SILVER

Ett metalliskt grundämne, en vitglänsande ädelmetall som kan poleras till hög glans. Gediget silver i form av ren metall förekommer sällan i naturen. Malm som innehåller silver måste krossas, smältas och renas för att oönskade mineraler och föroreningar skall avlägsnas och för att andra metaller, till exempel bly, skall avskiljas. (Ps 12:6; Ord 27:21; Hes 22:20–22; Mal 3:3) Ibland återges det hebreiska ordet för silver (kẹsef) med ”pengar”, och det grekiska ordet för silver (argỵrion) återges med ”silverpengar” eller ”silvermynt”. (1Mo 17:12, not; Mt 25:18; 26:15; se MYNT.)

Rent silver hade i huvudsak två användningsområden: 1) Det användes som mått på välstånd och som betalningsmedel. Abraham betalade med silver då han köpte ett jordstycke för att använda det som familjegrav. (1Mo 13:2; 23:15–18) Betalningen skedde efter vikt, eftersom man inte började prägla mynt förrän flera hundra år längre fram i tiden. 2) Silver användes till smycken och prydnadsföremål redan på patriarkernas tid. (1Mo 24:53; 44:2; 2Mo 11:2; 12:35) De två trumpeterna som tillverkades på Moses tid var av silver (4Mo 10:2), och det var också en del av inredningen i tältboningen (2Mo 26:19, 21, 25, 32; 27:10, 11, 17) och i Salomos tempel (1Kr 28:15–17). Man tillverkade även avgudar av silver. (2Mo 20:23; Hos 13:2; Hab 2:19; Apg 19:24)

Silver värderades högt av alla forntida folkslag. (2Sa 8:10, 11; 2Kr 9:14) Under Salomos regeringstid fanns det så mycket silver och guld i Jerusalem att silver ”inte [ansågs] vara värt någonting alls” utan blev ”lika vanligt ... som sten”. (1Ku 10:21, 27; 2Kr 9:20; jfr Dan 2:32.) Vart tredje år kom skeppslaster med silver från Tarsis (förmodligen Spanien, där det fortfarande bryts silver). (1Ku 10:22; 2Kr 9:21; Jer 10:9; Hes 27:12)

Något som bör värdesättas högre än silver, som har flyktigt värde, är den vishet, den tuktan och det förstånd som kommer från Jehova. (Ord 3:13, 14; 8:10, 19; 16:16) Silver nämns också i en rad bildliga sammanhang i Bibeln. (Pre 12:6; Jes 60:17; Dan 2:32; 1Kor 3:12)