Ett barn som heter ”Jag är fattig”
OKOT och hans hustru, Matina, som bor i en liten afrikansk by, blev mycket glada när de fick sitt första barn — en flicka. Släktingar och vänner kom till byn för att överlämna presenter och uttrycka sin förhoppning om att barnet skulle få ett långt och lyckligt liv.
Okot och Matina förde en enkel och mödosam tillvaro. De hade en liten jordbit som de brukade, och deras hem, där Matina födde sitt barn, var ett litet lerhus med tak av palmblad. De var fast beslutna att arbeta hårt för att deras förstfödda skulle kunna få ett lättare liv än de själva hade haft. Som en påminnelse om detta mål gav de sin lilla flicka namnet Acan, som betyder ”Jag är fattig”.
Vad kommer framtiden att föra med sig för Acan? Om hennes liv följer samma mönster som många andras i hennes hemland, kommer hon kanske aldrig att lära sig läsa och skriva. Som vuxen kan hon knappast förvänta sig att tjäna mer än cirka 1.500 kronor per år, om hon över huvud taget får något arbete. Och i hennes land är medellivslängden bara 42 år.
Acans fall är inte unikt. Av jordens nära 6 miljarder invånare tjänar omkring 1,3 miljarder mindre än 3.000 kronor om året. I rika länder är genomsnittsinkomsten över 170.000 kronor. De fattigas skara ökar med 67.000 om dagen, cirka 25 miljoner varje år. De flesta fattiga finns i tredje världen — i Afrika, Asien och Latinamerika. Men även i rika nationer finns det isolerade öar av fattigdom. Och 70 procent av världens fattiga är kvinnor och flickor.
De flesta har ingen utväg ur fattigdomen. Den förvägrar dem deras mest grundläggande behov — mat, kläder och husrum. Den kan beröva dem deras frihet, värdighet, hälsa och utbildningsmöjligheter. Som Världshälsoorganisationen uttrycker det: ”Fattigdomen utövar sitt destruktiva inflytande i alla skeden av människors liv, från avlelsen till graven. Den slår följe med många av de dödligaste och plågsammaste sjukdomarna för att göra livet till en pina för alla som lider under den.”
Men har inte levnadsstandarden i tredje världen förbättrats på senare år? Jo, i somliga länder, men långtifrån i alla. Tidskriften Choices, som ges ut av FN:s utvecklingsprogram, betecknar uppfattningen att ”de fattiga håller på att komma i kapp” som en farlig ”myt” och tillägger: ”Vi lever i en värld som i själva verket har blivit mer polariserad i ekonomiskt avseende, både nationellt och internationellt.”
Kommer fattigdom alltid att utgöra ett gissel för mänskligheten? I de följande två artiklarna tar Vakna! upp denna komplicerade fråga och visar vad lösningen är.