Om du vore husägaren och det här vore dina hyresgäster ...

PÅ EN klippa med utsikt över havet har du byggt ett vackert hus. Till huset hör 10 hektar svagt kuperad skogsmark. Husets interiör har en begåvad konstnär smyckat på ett mästerligt sätt. De anlagda blomsterrabatterna utanför huset, liksom också blomsterlådorna framför fönstren, skänker bländande färg åt omgivningen. Fruktträdgården och grönsakslanden ger rikligt med föda.

Bakom dessa uppodlade områden reser sig ståtliga träd, som omger en liten grön äng, där en porlande bäck slingrar sig fram. De vilda blommorna, som utgör färgklickar i de soliga gläntorna, böjer sig för havsbrisen. Vart du än vänder dig är det en fröjd för ögat, och det är en fröjd för näsborrarna, då du med djupa andetag drar in den av blomdofter fyllda havsluften, och en fröjd för öronen, då luften fylls av fågelsång och trädens susande. Och i bakgrunden hör du vågsvallets dämpade ljud, då vattnet sköljer in över stranden långt där nere.

Du betraktar frukten av ditt arbete och känner tillfredsställelse, en känsla av att du har uträttat något. Du vill att andra skall få njuta av det. Du inbjuder en stor familj och överlämnar allt åt dem, och du ger dem också anvisningar om hur de skall ta vård om din egendom. Du reser därifrån.

Du återvänder längre fram och får en chock! Havet är gulbrunt, oljeklumpar och sopor ligger utspridda på stranden, träden är nerhuggna, den gröna ängen har blivit brun, bäcken är nästan uttorkad, och dess vatten är förorenat. Överallt ligger det skräp. Fåglarna har flytt, blommorna har vissnat, fruktträden är döda, och trädgården är täckt av betong.

Färgen på huset har flagnat av. Inne i huset är golven smutsiga, väggarna nerklottrade och möblerna förstörda. Matrester ligger och skräpar i hela köket, och diskhon är full av disk. Skränande musik kommer från en del rum, svordomar hörs från andra, och i åter andra rum begås grov sexuell omoraliskhet och perversitet. Familjen som fick ansvaret har blivit mycket större, och dess medlemmar grälar och slåss och till och med dödar varandra.

När du ser skadorna på ditt hus och dess omgivningar och iakttar dess invånares moraliska förfall, vilka tankar genomkorsar då ditt sinne? Detta är dina händers verk. Du är ägaren. Dessa människor är dina hyresgäster. Det är uppenbart att de inte uppskattar vad du har gjort för dem. De har struntat i dina anvisningar om hur de skall ta vård om din egendom. Kommer du att låta dem vara kvar där? Vad kommer du att göra?

På liknande sätt är ”jorden ... HERRENS [Jehovas] och allt vad därpå är”. (Ps. 24:1) Sedan Gud hade skapat jorden, ”såg [han] på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott”. (1 Mos. 1:31) Han satte människor på jorden och uppmanade dem att ta vård om den — växterna, djuren och omgivningarna. Vad ser han i dag, efter 6.000 år? Hur känner han det i fråga om det han ser? Vad kommer han att göra?