Blick på världen
TV:n borde avskaffas?
◆ ”Jag förespråkar TV:ns avskaffande.” På fullt allvar företräder professor Carl Wolfgang Müller vid Institutet för socialpedagogik, som är knutet till Tekniska universitetet i Berlin, den här uppfattningen, enligt den västtyska tidningen Bremer Nachrichten. Han motiverar sitt ”omöjliga” krav på följande sätt: När arbetet är slut för dagen och när man har hunnit fullgöra sina andra förpliktelser, ”återstår inte särskilt mycket fritid till att leva och samla egna erfarenheter. Den knappa tid som återstår lägger TV:n beslag på.” Professor Müller hävdar att TV:n är särskilt farlig för barn, eftersom ”egna erfarenheter ... ersätts av TV-erfarenheter”. Han medger emellertid: ”Naturligtvis vet jag att det inte längre går att avskaffa TV:n.”
Mot det ekonomiska stupet
◆ Professor Ulf af Trolle skriver i Svenska Dagbladet för 18 januari 1981 om krisen i den svenska ekonomin. Han menar att om utvecklingen inte snabbt kan vändas, blir det utländska långivare som genom internationella organ bestämmer över den svenska ekonomin. Beträffande sina tidigare ”s. k. domedagsprofetior” menar professor af Trolle att han underskattade våldsamheten i krisens acceleration. Han belyser krisens omfattning genom att nämna att det svenska budgetunderskottet per person räknat är mer än sju gånger större än det amerikanska. Situationens allvar döljs genom att överkonsumtionen finansieras med lån utomlands. Men lånen skall betalas tillbaka, och när den tiden kommer, blir svårigheterna värre.
”Misshandel av naturen”
◆ ”Det är inte mer än drygt tio år sedan försurningen av våra sjöar över huvud taget uppmärksammades”, förklarar Dagens Nyheter för 23 januari 1981. ”Varje år faller det ner en miljon ton svavel över Sverige. Det är en fortgående misshandel av naturen.” Det uppges att omkring 20.000 av våra 90.000 sjöar är så sura att fisken inte längre kan fortplanta sig. Sjöarna har större eller mindre mängd ämnen som neutraliserar den svavelsyra som finns i regnvattnet. Så länge dessa ämnen räcker, händer inget särskilt, men när ämnena förbrukats, sker en snabb förändring — sjön blir på kort tid kraftigt försurad. Det sura vattnet har stark lösande verkan och innehåller ofta höga halter av aluminium, zink, kvicksilver, kadmium osv. Också grundvattnet påverkas på många håll, och det förekommer att brunnsvatten är så surt att rörledningar av koppar fräts sönder på några år. Man fruktar att försurningen skall påverka processerna i marken, så att näringsomsättningen för växterna störs. Försurningen drabbar således inte bara fisken, utan det gäller om vi skall ha friskt vatten att dricka, om skogen skall kunna växa och om jorden skall kunna ge skördar.
Kor som snyggar upp sig
◆ Korna på en 70 hektar stor lantgård i England ger sig själva en välkommen uppsnyggning, när de kommer hem från fälten vid mjölkningstiden. En elektriskt driven borste, som snurrar på samma sätt som en borste i en biltvätthall, är monterad på väggen till ett skjul i en lämplig vinkel, så att korna kan ansa huvud, hals och sidor. Lantbrukaren Ken Fuller säger: ”Uttrycket som finns i kornas ansikte, när de använder borsten, liknar ett leende. De älskar det. Jag är säker på att denna trimning håller dem i form och bidrar till att säkra en god mjölkavkastning. Men det förekommer inget knuffande bland korna. Varje ko vet sin plats och inväntar sin tur.” Londontidningen Daily Mail säger att ”mjölkproduktionen stigit” sedan borsten sattes upp.
Blodbad på vägarna
◆ En rapport från Europarådet visar att Grekland hade det största procenttalet trafikolyckor år 1979, med 195 dödsolyckor på 100.000 bilar. Irland låg tvåa på listan, med 95 dödsolyckor på 100.000 bilar; Belgien hade 91 dödsolyckor, Frankrike 90, Holland 64, Italien 58 och England 46. Siffran för USA var 37 dödsolyckor på 100.000 personägda fordon. När det gäller den höga siffran i Grekland, sade Costas Kyriakos, en rådgivare åt premiärminister Karamanlis: ”Det är sant till 100 procent att vi har det största procenttalet trafikolyckor i Västeuropa och i jämförelse med Förenta staterna. Det går inte att förneka att grekiska förare är oerhört temperamentsfulla. De har det felaktiga intrycket att varenda en är ute efter att utmana dem och förnedra dem och att de därför måste ge igen, vilket leder till en ond cirkel av lagöverträdelser och hänsynslöshet.”
Sju sätt att leva längre
◆ Forskare vid Los Angeles’ School of Public Health vid University of California har kommit fram till sju hälsoregler som har starkt samband med hög ålder. Dessa hälsoregler är: 1) Rök aldrig; 2) bedriv regelbunden fysisk aktivitet; 3) bruka alkoholhaltiga drycker måttligt eller inte alls; 4) sov regelbundet sju till åtta timmar varje natt; 5) håll rätt vikt; 6) ät frukost och 7) ät inte mellan måltiderna. Ju fler av dessa regler man följer, desto friskare kommer man att vara, rapporterade forskarna. En 45-åring som tillämpar bara tre av dessa regler kan förvänta att leva ytterligare 21,6 år, sade man. Men under normala förhållanden kunde en man i samma ålder som följde sex eller sju av reglerna förvänta att få leva ytterligare 33,1 år.
