Blick på världen
Pessimism i Sipris årsbok
● Stockholms internationella freds forskningsinstitut utgav i juni sin årsbok, som enligt kommentatorer är en dyster läsning. ”Vanvettet dokumenterat” hette det i rubriken till kommentaren i Dagens Nyheter för 22 juni. Årsboken kallas också en ”regelbundet återkommande katalog över mänsklig dårskap”. Analysen av världsläget kan enligt Svenska Dagbladet för samma dag sammanfattas med att ”allt blir ännu värre och ingen påtaglig ljusning är i sikte — utom möjligen då det gäller förhandlingarna om kemiska vapen”. I boken finns redovisade opinionsundersökningar som alla pekar på att i alla länder tilltar oron för att det skall bli krig och att kärnvapen skall användas. Världens samlade militära utgifter uppgick år 1983 till omkring 6.500 milliarder kronor — en ökning med 5 procent. Ökningen skulle ha varit ännu större om inte främst u-länderna på grund av sin stora skuldbörda till största delen måst avstå från storsatsningar.
Det oroliga havet
● Den gamla uppfattningen att det råder lugn och stillhet i djuphavet har fått en knäck. Instrument som placerats på 5.000 meters djup i Atlanten söder om Nova Scotia i Canada har visat att den kalla bottenströmmen, som i vanliga fall rör sig med en fart på fem centimeter i sekunden, plötsligt kan öka farten ända upp till 40 meter i minuten. Sådana ”stormar” kan hålla i sig några dagar, men det har hänt att de varat i flera veckor. De river upp ”moln” av slam och lera med sediment. Partikelkoncentrationen kan bli 250 gånger större än den vanliga. Om strömmen då stannade upp och alla partiklar i ett 60 meter högt vattenskikt sjönk till botten, skulle det bli ett fem millimeter tjockt lager. Man räknar vanligen med en sedimenteringstakt av en centimeter på tusen år — en enda kraftig undervattensstorm skulle då motsvara 500 år. Mer eller mindre kraftiga sådana stormar inträffar i vissa begränsade områden varannan eller var tredje månad. Detta sätter en del frågetecken för vetenskapsmännens beräkningar av åldern på de geologiska skikten under djuphaven. Man har också fotograferat undervattenskablar kring vilka sanden förts bort av strömmarna så att de blivit hängande över klyftor. Upptäcktens största praktiska betydelse är kanske att den ger en ny syn på lämpligheten av att dumpa giftigt avfall på havets botten. Undervattensstormarna skulle lätt kunna föra farliga ämnen vida omkring i havet. — Svenska Dagbladet, 15 juni 1984.
Tro bland kyrksamma
● Religionssociologiska Institutet har publicerat en undersökning som visar vissa skillnader mellan de kyrksamma i delar av Götaland och i Mälardalen. Frågorna har ställts till sådana som räknas till församlingskärnan, till regelbundna gudstjänstbesökare och till sådana som känner samhörighet med kyrkan utan att regelbundet gå i kyrkan. På frågan om de trodde på Gud svarade 97 procent i första gruppen i Götaland ”ja” och i de övriga grupperna 94 respektive 88 procent. För Mälardalen blev siffrorna 90, 91 respektive 86 procent. För Mälardalens del kan man dra slutsatsen att var tionde person i ”församlingskärnan” inte tror på Gud. På Jesu uppståndelse tror 92 procent av församlingskärnan i Götaland och 80 procent i Mälardalen. Helvetestron är fortfarande kvar: I Götaland tror 46 procent av församlingskärnan att himmel och helvete är platser med salighet och plåga, medan andelen i Mälardalen är 24 procent.
Nyupptäckt djurgrupp
● Något så ovanligt som upptäckten av en ny djurgrupp meddelades i Svenska Dagbladet för 8 juni 1984. Det är fråga om ett litet djur, en kvarts millimeter långt, som är mycket hårt fastklamrat vid sandkorn i sandbottnar i grunda havsområden. Upptäckten gjordes i Frankrike, när man behandlade ett sedimentprov med sötvatten i stället för med den vanliga metoden.
Fruktan tilltar
● ”I fruktan för en kraftig ökning av terrorismen under 1984 improviserade USA och andra nationer i all hast en uppsättning försiktighetsåtgärder, inte bara i Mellanöstern, utan också hemma”, rapporteras det i U.S. News & World Report. Barrikader har utplacerats utanför offentliga byggnader, till exempel Vita huset och USA:s delegation vid Förenta nationerna där säkerheten har skärpts, och hundar används för att söka efter bomber i bilar och lastbilar medan besökare undersöks med hjälp av metalldetektorer. Vid Vita huset håller man till och med luftvärnsrobotar redo i händelse av flyganfall. Högre ämbetsmän har uppmanats att begränsa sin kontakt med allmänheten, och mycket viktiga personer har fått extra bevakning. Man fruktade att sådana evenemang som olympiska spelen i Los Angeles, världsutställningen i New Orleans och partikongresserna i USA det här året skulle komma att bli mål för terrorister som vill dra uppmärksamhet till sin sak. Den amerikanske senatorn Daniel Moynihan säger: ”Utsikterna att 1984 blir det år då kriget kommer till oss är mycket verkliga.”
