Blick på världen

Det största imperiet

◆ Vilken nation har det största ”imperiet”, nu när Portugal har avstått från de flesta av sina besittningar i andra världsdelar? Danmark innehar nu den utmärkelsen, även om man ”inte tycker om att flytta upp till den nyligen vakanta förstaplatsen som imperienation”, framhåller C. L. Sulzberger i New York Times. Danskarna styr Färöarna och jordens största ö, Grönland (omkring 2.200.000 kvadratkilometer). Men Grönland har endast omkring 50.000 invånare.

Bäst för spädbarnen

◆ Ett sätt på vilket nyblivna mödrar kan skära ner levnadskostnaderna med tanke på den ekonomiska situationen är att ge barnet bröstmjölk i stället för flaskmjölk. Enligt The Wall Street Journal fann man i en nyligen företagen undersökning ”att flaskmjölk kostar 50 till 75 cent per dag, jämfört med 17 till 21 cent för att köpa extra mat åt en ammande mor”. I en brittisk undersökning fann man att det var fyra gånger vanligare bland de barn som fick flaskmjölk än bland dem som fick bröstmjölk att de vägde för mycket. Moderns naturliga immunitet mot vissa sjukdomar, i synnerhet mot tarminfektioner med diarré, lär överföras med mjölken, och dessutom ”kan amning skydda kvinnor mot att längre fram få bröstcancer”, hette det i tidskriften.

Håller jorden på att svalna?

◆ Det har nyligen talats mycket om jordens ”avsvalningstendens” sedan 1940. Somliga spekulerar till och med om att en ny ”istid” är i antågande. Två vetenskapsmän från Nya Zeeland har emellertid väckt en fråga som tycks ha utelämnats i de flesta vetenskapliga utredningar i detta ämne: Hur förhåller det sig med södra halvklotet? De båda vetenskapsmännen framhåller att temperaturförändringarna där har gått i precis motsatt riktning mot vad som varit fallet på norra halvklotet. Nya Zeeland har till exempel för närvarande en rekordvarm period. Under de senaste fyrtio åren har dess finaste glaciärer dragit sig tillbaka många kilometer upp i bergen.

En lugn födsel

◆ Att komma till världen som ett sparkande, skrikande barn är inte känslomässigt hälsosamt, enligt vad den franske förlossningsläkaren Frederick Leboyer säger. Han hävdar att skriken orsakas av skräck. Bländande ljus, höga röster, att bli omilt upplyft i fötterna och få en smäll i stjärten blir i själva verket en chock för ett nyfött barn, som just kommit ut ur det skyddande moderlivet, förklarar Leboyer i sin bok Birth Without Violence (Att födas utan våld). Han rekommenderar fullständig tystnad i förlossningssalen och mörker med undantag av en liten nattlampa. Att låta barnet vila på mammas mage under några minuter efter födelsen sägs underlätta anpassningen till den nya miljön. Man låter navelsträngen förse det nyfödda barnet med det syre det behöver, tills det börjar andas normalt utan att man behöver ge det någon smäll i stjärten. Därefter kan man klippa av navelsträngen och varsamt tvätta barnet i kroppstempererat vatten, och barnet kommer då, enligt vad det sägs, att slappna av och ibland till och med visa upp ett leende. Men åsikterna går naturligtvis isär i fråga om sådana ting.

Kreditköp i Sovjet

◆ Att köpa på kredit har länge varit en del av levnadssättet i Västerlandet. Nu tillåter även Sovjetunionen sina medborgare att köpa vissa varor på kredit, i synnerhet dyrare varor. Men det finns en skillnad: När en kund handlar på kredit i Sovjetunionen, underrättar butiken löneutbetalaren på den arbetsplats där kunden arbetar, och arbetsgivaren drar då automatiskt av avbetalningarna på arbetarens lön, tills skulden är betald.

Landsänkning

◆ På flera olika platser världen utöver sjunker marknivån. Ibland sker sänkningen gradvis, men vid andra tillfällen inträffar den plötsligt, så att byggnader i området förstörs. En kustremsa på drygt 10.000 kvadratkilometer i Texas sjunker hela 15 centimeter per år, så att vattnet från Mexikanska golfen tränger in över allt större landytor. Vissa delar av San Joaquin Valley i Kalifornien har sjunkit hela 8,5 meter under de allra senaste decennierna. Delar av Shanghai, Tokyo, Mexico City och andra områden är också hotade. Vad beror detta på? Sådan landsänkning som sker mycket långsamt beror på krafter som alltid är i verksamhet i jordytan, till exempel förskjutningar i landmassan. En del hastiga sänkningar inträffar när stora mängder olja och naturgas hämtas upp ur marken. Den främsta orsaken är emellertid människans växande behov av vatten. Befolkningsexplosionen i världen har ökat behovet av konstbevattning men också av dricksvatten och vatten för industrin. Mer och mer vatten pumpas därför upp ur marken. När vattnet inte ersätts genom tillräckliga regn, händer det ofta att markytan sjunker.

Man befarar brist på kaffe

◆ Förra året skadades Brasiliens kaffeplantager allvarligt av frost. Man väntar därför att skörden skall minska under åtminstone de närmaste två åren, så att kaffepriserna stiger över hela världen. Skörden för 1975, som inbärgades före frosten, beräknades uppgå till omkring 23 millioner säckar. Följande års skörd väntas endast uppgå till mellan 8 och 12 millioner säckar.

En orsak till ekonomiska svårigheter

◆ I denna tid av ekonomiska problem vimlar det av teorier om vad som kan vara orsaken och botemedlet. En orsak förbises emellertid ofta. Thomas Wiseman talar om den i sin nyutkomna bok The Money Motive: ”Det som utelämnas i undersökningarna av vårt ekonomiska dilemma är penningbegäret, den bakomliggande drivfjädern, åtrån, anfäktelsen, vad man nu skall kalla det, som utgjort grogrunden för vår nuvarande kultur som präglas av att spara och samla på hög.”

Kemiska ämnen och cancer

◆ Nationella cancerinstitutet i USA har publicerat tabeller som visar i vilka områden antalet dödsfall bland män på grund av cancer i lungorna, levern och urinblåsan är som högst. Vad dessa områden i allmänhet har gemensamt är kemisk industri och förorening med kemiska ämnen. Somliga experter drar slutsatsen att människors liv världen utöver i allt högre grad hotas av de kemiska ämnena i deras omgivning. Djurexperiment antyder att kemiska ämnen, som kanske inte direkt orsakar cancer, av kroppen kan förvandlas till ämnen som framkallar cancer. Bevisen hopar sig för att den onaturliga föroreningen i vår tids industriella civilisation är en faktor som bidrar till uppkomsten av cancer.