Triglycerider farligare än kolesterol
◆ ”Ät mindre fett och se till att ditt HB (blodvärde) inte är för högt” hör till de slutsatser man kan dra av en undersökning av 6.500 stockholmare under 15 års tid, enligt Dagens Nyheter för 29 januari 1981. ”Förhöjda värden av triglycerider i blodet måste man ta som en alarmsignal”, säger professor Lars A. Carlson vid Karolinska sjukhuset. Det finns mediciner som minskar triglyceriderna, men det viktigaste är att gå ner i vikt och äta mindre fett. Av 1.000 personer som inte röker och har normala värden för blodfett, blodtryck, HB och sänka riskerar 15 att få hjärtinfarkt. För dem som har fyra eller fler av olika riskfaktorer är det 150 som befinner sig i riskzonen. Högt blodvärde är inte odelat bra, eftersom det kan göra att blodflödet minskar och kärlförträngningar uppstår. Man kan vara ganska nöjd, om man har ett blodvärde på 10 procent under normalvärdet.
”Humanare” krig?
◆ Vid en konferens med 72 deltagarnationer i Genève i Schweiz fastställde man den slutliga formuleringen av en överenskommelse om reglerna för krigföring. Syftet med överenskommelsen är att civilbefolkningen inte skall bli så hårt drabbad i krig. Enligt överenskommelsen är det till exempel förbjudet att fälla brandbomber över civila bostadsområden och att försåtligt gömma bomber i ”till synes ofarliga bärbara föremål”. I den franska tidningen Le Monde framhölls det emellertid: ”Det här försöket att göra krigen mera ’humana’ fann snabbt sina begränsningar. De enda vapen som har blivit förbjudna att användas ’under vilka som helst omständigheter’ verkar inte finnas i nu kända arsenaler.”
Enligt den nya överenskommelsen, hette det i tidningen, ”kan man dock utan någon som helst skamkänsla lägga ut minor runt ett militärt mål och till och med gömma bomber i redskap som används i arméköken”. Överenskommelsen ”handlar inte om kemiska vapen (som i huvudsak består av paralyserande gaser), som för närvarande kraftigt ökar i antal i supermakternas och andra länders arsenaler”, framhölls det i Le Monde. ”Det skulle vara ganska vågat att av den här överenskommelsen dra slutsatsen att de krig som pågår i dag ... håller på att bli mera ’humana’.”
Vapen för de fattiga
◆ Även om de två supermakterna använde mer av de 2.000 milliarder kronor som gavs ut på vapen år 1980 än vad andra nationer gjorde, har den största ökningen i vapenutgifter förekommit i nationer som har de sämsta ekonomiska möjligheterna för det. Under en nyligen förgången 10-årsperiod steg industriländernas militärutgifter med 5,8 procent (i fasta priser). Men i den engelska tidningen Guardian rapporteras det att militärutgifterna för länderna i tredje världen steg med i medeltal 107 procent — nästan 20 gånger så snabbt! Man beräknar att myndigheterna nu ger ut åtta gånger så mycket pengar enbart på att få fram nya vapen som på att lösa energiproblemen.
Piltdownkonspirationen
◆ Historikern dr Stephen Jay Gould hävdar i tidskriften Natural History att den berömde jesuitprästen Pierre Teilhard de Chardin var inblandad i bluffen med ”Piltdownmänniskan” — ”det mest ryktbara och uppseendeväckande vetenskapliga bedrägeriet på 1900-talet”.
Bluffen började år 1912, då juristen och amatörarkeologen Charles Dawson hävdade att han hade funnit en apliknande människas kvarlevor i närheten av Piltdown i England. Men år 1953 bevisade brittiska vetenskapsmän att ”Piltdownmänniskan” var ett bedrägeri. Med hjälp av radioaktiv datering kunde man konstatera att huvudskålen kom från en nutidsmänniska. Käken tillhörde en orangutang. Man hade filat ner tänderna och kemiskt färgat benen för att de skulle se gamla ut. I det här området hade man också lagt ut gamla djurben från avlägsna platser för att ge intryck av att fossilet härstammade från en avlägsen tid.
Under många år var Dawson ensam anklagad för att ligga bakom den här bluffen, men Gould hävdar att hans forskning visar att Teilhard, som just hade blivit förordnad som präst och som då studerade paleontologi, var med i ”Piltdownkonspirationen”. Gould säger att en del av benen som man funnit i groparna i Piltdown var sådana som Teilhard hade samlat ihop på sina tidigare resor i andra länder. Gould hävdar också att i brev, som Teilhard skickade till en av de vetenskapsmän som avslöjade bedrägeriet, ljög han för att dölja sin delaktighet i den skumma planen.
Myndigheterna stöder ”giftfri” odling
◆ Två nyligen gjorda undersökningar visar att till och med Förenta staternas jordbruksdepartement och National Science Foundation (amerikanskt federalt forskningsråd i Washington) är ganska gynnsamt inställda till ”giftfri” odling. Enligt New York Times fann ett forskarteam i sin undersökning av 69 lantgårdar i 23 stater att ”nästan alla var ändamålsenliga, produktiva och vetenskapligt fullgoda samt konkurrenskraftiga i förhållande till vanliga lantgårdar”. I en annan jämförelse av 51 lantgårdar, rapporteras det i Times, konstaterade vetenskapsmännen att ”även om kontantvärdet av skördarna var lägre på lantgårdar med ’giftfri’ odling, var utgifterna som dessa lantbrukare hade 36 procent lägre än för lantbrukare på vanliga lantgårdar. ... Lantbrukare som använde ’giftfria’ jordbruksmetoder förbrukade bara omkring 40 procent av den energi som går åt på lantgårdar där man använder kemiska gödsel- och bekämpningsmedel.” Artikeln påpekar att dessa upptäckter ”har förargat och förvånat en del idkare av traditionellt [kemiskt] lantbruk”.