Blick på världen

Bly hotar stadsbarn

◆ Tiotusentals svenska barn riskerar blodbrist och nervskador till följd av bly i storstädernas bilavgaser. Barn där uppvisar enligt en undersökning högre blyhalter än den mängd vid vilken organismen börjar påverkas. Risken för akuta blyförgiftningar är inte så stor, men på grund av sin kroppslängd och det faktum att de ofta befinner sig i rörelse drar barn in mer avgaser med inandningsluften än vuxna. Mätningar på stadsgator har gett vid handen att nivån av föroreningar stiger närmare markplanet. Småttingar i barnvagnar är till exempel mycket utsatta. Industrin är också en källa till riskabla luftföroreningar. I Stockholm svarar dock bilarna för mer än 90 procent av luftföroreningarna, som också omfattar koloxid. Produktkontrollnämnden föreslår att blyhalten i bensinen skall sänkas från 0,4 till 0,15 gram per liter. Det är en nivå som enligt ingående prov är riskfri för motorerna och nedbringar blyutsläppen till en tredjedel. — Göteborgs-Posten, 12 december 1977.

Tryptofan mot senil demens

◆ Det är inte omöjligt, säger göteborgsprofessorn Jörgen Lehmann, att tryptofan kan bli ett verksamt medel mot åtminstone vissa former av senil demens (för tidigt sjukligt åldrande). Tryptofan är inget läkemedel i egentlig mening. Det är en aminosyra som finns i många av våra livsmedel, till exempel mjölkprodukter, kött, bananer och andra frukter. I genomsnitt får vi alla i oss cirka ett gram om dagen med födan, och det räcker bra för de flesta människor.

Tryptofan tycks vara livsviktigt för både kropp och själ. Dels är det ett ämne som kroppen behöver för att bygga upp cellerna, dels är det ett ämne som speciellt hjärnan behöver för att hålla våra själsförmögenheter intakta. Det är nämligen modersubstans till det kemiskt närbesläktade ämnet serotonin, 5-hydroxitryptamin, som tjänstgör som transmittorsubstans i hjärnan och således förmedlar nervimpulserna där. Om det råder brist på serotonin i hjärnan, går färre signaler fram, människan blir slö och initiativlös, både livsvilja och livslust avtar, minnet försvagas, och kontakten med medmänniskorna försvåras. Det är dessa och andra symptom som ingår i begreppet senil demens.

Fyra stockholmsläkare har också goda erfarenheter av tryptofanbehandling. De uppger bland annat att fyra av tio senildementa kvinnor i åldern 75—88 år blev klart bättre efter fyra veckors behandling. De uppvisade bland annat ökad vakenhet, bättre kontaktförmåga med omgivningen och också förbättrad rörelseförmåga. — Göteborgs-Posten, 29 november 1977.

Djungelns ”gigant” kidnappad

◆ En sex tons arbetselefant blev nyligen kidnappad och hölls fången i Thailands djungel för en lösen av 1.500 dollar. Det olyckliga djuret hade använts då man skördade rotting för en thailändsk-amerikansk möbelfirma. ”Han är en riktigt stor elefant, den största vi har”, sade en representant för företaget. ”Det var därför de tog honom.” Begäran om lösen avböjdes när den thailändska polisen började söka efter den jättelika gisslan och dess tillfångatagare.

Kapprustningen ”oroväckande”

◆ För bara några år sedan gav världens nationer ut omkring 1.000 milliarder kronor om året på att rusta sig. Men 1976 nådde summan nästan 2.000 milliarder kronor, enligt Internationella fredsforskningsinstitutet i Stockholm. Men de medel som hade anslagits till utvecklingshjälp för fattigare länder uppgick till endast 120 milliarder kronor. James Reston skrev i New York Times: ”Förra året använde världens nationer 60 gånger så mycket till att utrusta varje soldat som vi använde till att utbilda varje barn.”

År 1977 rapporterade experter från 13 olika länder till Förenta nationerna att kapprustningen bland de större industrinationerna nu har accelererat till ”ett oroväckande tempo”. Utgifterna uppgick till omkring 1.700 milliarder kronor under året. Det hette också i tidskriften To the Point International: ”Det finns nu sammanlagt 1.386 militära satelliter som kretsar kring jorden för att styra projektiler, stridsspetsar och andra vapensystem, så att vapnen med exakthet kan träffa sitt mål; fem länder utförde sammanlagt 40 kärnvapensprängningar under 1976.”

Guld i slagghögarna

◆ En ny guldfeber drar fram genom Johannesburg i Sydafrika, inte därför att man funnit någon ny malmåder, utan därför att slagghögarna från de gamla gruvorna utgör en ny guldfyndighet. De moderna metoderna och det höga pris som guldet nu fått har gjort det lönsamt att återvinna guldrester ur de gamla slagghögarna. Ett nytt bolag, som bildats för ändamålet, säger att man kommer att återvinna 54 ton guld, 150 ton uran och 530.000 ton svavelsyra årligen från det som tidigare betraktats som avfall.

Jättelik pipeline i Sovjet

◆ En oljepipeline, som lär bli omkring tre gånger så lång som Alaskas pipeline och med större diameter, planeras nu i Sovjetunionen. Den 3.380 kilometer långa rörledningen skall leda råolja från västra Sibiriens oljefält till raffinaderier i den europeiska delen av Sovjet. Arbetet med denna pipeline skall utföras under vintertid, ”då den frusna marken gör det möjligt för de tunga lastbilarna att komma fram genom den vattensjuka sibiriska vildmarken”, hette det i New York Times.

Hur man sköter sitt hjärta

◆ Varje år blir tusentals människor opererade för att ersätta igentäppta artärer som inte kan transportera tillräckligt med syrsatt blod till hjärtat. Men en amerikansk ingenjör, Nathan Pritikin, hävdar att en alternativ metod skulle eliminera behovet av större delen av dessa operationer. Han påstår att en diet utan fett, salt och bordssocker i förening med ett dagligt motionsprogram kan få symptomen och kanske till och med den bakomliggande orsaken till svår hjärtsjukdom att gå tillbaka. Vid försök som utfördes under överinseende av en hjärtspecialist sades patienterna ”avsevärt ha förbättrats i kliniskt avseende” efter fyra månader på Pritikins program. Deras hjärtsjukdom kvarstod visserligen, men de hade i hög grad ökat sin verksamhet, gått ner i vikt och sänkt blodtrycket och kolesterolhalten i blodet. De kunde nästan helt sluta med de läkemedel de tidigare ätit för att hålla hjärtsjukdomen under kontroll. Det måste givetvis förflyta längre tid innan man kan dra några definitiva slutsatser.

Hur fort kan du läsa?

◆ En grupp pedagoger var i stort sett överens om att läshastigheten inte kan ökas till många tusen ord i minuten utan att förståelsen minskar. De flesta sade att när det gäller lättare ”rekreationsstoff” kan många uppnå en hastighet av mellan 500 och 1.000 ord i minuten med god läsförståelse. Men när stoffet är svårare och det är mera att komma ihåg, så kan en bra läshastighet ligga mellan 300 och 400 ord i minuten. Pedagogerna sade att ju fortare man läser, desto mer måste man ”skumma”, dvs. hoppa över ord eller fraser. Och som en läsexpert uttryckte saken: ”Ju mindre man ser, desto mindre förstår man.”