Att se med förståelse och uppskattning

HAR du någonsin sett en fågel eller insekt flyga? Innan du svarar: ”Naturligtvis”, skall vi mera exakt definiera vad vi menar med att ”se”.

Många människor uppfattar en fågel endast som en vacker fjäderskrud. När en katt ser samma fågel, uppfattar den fågeln som en god middag. En lantbrukare återigen uppfattar en fågel, låt oss säga en svala, som ett tecken på vårens annalkande. Att ”se” kan således betyda mycket mera än bara en bild på ögats näthinna.

Föreställ dig till exempel en erfaren urmakare, som undersöker en skickligt gjord klocka. Vad ”ser” han? Hans blick går djupare än att endast se innanför boetten. Han bedömer klockans kvalitet, när det gäller att mäta tiden, väger konstruktionens för- och nackdelar mot varandra och fastställer dess funktionsduglighet. Hans ”syn” kan nå ända in i klockformgivarens tankar, då han jämför det resultat han ser med de problem som formgivaren var tvungen att övervinna. Han kan till och med känna ett slags bekantskap med tillverkaren genom dennes produkt.

Detta exempel på ”syn” gör oss förberedda för en djupgående ”titt” på fåglarnas och insekternas flygning. Deras flykt är utan tvekan graciös, men hur bra är de som ”flygmaskiner”? Vilka egenskaper hos deras formgivare återspeglar deras skicklighet?

Mångsidighet

När du senast såg en slända, vad såg du egentligen? Din uppmärksamhet drogs kanske till den, eftersom den kretsade framför dina ögon. Troligtvis beundrade du den för dess vackra färger, som glittrade i solen. Sedan sköt den kanske plötsligt i väg med förvånansvärd hastighet i en till synes oförutsedd riktning. Om du hade varit intresserad av flygteknik, hade du kanske undrat hur den lille gynnaren kunde kombinera en helikopters svävegenskaper med den högfartsstabilitet, som kännetecknar ett flygplan med fasta vingar. Vilken mångsidighet!

Ju mer du tänker på detta, desto mer torde det imponera på dig. Utan tvivel skulle de våldsamt konkurrerande, militära strategerna för världens stormakter ge en furstlig summa för att kunna tillämpa hemligheterna hos denna lilla insekt. Hade du alltså tagit dig en extra ”titt” på sländan, hade du inte endast observerat en vacker insekt, utan ett underbart exempel på mångsidighet hos en ”flygmaskin”.

Denna eftertraktade mångsidighet är vanlig hos hela skapelsen. Ta till exempel sparvhöken, vars vingstruktur och vingmekanism inte har någon nämnvärd likhet med sländans. Ändå kan också den sväva på samma ställe och sedan strax susa i väg med hög hastighet, två flygegenskaper, som människan ständigt strävar efter att uppnå.

Omgivningens inverkan

Det är värt att lägga märke till att en skicklig formgivare tar allting med i beräkningen, inklusive omgivningens inverkan. Han vägrar att bli slav under hävdvunna åsikter eller någon återhållande synpunkt, då det gäller teknisk effektivitet. I själva verket visar en formgivare sin skicklighet genom att noggrant överväga de tekniska och estetiska kraven för att sedan omsorgsfullt locka fram den bästa möjliga lösningen i varje särskilt fall.

Med detta i minnet skall vi tänka på en annan detalj, när det gäller flygningen. Har du tänkt på att de flygande varelserna inte stör våra sinnen? Ljuden från dem är för det mesta välkomna, men hur störande för våra nerver är inte de ljud som kommer från ett vanligt flygplan eller en helikopter. De flygmaskiner som människan har tillverkat förorenar också luften vi andas och förorsakar obehag och sjukdomar. Vilken kontrast!

Aerodynamisk prestationsförmåga

Hur blir resultatet om vi jämför en fågel med ett flygplan, då det gäller aerodynamisk prestationsförmåga? Låt oss betrakta vingen. Vilken prestationsförmåga har den?

