Blick på världen
Polismord
I Förenta staterna har överfallen på poliser nått rekordartad omfattning. År 1969 blev åttiosex poliser dödade i tjänsten, det högsta antal som registrerats. Rapporterna hittills visar att under 1970 är antalet poliser som dödats vid oprovocerade angrepp dubbelt så stort som under samma period 1969 och fyra gånger större än under 1968. Antalet dödade genom krypskytteangrepp och bombkastningar ökar.
Vad sexualundervisningen åstadkommit
När obligatorisk sexualundervisning infördes i skolorna i Sverige år 1955, menade man att den skulle avhjälpa en stor del av problemen med icke önskade havandeskap, könssjukdomar, förhastade äktenskap och mycket annat som ansågs bero på okunnighet på det sexuella området. I en artikel i Svenska Dagbladet för 17 oktober 1970 hävdar arkitekt Carl O. Nordling, som är verksam som samhällsplanerare med befolkningsprognoser och statistik som specialitet, att sexualundervisningen har fått ett motsatt resultat. År 1955 förekom det årligen mellan 5 och 6 fall av gonorré per 1.000 ungdomar i åldern 15—19 år, och hela antalet gonorréfall i landet var omkring 14.000 om året, dvs. betydligt mer än för någon annan epidemisk sjukdom. Efter sex år hade frekvensen av gonorré bland pojkar i åldern 15—19 år ökat från 5 till 11 fall per 1.000 och bland flickor från 6 till 15 fall per 1.000, alltså betydligt mer än en fördubbling. I dag är siffrorna ännu högre. Statistiken beträffande utomäktenskapliga födslar och skilsmässor vid unga år visar liknande tendenser. Arkitekt Nordling säger ingenting om orsakerna och kan inte visa på något botemedel. Vakna! för 22 september 1970 innehöll två artiklar om sexualundervisningen, och de gick till grunden med problemet, i det de visade att det är människors underlåtenhet att leva enligt bibelns principer som gör att de råkar i svårigheter. Vad som behövs är inte mera sexualundervisning, utan mera undervisning om Gud och vad han kräver av människor. Sådan undervisning ges av Jehovas vittnen i deras församlingar och enskilt, bl. a. med hjälp av boken Sanningen som leder till evigt liv.
Nya bekymmer för kyrkosamfunden
1971 befaras bli ett ännu mörkare år för de religiösa samfunden, vars ledare nu beklagar sig över dels den ökade söndringen och dels det trängda ekonomiska läget. Kyrkornas hela struktur ”ligger i stöpsleven”, som den nye biskopen i Växjö, Olof Sundby, uttryckt saken. ”Splittringen inom svenska kyrkan är oerhörd efter 1958 års beslut om kvinnliga präster”, säger professor Gustaf Wingren, Lund, och tillfogar att ”den är mycket större än t. ex. mellan svenska kyrkan och Missionsförbundet eller mellan luthersk och reformert bekännelse.” Statens krav på avgiftshöjning är en annan orsak till oro. En sådan aktion skulle bli ett ”dråpslag” mot de frikyrkliga, anser pingstvännernas tidning Dagen, som fruktar för att samfunden kommer i ”ekonomiskt underläge” om nu ”finansministern sticker handen i kollektboxarna”, som förut varit skyddade mot insyn.
Överkonjunkturens facit
”Vem ser farorna?” frågar en artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning på tal om den allt snabbare krympningen av valutans inre köpkraft, som efterföljt högkonjunkturen, vilken hotar sluta med en överdimensionerad lågkonjunktur, arbetslöshet och social oro. ”Världsinflationen fortsätter, och de olika staternas mer eller mindre panikartade motåtgärder blir allt mera diskutabla”, skriver tidningen. ”Åtskilliga varningstecken är redan synliga. Kreditåtstramningen har drivits fram ända till idiotstoppet. Diskontosatserna och räntorna har stigit till den högsta nivån sedan 1920. Ett bättre bevis för världens högst onormala ekonomiska förhållanden kan man knappast tänka sig.” En ekonomisk världskris skymtar, framhåller flera experter, en kris som kommer att beröra inte endast stormakterna utan även de mindre staterna.
Det ”oskyldiga” hormoslyret
Sedan de svenska skogarna börjat besprutas med kemiska preparat, bl. a. hormoslyr, har man iakttagit hur på flera håll blommor och tistlar missbildats. Botanister har aldrig sett något liknande tidigare och anser att skulden ligger hos de giftiga vätskor som nu flitigt används och bidrar till den ödesdigra nedsmutsningen av naturen. Fältbiologer hävdar att insektätande fåglar stryker med vid lövbesprutning. ”Det är inget bra framtidsperspektiv”, säger intendent Carl-Fredrik Lundevall vid Naturhistoriska riksmuseet. ”Man kan inte avvisa tanken på framtida genetiska förändringar.”
”Kartläggning” som oroar
Utvecklingen på det datatekniska området går med en svindlande hastighet, hävdar tre svenska akademiker, som i en nyutkommen bok, Datorer och politik, påstår att med sin oerhörda förmåga att lagra information kan datorer användas till att upprätta detaljerade och snabbt tillgängliga register över alla medborgare. Nyheten har skrämt många, som här anar ett medel att skapa den perfekt fungerande diktaturstaten, ”en oangriplig polisstat”, som professor A. Douglas i London kallar den. Den uppfinning, som man för två årtionden sedan stolt kallade matematikmaskin eller elektronhjärna och som då sades bli en utmärkt hjälpreda vid atomforskning och tidskrävande rutinarbete, börjar nu under namn av datamaskin bli en ovälkommen informationskarta, som i detalj inrutar den enskildes liv och transaktioner. Boken uppger också att det finns långt framskridna planer på att bygga upp ett gemensamt elektroniskt betalningssystem.
Våldets tidsålder
Våldet tycks ha blivit en livsstil för den nutida generationen. I en kommentar till detta skrev en tidning i Fort Worth i USA, Star-Telegram för 30 augusti 1970: ”Håller våld och terror på att bli en livsstil i stora delar av världen? Det har förekommit någonting som mycket liknar en epidemi av bombdåd, politiska kidnappingar och mord, gerillakrig i städer och på landsbygd, dödande under tortyr, organiserad terror, sabotage, dödande och lemlästande av oskyldiga. Till detta kommer gatustrider, plundring, kravaller, näst intill anarki, meningslös grymhet och allmänt oväsen och förvirring. ... En japansk husmor uttryckte det väl. Hon beklagade det förhållandet att de flesta människor inte bryr sig ett dugg om våldet, så länge de inte själva berörs av det, och hon sade: ’Människor blir inte längre chockerade av våld. Ett människoliv tycks vara värdelöst. Folk tänker inte närmare på det om en människa dör en våldsam död, ens om det är i hennes egen stad.’”