Blick på världen
Kyrkor och samfund ”mobiliseras”
◆ I den officiella publikationen Från Riksdag & Departement, nr 25/76, lästes följande: ”Själavård och andra kyrkliga beredskapsfrågor i krig skall utredas av en kommitté som statsrådet Hans Gustafsson tillkallat. ... En viss kontakt skall enligt direktiven vidare etableras under krig mellan trossamfund och det psykologiska försvaret. Trossamfunden skall emellertid inte organisatoriskt infogas i det psykologiska försvarets organ i krig. Relationerna bör, heter det, lösas med utgångspunkt i trossamfundens betydelse för den andliga motståndskraften i krig.”
Afrikanska rättigheter i fara
◆ Den internationella gruppen till försvar för minoriteternas rättigheter offentliggjorde nyligen sin rapport ”Jehovas vittnen i Centralafrika”. Sedan man dokumenterat förföljelsen mot Jehovas vittnen i området på grund av deras icke-politiska kristendom, heter det i rapporten att ”religionsfriheten inte är allt som står på spel. ... Undertryckandet av Jehovas vittnen har ingått i olika afrikanska styresmäns försök att konsolidera diktatoriska enpartiregimer. Förföljelsen är därför inte endast av betydelse för vittnena själva, utan också för alla människor i Afrika som är intresserade av de demokratiska rättigheternas försvar och utvidgande.”
TM och stress
◆ Nära en million amerikanska förespråkare av TM (transcendental meditation) hyllar entusiastiskt dess skenbara förmåga att lindra stress. Men vid en nyligen gjord undersökning fann man föga skillnad mellan TM och bara vanlig vila. Läkarna mätte katekolaminhalten (kemiska ämnen i kroppen som är förbundna med stress) hos försökspersoner som antingen mediterade eller satt lugnt med ögonen slutna i tjugo eller trettio minuter. Enligt rapporten i tidskriften Science fick man ”i huvudsak samma resultat för de båda grupperna”. Sedan drog man slutsatsen att biokemiskt sett frambringar TM ”inte något unikt” tillstånd, utan förefaller endast vara ”ett tillstånd av vila”. Kristna, som undviker TM på grund av dess anknytning till hinduismen, går därför inte miste om något som de behöver.
Mera än den ”extra milen”
◆ En amerikansk soldat stationerad i Västtyskland skrev nyligen till armétidningen The Stars and Stripes om vad han fick uppleva, när hans bil gick sönder på motorvägen, så att han själv, hans hustru och svärföräldrar blev sittande 125 kilometer hemifrån. Eftersom bilen behövde en ny motor, skrev han: ”Vem i hela världen skulle vi kunna ringa till som skulle vara villig att köra 125 kilometer i ena riktningen för att hämta oss? ... Efter någon tvekan ringde min hustru till sin chef [på ett fotolaboratorium]”, vilket, enligt vad mannen säger, skulle ”vara samma sak som om jag ringde hem till min överstelöjtnant klockan 18.20 och bad honom komma och hämta oss. ...
[Han] försökte inte ens slippa undan”, framhöll soldaten förundrat. Sedan han kört alla personerna hem, hade han kört ”omkring 300 kilometer för att hjälpa oss den kvällen, men ändå måste vi använda övertalning för att få honom att ta emot bensinpengar, trots allt besvär han hade haft. [Han] är ett Jehovas vittne och försöker omsätta sin tro i verksamhet både hemma och på arbetet. ... Han gick mycket längre än den där ’extra milen’, och jag är skyldig honom mycket.”
Dagsljus på Venus
◆ Bilder av landskapet på Venus, som tagits av instrument som släppts ner från de sovjetiska rymdfarkosterna Venera 9 och Venera 10, fick världen att häpna på grund av sin klarhet. Några trodde att de landande instrumenten kanske hade använt eget ljus för att ta bilderna, eftersom man antog att atmosfären var alltför tät för att det skulle komma igenom något vidare solljus. Men så förhöll det sig inte: ”Venusmolnen visar sig vara tunnare är någon hade trott”, rapporterar Science News. ”De liknar faktiskt mera ett dis än tunga moln.” Det solljus som lyste upp de sovjetiska bilderna var ”starkare än någon väntade sig” och var ungefär lika starkt som på jorden ”en mulen dag”.
En titt på ”Vakna!”
◆ En artikel, som nyligen var införd i tidningen Free Press, som utges i Winnipeg i Canada, och bar rubriken ”En anglikansk synpunkt”, framhöll att det kan vara ganska upplysande att ta en titt på ”konkurrerande märken” av religion. ”En aktiv kristen grupp är Jehovas vittnen”, som ofta ses ”bjuda ut sin tidskrift Vakna! till allmänheten”, säger skribenten Sidney Macbeth. ”Det är häpnadsväckande vad man kan lära sig genom att läsa en av de små tidskrifterna Vakna!, vilka inte är fulla av propaganda, som man skulle kunna tro. Det måste krävas mod för att stå och erbjuda de här tidskrifterna åt förbipasserande. De Jehovas vittnen som gör det tycks inte skämmas eller vara generade, och de är uppenbarligen stolta över publikationen.”
För vem klämtar klockorna?
◆ När den nya grekiska regeringen gav Jehovas vittnen rätt att samlas fritt och öppet, skedde detta trots mycket motstånd från den grekisk-ortodoxa kyrkan. Det som hände när en stor sammankomst hölls i Agrinion var därför inte oväntat. Rapporten därifrån återgavs i Atens dagstidning Eleftherotypia och löd: ”Under sammankomstens sessioner ringde stadens [grekisk-ortodoxa] kyrkklockor sorgmodigt.” Men sedan ställdes följande fråga i rapporten: ”Men för vem ringde klockorna? Det är frågan!” Var det en dödsringning för kyrkan?
Stad förbjuder rökning
◆ Semesterstaden Sotji vid Svarta havet i Sovjetunionen har förbjudit cigarrettrökning på badstränderna, restaurangerna, i offentliga byggnader och på allmänna och privata kommunikationsmedel, såväl som i skolor och på sjukhus. Staden kallar sig själv den första ”icke-rökande staden” där i landet. Det finns visserligen ingen lag som förbjuder rökning ute på gatorna, men det pågår en kraftig offentlig kampanj för att sätta stopp för även sådant rökande. Borgmästaren i Sotji säger: ”Vi hoppas att det snart skall verka lika löjligt att vara ute bland folk med en cigarrett i munnen som att gå [gatan] fram i pyjamas.”