Kris i familjerna — samhällets undergång
ÖVER hälften av alla grova brott i Förenta staterna begås av barn mellan 10 och 17 år. Mord, våldtäkt, svåra överfall, rån, inbrott, bilstölder — ja, nämn vad du vill, och nog har barnen gjort det. Ungdomsbrottsligheten ökar dubbelt så fort som brottsligheten bland vuxna, och flickor blir i allt snabbare takt indragna i den grövre brottsligheten. Från 1970 till 1975 ökade förbrytelser bland flickor med 40 procent mot 24 procent bland pojkar.
Ungdomsdomstolar och lagar angående ungdomsbrottslighet gör ungdomarna till en privilegierad klass. De spottas ut från domstolarna nästan lika fort som de kommer in och fortsätter att ge sig på unga och gamla, lama och blinda, eller om de är i gäng och är beväpnade med knivar och skjutvapen, ger de sig på vem som helst. Dagligen försöker man trumfa i oss att straff inte avskräcker någon från att begå brott. Men utan straff finns det inget som håller ungdomsbrottslingarna tillbaka. En tolvåring som specialiserat sig på att råna äldre kvinnor sade senare: ”Jag var ung, du vet, och jag visste att jag inte skulle behöva sitta inne så länge. Så det var väl inget att vara skraj för!” En annan pojke, som var 15 år gammal, erinrade sig varför han sköt en man: ”Det var ingenting. Jag tänkte inte ens på det. ... Jag var ung. Jag kunde på sin höjd få 18 månader.”
Utan tvivel finns det många orsaker till den nutida ungdomsbrottslighetens epidemiska spridning. Tidskriften Time för 11 juni 1977 hade ett reportage om ”Ungdomsbrottsligheten — en plåga”. Det hette där bland annat: ”Den främsta orsaken är familjens sammanbrott.” En domare som behandlar ett tusen ungdomsmål om året lär ha sagt: ”Vi ser oss om efter snabba lösningar, men stabila familjer är lösningen på lång sikt.”
Många påstår att det som visas på TV är orsak till många våldsbrott. Unga tittare blir överösta med sex, våld och mord, och säkert har detta en dålig inverkan. Men tidskriften TV Guide för 28 januari 1978 hade en intressant artikel. Den förklarade bland annat följande: ”Japansk TV är mycket lik vår egen, med våld och allt.” ”Japanerna är precis lika TV-bitna som vi är.” ”Japansk TV sänder varje vecka ut tillräckligt mycket våld i etern för att göra hela den yngre generationen i landet till mördare, knarkare och sadister — om. Men underligt nog så händer inte detta.” Tidskriften citerar andra som sagt: ”TV har helt enkelt inte samma inverkan på japansk ungdom.” ”I Japan finns det inget samband mellan TV-våld och brott, eftersom det begås så få brott där.”
Hur kommer detta sig? Som svar citerar artikeln dr Iwao, som säger: ”I Japan påverkar inte massmedia lika mycket. Familjen är fortfarande tillräckligt stark och har tillräckligt stort inflytande på de ungas liv och uppförande. I Japan drar det vanära över alla familjemedlemmarna, om någon i familjen, även en ungdom, begår ett brott. Detta avskräcker från dåligt uppförande.” Familjen är tillräckligt stark. Den ger immunitet mot TV-våldets smitta. Familjen får inte skämmas ut. Detta får oss att tänka på ordspråket i bibeln: ”Men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.” — Ords. 29:15.