Mindre ökning, fler människor
● Även om världens befolkning nu ligger på 4,7 milliarder och fortfarande växer, minskar ändå tillväxttakten, enligt årsrapporten från UNFPA (FN:s befolkningsfond). Den beräknas minska till inte mer än 2 procent per år för perioden 1980 till 1985 — från ett årligt genomsnitt på 2,4 procent under perioden 1965 till 1970. Enligt rapporten har Kina och Indien, vars sammanlagda befolkning utgör 40 procent av världens totala befolkning, godtagit tanken på att ha mindre familjer — ett tänkesätt som också har spridit sig till ett antal utvecklingsländer. Kinas årliga tillväxttakt är faktiskt redan nere i 1,5 procent. Det rapporteras i tidskriften World Health att minskningen beror på tre huvudfaktorer: Högre inkomst, som minskar behovet av att ha barn för att få en tryggad ålderdom; bättre hälsovård, vilket minskar behovet av fler födslar för att vidmakthålla familjen; fler arbetande kvinnor som får mindre tid att uppfostra barn. UNFPA förutsäger att världens befolkning skall stabilisera sig vid 10,2 milliarder under det tjugoförsta århundradet.
Rengöring av Bikini
● Ön Bikini, som hör till Marshallöarna i Mikronesien och som är den största av de 23 öarna i Bikiniatollen, kan göras säker så att människor kan bo där, enligt vad forskare säger. De 167 invånarna på öarna flyttades bort år 1946 för att 23 kärnvapenprovsprängningar skulle kunna utföras där. Efter provsprängningarna är jorden förorenad med cesium-137, ett radioaktivt ämne som blir koncentrerat i födoämnen som odlas. De flesta av Bikiniatollens befolkning, som nu är uppe i 1.100, bor på ön Kili — en ö som ligger 680 kilometer söder om Bikiniatollen och som bara har en sjättedel av atollens landyta. Enligt The New York Times säger forskarkommittén att det skulle krävas att man ersatte den förorenade jorden med ny jord till ett djup av 45 centimeter, vilket skulle kosta omkring 100 millioner dollar enbart för Bikiniön. Andra lösningar undersöks också. Enewetak, en annan atoll som har använts för kärnvapenprovsprängningar, renades av Förenta staterna i slutet på 1970-talet till ungefär samma kostnad.
Kinesiska namnproblem
● Li är ett vanligt familjenamn i staden Shenyang i Kina, 640 kilometer nordost om Peking. ”Shuzhen” (skön och dyrbar) är ett omtyckt namn på kvinnor där. Följaktligen finns det över 4.800 kvinnor som heter Li Shuzhen. Sådana namnsvårigheter har föranlett de vanmäktiga myndigheterna i nordöstra Kina att skriva en vägledning för namngivning av barn. Det rapporteras i tidningen Guangming Daily att tio män i en enda arbetsgrupp heter Li Wei, eftersom ”Wei”, som betyder ”stor”, är så populärt. För att inte blanda ihop dem kallar man dem ”Li Wei nr 2”, ”Långhårige Li Wei”, ”Li Wei med stora ögon” osv.
Pröva med yoghurt
● Får du magproblem när du dricker mjölk? Pröva i så fall med att i stället dricka yoghurt för att få protein, säger forskare. Småbarn framställer enzymet laktas som gör dem i stånd att smälta mjölksocker, men de flesta vuxna framställer mycket lite av det och kan därför inte smälta mjölk ordentligt. Yoghurt innehåller å andra sidan redan detta enzym, vilket gör att yoghurten smälter sig själv i kroppen. ”Det bekräftar en uppfattning som människor har om att yoghurt på något sätt är nyttigt”, säger dr Joseph C. Kolars, chef för undersökningen.
Fåglar och flygplan
● Omkring 1.500 kollisioner mellan fåglar och flygplan rapporteras varje år enbart i Förenta staterna, och dessa orsakar skador på flygplansmotorerna för milliontals dollar. Ibland leder de till att flygplan störtar och att människor omkommer. Varför inträffar så många olyckor med fåglar? Därför att fåglar som uppehåller sig nära start- och landningsbanorna vid flygplatser blir döva, och följaktligen kan de varken höra flygplanet eller varningsskrik från fåglar som ser det, säger professor Allen Counter vid Harvarduniversitetet. Han har studerat fiskmåsar vid Logan International Airport i Boston och kommit fram till att det buller de utsätts för — mellan 90 och 100 decibel var fyrtionde sekund — ”rör till det i deras hjärnor” genom att ”deras hörselsystem överbelastas” så att ”hjärnans uppfattningsförmåga förstörs”.
Förlorade livsmedel
● I Kina slösar man bort nästan hälften av de livsmedel som produceras, hävdar Eugene Whelan, chef för Världslivsmedelsrådet. Om det inte vore för den nästan 50-procentiga förlusten av majs, sojabönor och andra grödor, vilken beror på urmodiga lagringsmöjligheter, skulle Kina kunna exportera stora mängder livsmedel till behövande nationer, säger han. Det rapporteras i The New York Times att Whelan har besökt Kina i sin officiella ställning som chef för rådet. ”Kommuner får mycket betalt för att framställa dessa grödor, men sedan finns det inga lagerutrymmen för dem”, sade han. ”Deras lagringsmöjligheter är lika de som vi hade för 100 år sedan, och kylförvaring existerar praktiskt taget inte.” Samtidigt upplever 22 afrikanska länder allvarlig livsmedelsbrist.