MYGGA

(hebr.: ken, plur. kinnịm, dessutom qẹrets; grek.: kọ̄nōps)

Myggorna utgör en grupp tvåvingade insekter med slank kropp och långa, smala ben. Hos många arter är honorna blodsugande och har kraftiga snabelliknande mundelar som kan tränga igenom huden på människor och djur. Det hebreiska ordet kinnịm (el. kinnạm), som används i förbindelse med den tredje plågan över Egypten (2Mo 8:16–18; Ps 105:31), har bland annat återgetts med ”myggor” (NV, 2000), ”mygg” (SFB, 1917) och ”löss” (1703), medan ”sandflugor”, ”loppor”, ”stickmyggor” och ”moskiter” har anförts som alternativa lydelser. (2Mo 8:16, noter i AS, Me; 8:17, NV, not)

I Jesaja 51:6 förekommer det hebreiska ordet ken, som här uppenbarligen är singularformen av kinnịm (el. kinnạm) och inte ett annat hebreiskt ord, som skrivs likadant men som betyder ”på rätt sätt”, ”på detta sätt”, ”sålunda”. Det föregående ordet i texten, kemọ̄, betyder nämligen i sig självt ”liksom” eller ”på samma sätt som”.

I Jeremia 46:20 används det hebreiska ordet qẹrets, och det är det enda ställe i Bibeln där detta substantiv förekommer. Det återges med ”stickmygga” (NV) och används som en bild av babylonierna under Nebukadnessar, fienden som norrifrån skulle komma emot Egypten, den ”vackra kvigan”.

I de grekiska skrifterna omtalas myggan bara på ett enda ställe, nämligen när Jesus fördömde fariséerna och de skriftlärda för att de silade bort myggan men svalde kamelen. Dessa judiska religiösa ledare var så pedantiska att de filtrerade det som de skulle dricka för att de inte skulle råka svälja en mygga och bli ceremoniellt orena. (3Mo 11:21–24) Men att de samtidigt försummade det som var viktigt i lagen kunde jämföras med att de svalde kamelen, som också var ett orent djur. (3Mo 11:4; Mt 23:23, 24)