Vart är vi på väg?

TÄNK dig att du färdas genom en trakt som du aldrig har sett förut. Vid det här laget borde du ha varit framme vid resans mål, men vägskyltarna, ortnamnen och landskapet är inte vad du förväntade. ”Var är jag?” kanske du undrar. ”Är jag verkligen på rätt väg?”

Världen av i dag befinner sig i en liknande situation. Människor känner sig vilsekomna när de ser hur samhället urartar i en omfattning som saknar motstycke i historien. Med tanke på alla vetenskapliga och tekniska landvinningar som gjorts i vår tid kunde man tro att vi nu skulle befinna oss i en bättre värld. Som redaktören Russell Bourne konstaterar i bokverket Great Ages of Man är det först nu på 1900-talet som ”den gamla drömmen om ett globalt brödraskap har blivit möjlig att realisera”.

Människan har emellertid inte nått sitt mål — ”ett globalt brödraskap”. De utlovade kännetecknen, till exempel ekonomisk trygghet, fullgod föda, förbättrad hälsa och ett lyckligt familjeliv, lyser med sin frånvaro. Som det uttrycks i boken Milestones of History: ”I många avseenden har vetenskapliga framsteg ett direkt samband med destruktivitet och grymhet.”

Ja, människan har råkat vilse. Hon är på helt fel väg, långt borta från den fred och säkerhet som man drömde om i början av seklet. Många undrar därför: ”Hur har det blivit så här? Vart är världen på väg? Lever vi i de sista dagarna?”

För att kunna besvara de här frågorna måste vi först ta reda på var vi befinner oss just nu. Somliga säger att vi står på tröskeln till en ny världsordning; andra menar att vi står vid randen av en katastrof. I likhet med en vägkarta kan Bibeln visa oss exakt var vi befinner oss och vart vi är på väg.

När man är ute och reser är det viktigt att spana efter vägskyltar och andra tecken som visar var man är. På liknande sätt beskriver Bibeln vissa karakteristiska drag — världssituationer och attityder — som skulle utmärka en period i historien som kallas ”de sista dagarna”. (2 Timoteus 3:1—5) Uttrycket ”de sista dagarna” syftar inte på slutet för den bokstavliga himlen och jorden, utan avser i stället ”avslutningen på tingens ordning”, eller ”tidens ände”, som en annan bibelöversättning uttrycker det. — Matteus 24:3, 1917.

”I de sista dagarna skall kritiska tider som är svåra att komma till rätta med vara här”, skrev den kristne aposteln Paulus. (2 Timoteus 3:1) Det kan tyckas att dessa ord skulle kunna tillämpas på andra perioder i historien, eftersom varje epok har haft sin beskärda del av problem och lidande.

Vad har vi då för skäl att tro att de syftar på vår tid?

[Bildkälla på sidan 3]

Tom Haley/Sipa Press