Det beror till stor del på dess form. Efter många ansträngningar innefattande högre matematik och experiment i vindtunnlar har människan kunnat utveckla en vinge med acceptabla flygegenskaper. Som vi kunde förvänta, har också fågelvingen just den form som passar för varje särskild fågel och dess levnadssätt. Albatrossen och höken lever till exempel på helt olika sätt, och deras vingar är också formgivna för att passa deras olikartade förutsättningar. Vem har någonsin sett ett flygplan, som kan utföra det som en fågel gör med sina vingar?

Framdrivande

Nå, vad kan man säga om metoden för framdrivandet? För enkelhetens skull skall vi granska propellern eller mera exakt luftskruven. Hur fungerar denna framdrivningsmetod?

Som dess namn antyder, skruvar den sig fram genom luften för att på detta sätt åstadkomma den erforderliga dragkraften. Den skiljer sig emellertid från en metallskruv i en mutter, eftersom så att säga luften glider förbi. Detta betyder att det uppstår en ständig förlust, något som inte är fallet med muttern.

För att åskådliggöra detta slags förlust kan vi tänka på en sportfiskare, som drar upp en stor fisk. Om båten var stadigt förankrad i flod- eller havsbottnen, skulle det enda arbetet vara att veva in reven. Men om båten inte var förankrad och han ville vara kvar på samma plats, skulle han vara tvungen att köra båtmotorn så fort att han undvek att dras mot fisken. All den kraft som motorn utvecklade skulle vara ren förlust förorsakad av omgivningens flytande tillstånd.

Hur är det då med fågelvingen? Den undviker så gott som hela glidförlusten hos propellern genom de underbart samordnade, flaxande rörelserna och glidtekniken. Inte heller framdrivningsmetoden hos moderna jetplan är så effektiv som den hos fåglarnas vingar.

Sättet för framdrivande genom flaxande och glidande rörelser hos fågeln kan på sätt och vis jämföras med en skridskoåkares rörelser. Försök att föreställa dig skridskoåkaren glida nedför en svag sluttning och så strax före slutet av den ta ett kliv som i en trappa upp till toppen av en annan sluttning, vilken löper parallellt. Den här principen tillämpas i vanlig skridskoåkning med undantag av att benen svängs ut åt sidorna för att driva kroppen framåt. När det gäller en fågel, driver vingarnas nedåtgående rörelse kroppen framåt.

Manöverduglighet

En fågel är sannerligen en underbar och effektiv ”flygmaskin”! Den förefaller flyga omkring som ett bevis för sinnrikhet. Vilket underbart instrument dess vinge är!

Har du sett två måsar dyka efter samma godbit och vara nära att kollidera? Men observera, de är endast nära, ty de tycks flyga runt varandra med oroliga vingslag, när förloraren gör kringgående rörelser.

Har du sett en kråka landa på ett ståltrådsstängsel? Den är inte rädd för överstegring. När den kommer för att landa, förefaller det som om den skulle flyga förbi landningsplatsen på stängslet. Spetsen på den kraftfulla vingen, som nyss fungerade så bra som propeller, tippar ned, och kråkan minskar hastigheten. Vilken överstegring! Vilken underbar kontroll, när den sakta närmar sig stängslet! Sannolikt kommer den inte att landa, eftersom den är en så misstänksam gynnare, utan den fortsätter och flaxar nonchalant förbi, kraxande, helt glömsk av den märkliga bedrift den nyss utfört.

Flygplanskonstruktörer har i allmänhet uppmärksammat de många fördelarna med rörliga vingar och vingar med föränderlig form, vare sig det gäller att skaffa sig ökad mångsidighet eller uppnå de svåra rörelser som behövs för att utföra en fågels landningsmanövrer. De ömkliga resultat, som mänskliga ingenjörer har åstadkommit med rörliga vingar och vingar med föränderlig form, visar hur långt människan fortfarande måste gå, innan hon ens kan närma sig den konstflygning vi kan se bland fåglarna.

Ju mer vi observerar och tänker på de flygande varelserna, vare sig det gäller synpunkter på mångsidighet, aerodynamisk prestationsförmåga eller manöverduglighet, desto mer kan vi förstå vilken skicklighet Skaparen besitter. Genom att se hur underbara de flygande varelserna är för ögat och likaså hur tysta och graciösa deras rörelser är dras vi i beundran och uppskattning till deras store formgivare.