Vad säger bibeln?

Bör man rådfråga en spåman?

”LJUSET är svagt, priset är högt; stämningen är dunkel, och framtiden är ljus.” (Eileen J. Garrett: The Sense and Nonsense of Prophecy) Så förhåller det sig ofta när man rådfrågar en spåman eller en spåkvinna, som påstår sig kunna förutsäga framtiden genom att skåda i en kristallkula.

Som du förmodligen vet är kristallkulan bara ett av de många redskap som används vid spådom. Somliga siare grundar sina förutsägelser på hur tebladen lägger sig i en kopp eller på hur korten råkar bli utplacerade. Andra spåkvinnor och spåmän är andemedier, som påstår att de kan komma i kontakt med de döda.

Eftersom människor ofta undrar vad morgondagen skall föra med sig, är det inte underligt att spådom är en uråldrig sysselsättning. Bibeln talar faktiskt om ”spåmän” i det forntida Egypten. (Jes. 19:3) Men rekommenderar den Heliga skrift att man rådfrågar sådana spåmän eller spåkvinnor?

Intressant nog ger bibeln oss inte anledning att tro att det finns någon som kan göra exakta förutsägelser om våra personliga angelägenheter. Den säger i stället att ”tid och oförutsedd händelse” drabbar alla människor. Bibeln säger realistiskt: ”I veten ju icke, vad som kan ske i morgon.” — Pred. 9:11, NW; Jak. 4:13, 14.

Ibland är en spåmans förutsägelser så allmänt formulerade att de kan tolkas på mer än ett sätt. De flesta välunderrättade personer vet också att det finns siare som ägnar sig åt själviskt bedrägeri och falskhet, handlingar som fördöms i bibeln. (Ps. 55:23; Mal. 3:5) Det är värt att lägga märke till att den kristne aposteln Paulus utpekade trollkarlen Elymas såsom ”full av allt slags svek och arglistighet”. (Apg. 13:6—12) Du vill utan tvivel inte bli bedragen eller lurad. Möjligheten att du kan bli det gör förmodligen att du tvivlar på om det är tillrådligt att rådfråga spåmän och spåkvinnor.

Det kan få mycket ogynnsamma följder, om man grundar sina beslut på en spåmans ord. En affärsman kan till exempel drabbas av ekonomisk förlust, om han gör detta, i stället för att avgöra saker och ting på grundval av sin egen kunskap och sitt omdöme. Somliga människor kan också lägga sig till med en fatalistisk inställning, därför att en siare sagt att en viss händelse med säkerhet kommer att inträffa. Men om dessa individer själva tog initiativ, kanske de skulle kunna lösa sina problem och undgå svårigheter.

Bibeln råder inte någon att passivt vänta på ett förutsagt öde. Den rekommenderar i stället att man använder sin tankeförmåga och sedan vidtar lämpliga åtgärder. Vi läser: ”Ty visheten skall draga in i ditt hjärta och kunskapen kännas ljuvlig för din själ, eftertänksamheten skall vaka över dig, klokheten skall beskydda dig. Så skall hon rädda dig från det ondas väg.” — Ords. 2:10—12.

Somliga andemedier säger sig kunna vinna kunskap om framtiden genom att tala med de döda. Men är detta verkligen möjligt? Inte enligt vad bibeln säger. Bibeln säger att de döda ”veta alls intet” och att ”i dödsriket [mänsklighetens gemensamma grav], dit du går, kan man icke verka eller tänka, där finnes ingen insikt eller vishet”. (Pred. 9:5, 10) De döda ”har farit ned i det tysta”. (Ps. 115:17) De är fullständigt oförmögna att tala eller att över huvud taget göra något. Därför är det omöjligt att något andemedium någonsin har varit i kontakt med dem.

Men ändå lär människoliknande skepnader visa sig under vissa seanser. Beträffande dessa händelsers natur har det sagts: ”Det i trance försatta mediet verkar också ibland störande för åskådarna. Det företer inte någon tilltalande anblick ur estetisk synpunkt, i all synnerhet inte under materialisationen, ty ektoplasman utsöndras genom dess mun och kropp i form av en skir, dimmig, rökliknande substans, av vilken andekemikerna formar skepnaderna.” — Marcus Bach: They Have Found a Faith.

Tycker du att ett sådant uppskakande förehavande är typiskt för Guds sätt att handla? Se dig omkring på skapelsens under. Du finner dem inte motbjudande, eller hur? Nej, Jehova Guds verk är sköna, behagliga, önskvärda. ”Allt har han gjort skönt för sin tid.” (Pred. 3:11) Även på denna grundval kan vi se att det inte finns några skäl att tro att Jehova Gud finner behag i spiritistiska handlingar.

I själva verket är Jehova emot all spiritism och alla ockulta metoder att förutsäga framtiden. Han befallde sitt forntida folk: ”Hos dig må icke finnas någon ... som frågar andar eller som är en spåman eller som söker råd hos de döda.” (5 Mos. 18:10, 11) Jehova påbjöd också: ”När någon, man eller kvinna, befattar sig med andebesvärjelse eller spådom, skall denne straffas med döden.” (3 Mos. 20:27) Dessutom placerar Skriften dem som ägnar sig åt spiritism bland andra som skall få erfara ”den andra döden”, dvs. evig tillintetgörelse. — Upp. 21:8, NW.

Varför är Gud emot spiritism och förutsägelser genom ockultism? Därför att dessa ting härrör från en djävulsk källa. Bibeln bevisar utom allt tvivel att det förhåller sig så. Den visar att aposteln Paulus i det forntida Filippi mötte en tjänsteflicka, som försåg sina husbönder med stor vinst ”genom att utöva konsten att förutsäga”. I skildringen heter det att hon hade ”en ande, en spådomsdemon”. Under många dagar följde denna flicka efter aposteln och hans följeslagare och ropade efter dem. ”Men Paulus tog illa vid sig och vände sig om och sade till anden: ’I Jesu Kristi namn bjuder jag dig att fara ut ur henne.’ Och anden for ut i samma stund.” Flickan kunde nu inte längre förutsäga framtiden. Varför inte det? Därför att det demoniska upphovet till denna förmåga hade drivits ut ur henne. — Apg. 16:16—19; v. 16 enl. NW.

Ta nu del av ett nutida exempel. En kvinna i Italien brukade spå i kort. När hon började studera bibeln tillsammans med Jehovas vittnen, blev hon mycket nervös, fick mardrömmar och många sömnlösa nätter. Till slut förmodade hon att korten hade samband med dessa besvär och brände därför upp dem. ”Jag kände mig så befriad, som om en stor börda lyfts av”, sade hon. Längre fram överlämnade den här kvinnan sitt liv åt Jehova Gud, och hon erkände: ”Min översensoriella förnimmelse och min ockulta förmåga att förutsäga framtiden härrörde från onda andar eller demoner.” Med Guds hjälp har också många andra blivit befriade från slaveri under onda andemakter. — Ef. 6:11—17.

De som åstundar Jehovas godkännande kommer följaktligen inte att ha något att göra med spådom. De kommer i stället att söka kunskap från hans skrivna ord. (Jes. 8:19, 20) I detta ord ger Gud inte några triviala upplysningar, som skulle kunna tillfredsställa själviska, personliga önskningar, utan pålitlig kunskap om framtiden i förbindelse med Guds uppsåt. Att man drar full nytta av dessa upplysningar betyder evigt liv. — Joh. 17:3.