mig”, använder han ett grekiskt ord som visar hur förtvivlad han skulle känna sig om han inte fullgjorde sin skyldighet att predika. Hans framtida liv var beroende av att han var lojal. (Jämför Hes 33:7–9, 18; Apg 20:26.) Paulus kan ha tänkt på avsnitt i Jeremia och Amos. (Jer 20:9; Am 3:8) Men hans motiv till att predika var inte i första hand pliktkänsla, utan kärlek. (2Kor 5:14, 20; Flp 1:16)
För judarna har jag blivit som en jude: Paulus judiska bakgrund och hans villighet att göra ”allt ... för de goda nyheterna” gjorde att han kunde hjälpa ödmjuka judar att erkänna att Jesus var Messias. (1Kor 9:23) ”Av hänsyn till judarna” såg han till exempel till att ”Timoteus blev omskuren”. Paulus och Timoteus var villiga att göra detta trots att omskärelse inte var ett krav för kristna. (Apg 16:1–3)
För dem utan lag har jag blivit som en utan lag: Uttrycket ”dem utan lag” syftar på hedningar, eller icke-judar, som inte var underställda Moses lag. När Paulus vittnade för en grekisk åhörarskara i Aten tog han hänsyn till deras tänkesätt och pratade om en Gud som var ”okänd” för dem. Han citerade även deras egna diktare. (Apg 17:22–34)
För de svaga har jag blivit svag: Även om Paulus talade på ett kraftfullt sätt tog han hänsyn till att en del av församlingens judar och icke-judar hade ett känsligt samvete. Han blev därigenom ”svag” för de svaga. (Rom 14:1, 13, 19; 15:1)
allt gör jag för de goda nyheterna: Här sammanfattar Paulus hur han anpassade sig för att kunna lägga fram budskapet på ett så effektivt sätt som möjligt för många olika slags människor. (1Kor 9:19–23) Men han var inte villig att ta till vad som helst för att göra lärjungar. Han sa: ”Vi tar inte till några knep och förfalskar inte Guds ord.” (2Kor 4:2)
löpare som deltar i ett lopp: Eftersom idrottstävlingar var ett viktigt inslag i den grekiska kulturen använde Paulus ibland illustrationer om just idrott. (1Kor 9:24–27; Flp 3:14; 2Ti 2:5; 4:7, 8; Heb 12:1, 2) De kristna i Korinth var bekanta med tävlingarna i de isthmiska spelen, som hölls i närheten av Korinth. De här spelen hölls vartannat år. Paulus måste ha varit i Korinth när spelen hölls år 51 v.t. Det här var det viktigaste idrottsevenemanget efter de olympiska spelen, som hölls i Olympia i Grekland. Löpare vid sådana tävlingar deltog i lopp med varierande längd. Genom att använda illustrationer om löpare och boxare betonade Paulus hur viktigt det var med självbehärskning, målmedvetenhet och uthållighet. (1Kor 9:26)
ett lopp: Det grekiska ord som återgetts med ”lopp” är stạdion. Det grekiska ordet kan syfta på en anläggning där löpartävlingar eller andra evenemang hålls, på ett längdmått eller på själva löpartävlingen. I det här sammanhanget använder Paulus det om en löpartävling. Längden på ett grekiskt stadion varierade från plats till plats. I Korinth var det omkring 165 m. Ett romerskt stadion var omkring 185 m. (Se Tillägg B14.)
bara en som får priset: I forntida grekiska idrottstävlingar fick vinnaren en segerkrans, oftast gjord av löv. Segerkransen var ett tecken på stor ära, och den visades tydligtvis upp på stadion så att de som tävlade kunde se priset. Paulus uppmanade de smorda att försöka få något som var mycket mer värt än en segerkrans som vissnade – en oförgänglig segerkrans som innebar odödligt liv. För att vinna måste en kristen hålla blicken fäst på priset. (1Kor 9:25; 15:53; 1Pe 1:3, 4; 5:4)
Alla som deltar i en tävling: Eller ”Alla idrottsmän”. Det grekiska verb som används här är besläktat med ett substantiv som ofta användes om idrottstävlingar. Det substantivet används bildligt i Heb 12:1 om de kristnas ”lopp” för liv. Samma substantiv används också i en bredare betydelse om en ”kamp”. (Flp 1:30; 1Ti 6:12; 2Ti 4:7) Olika former av det grekiska verb som förekommer här i 1Kor 9:25 återges med ”kämpa hårt” (Lu 13:24), ”anstränger mig” (Kol 1:29), ”ger ut av oss själva” (1Ti 4:10) och ”kämpa” (1Ti 6:12). (Se studienot till Lu 13:24.)
visar självbehärskning: När idrottsmän förberedde sig för en tävling behövde de visa självbehärskning. Många var noga med vad de åt, och vissa avstod från vin. Historikern Pausanias skrev att man tränade i tio månader inför de olympiska spelen, och man kan anta att man tränade under ungefär lika lång tid inför andra stora tävlingar.
Jag riktar mina slag: Paulus jämför sig själv med en boxare som försöker vinna en boxningsmatch. En skicklig boxare ser till att hans slag ger utdelning, så att han inte slår i luften och slösar energi. På liknande sätt måste kristna använda sina krafter förståndigt och alltid sikta mot det slutliga målet, evigt liv. (Mt 7:24, 25; Jak 1:22) De kämpar hårt mot alla tänkbara hinder och svårigheter som skulle kunna få dem att misslyckas, inbegripet sådant som skulle kunna komma inifrån dem själva. (1Kor 9:27; 1Ti 6:12)
är hårdhänt mot: Eller ”straffar”, ”slår”. Det grekiska ord som används här betyder ordagrant ”slå under [ögat]”. En kristen behöver tillrättavisa sig själv och visa så mycket självbehärskning att det kan kännas lika smärtsamt som ett slag under ögat. En sådan självkontroll kan göra att en person inte ”blir underkänd” av Gud. (Jämför studienot till Lu 18:5.)