Familjen i historien
Del 2 av Will Durants The Story of Civilization påvisar hur moraliskt förfall i det forntida Grekland bröt ner familjen. Prostitution, homosexualitet, nakna kvinnor som dansade — allting gick an. I skådespelen framställdes livet i Aten som ett evigt kretslopp av banaliteter, förförelse och äktenskapsbrott — vilket påminner om våra dagars ”tvåloperor” i TV. Allteftersom kvinnorna blev mer frigjorda, gjorde de uppror mot att enbart vara hänvisade till att vara mödrar. Familjerna begränsades genom abort, vilket var straffbart endast om det utövades utan makens samtycke eller på anstiftan av kvinnans förförare. Efter att ha skildrat dessa förhållanden fortsätter Durant: ”Vi har försökt visa att den grundläggande orsaken till att romarna erövrade Grekland var att den grekiska civilisationen vittrade sönder inifrån. Ingen stor nation har någonsin erövrats förrän den har förstört sig själv.” — Sidorna 567, 568, 659.
I del 3 av sin historia skildrar Durant familjens styrka under romartiden och hur romarnas karaktär härdades genom den och hur imperiet blev så starkt att det kunde erövra världen. Men under århundradenas lopp kom familjelivet att försvagas, och imperiets styrka försvann. På sidan 364 sägs det angående familjeupplösningen: ”Man använde både mekanisk och kemisk barnbegränsning. Om dessa metoder misslyckades, fanns det många sätt att göra abort på. Filosoferna och lagen fördömde det, men de bästa familjerna tillämpade det. Juvenalis säger: ’Fattiga kvinnor måste utsätta sig för barnafödandets risker, ... men hur ofta hyser egentligen en förgylld säng en havande kvinna? Så starka är drogerna, så stor är skickligheten hos den som utför abort!’ Likväl säger han till den äkta mannen: ’Var glad; skänk i drycken åt henne, ... för om hon skulle föda barnet, så kanske du finner att du har blivit far till en etiopier.’”
Men i den förfallna romerska världen ”var judarnas familjeliv föredömligt, och de små kristna grupperna oroade den nöjesgalna hedniska världen genom sin fromhet och anständighet”. (Sid. 366) De judiska samhällena såväl som de kristna familjerna följde bibelns principer för familjelivet. I våra dagar är detta ”exemplariska” familjeliv inte så framträdande. New York Times säger i en rapport om ”kris i den ortodoxa judiska familjen”:
”Fastän de ortodoxa judisk-amerikanska familjerna håller fast vid sina traditioner, erfar de nu hur sex utanför äktenskapet, alkoholism, narkotikamissbruk, sammanbrott av släktkänslan, ungdomarnas uppror och — framför allt — skilsmässorna tilltar. Rabbinen Wurzburger säger att en undersökning som den religiösa skilsmässodomstolen (Beth Din) nyligen utfört gav vid handen att fyra av tio judiska äktenskap upplöstes. Fastän frekvensen var lägre bland de ortodoxa familjerna, kallade rabbinen Wurzburger den här tendensen för ’det värsta hotet mot judiskt överlevande som vi nu ställs inför’. ... Traditionellt tog man itu med snedsteg inom familjens och samhällets trygga ram — i enlighet med de allmänt vedertagna normerna för rätt och orätt. Denna ensidiga auktoritet förefaller nu att frätas sönder fortare än någonsin, och ledarna kunde inte säga vad som skulle komma att ersätta den.”
Den kommer inte att ersättas av något. Grekland fann ingenting att ersätta den med. Rom fann ingenting. Den nuvarande världen genomgår ett liknande moraliskt sammanbrott, och familjelivets ryggrad fräts sönder. Historien är otvetydig: När familjeanordningen fräts sönder, då bryter ett samhälles och en nations styrka samman. World Book Encyclopedia (1978, band 7, sidan 24) sammanfattar det hela på följande sätt under rubriken ”Familjen”:
”Familjen är den äldsta mänskliga institutionen. På många sätt är det också den viktigaste. Det är samhällets mest grundläggande enhet. Att hela civilisationer har överlevat eller försvunnit har berott på om sammanhållningen inom familjen varit stark eller svag. Det har funnits familjer sedan urminnes tider, och det kommer utan tvivel att finnas familjer så länge det finns människor på jorden.”
Familjelivets sammanbrott i våra dagars samhälle är grundorsaken till den epidemiska spridningen av ungdomsbrottsligheten.