Text med kommentar för varje dag

Kommentarerna är hämtade från det nummer av Vakttornet som anges nedtill. Där ingen sådan hänvisning förekommer, är kommentaren hämtad från en artikel i moderupplagan som ännu inte hunnit publiceras på svenska.

Söndag, 1 januari

Loven Jehova, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja. — Ps. 103:21.

Jehova, universums suveräne Härskare, har alltid haft tjänare på jorden som har understött och hävdat hans sak. Hans goda uppsåt måste kungöras. Hans profet Jesaja sade: ”I skolen heta Jehovas präster, och man skall kalla eder vår Guds tjänare.” (Jes. 61:1) Hans tjänare är hans vittnen inför de världsliga nationerna och folken. De håller det rätta svaret på den främsta frågan av alla vid liv, den nämligen: Vem är den Högste, och vem skall styra universum? Inför alla nationer har de kungjort, att Jehova allena är universums sanne Gud, den store Anden, dvs. den allsmäktiga, intelligenta, aktiva Personligheten, som är osynlig för människan men som människan har fått möjlighet att urskilja med hjälp av hans underbara osynliga skaparverk. Men mycket få på jorden erkänner hans överhöghet och universella suveränitet och handlar i harmoni därmed. Föga inser de, att ”saligt är det folk, vars Gud Jehova är”. — Ps. 33:12. VT 1/2 49

Måndag, 2 januari

Se, Herren Jehova skall komma som en mäktig Härskare, och hans arm skall härska för honom. — Jes. 40:10, Amer. stand. övers.

År 1914 kom Jehova som en mäktig Härskare och upprättade sitt rike med avseende på vår jord, ”i det hans egen arm hade vunnit riket åt honom”. (40:10, En amer. övers.) Hans Son, Kristus Jesus, fungerar såsom en kraftens ”arm” för honom. Emedan denne Son visade sig trogen, när han stod på prov såsom människa och offrade allt för Guds rike, installerade Jehova honom på tronen vid slutet av hedningarnas tider år 1914. Han måste fungera såsom en maktens konungsliga ”arm” åt Jehova. Det första denna Arm gjorde var att vräka djävulen och dennes onda änglar ut ur himmelen och kasta dem hit ned till jorden. År 1918 sände Jehova sin konungslige Son till templet för att utföra ett domsverk i fråga om Guds hus. Genom denne Son såsom domare utdelar Jehova sin lön åt dem som med kärlek tjänar honom, men sin vedergällning åt de fiender som strider mot hans rike. Genom honom församlar Gud sina ”får”. VT 1/7 49

Tisdag, 3 januari

Jag såg på jorden, och se, den var öde och tom, på himlarna, och de hade intet ljus. ... Jag såg, och se, det fanns ingen människa. — Jer. 4:23—25, Amer. stand. övers.

Juda land var avfolkat i sjuttio år, men detta är inte någon förebild av ett obefolkat, kaotiskt, formlöst jordklot under de tusen åren då Satan är bunden. Nej, utan den totala förödelse som kom över Juda på grund av judarnas otrohet var en profetisk bild av den fullständiga förintelse, varmed Juda nutida motsvarighet, den organisation som kallas kristenheten, snart kommer att bli hemsökt. Denna världens ände kommer att få till följd, att inte endast kristenheten tillintetgöres utan också hela djävulens synliga organisation av det mänskliga samhället Likväl kommer detta inte att resultera i en totalt avfolkad planet. De som nu tar ställning som understödjare av Jehovas universella suveränitet och hans rike med Kristus Jesus som Konung, de äger löfte om att få överleva denna världens ände, alldeles som Noa och hans husfolk fick leva igenom den alltomfattande syndafloden. Jordens härliga framtidsöde tar som först sin början efter denna världens ände! VT 1/6 49

Onsdag, 4 januari

Så snart som han har satt sig på sin konungatron skall han i en bok skriva en avskrift åt sig av denna lagbok, som blivit godkänd av de levitiska prästerna; han skall förvara den hos sig och uppmärksamt läsa i den i alla sina livsdagar. — 5 Mos. 17:18, 19, En amer. övers.

Det framgår på alla sätt, att David i enlighet med Guds befallning studerade vad som fanns av bibeln. Alldeles så som han stod också Jesus Kristus, sedan denne blivit smord med Guds ande till att bli en evig Konung, under den befallningen och förpliktelsen att studera bibeln. Hans egna uttalanden och de förhållanden vi känner i fråga om honom visar, att han gjorde det. Han lärde sig läsa de heliga skrifterna på deras hebreiska grundtext. För att Jesus, den messianske Konungen, studerade de heliga skrifterna och öppet förkunnade och lydde vad de lärde, blev han också verkligen dödad av de religiösa judarna. På den tredje dagen uppreste Jehova Gud, hans Fader, honom till odödligt liv. Såsom uppstånden Konung visade Jesus fortfarande lojalitet mot Guds skrivna ord och uppmuntrade sina efterföljare till att studera det. VT 15/6 49

Torsdag, 5 januari

Om nu Sonen gör eder fria, så bliven I verkligen fria. — Joh. 8:36.

Men finns det inga fria människor på jorden i denna tid? Jo, det finns det. De är ett litet fåtal. Emedan de är fria, har de inte den trälaktiga ande, som utmärker denna världen, vilken är i träldom. Fastän världen med sina förslavande bördor befinner sig runt omkring dem, delar de inte det sinnets mörker och den krypande, trällika hållning som kännetecknar den och inte heller dess själviska böjelser. De bojor av träldom under ”denna världens gud”, Satan, djävulen, som de en gång befunnit sig i, har de brutit sönder, och de följer och efterliknar Messias, Guds Son, som dog som martyr på en tortyrpåle i hängivenhet för frihetens sak. Hans himmelske Fader, Jehova Gud, tog emot hans dyrbara offer såsom det pris som kunde friköpa alla dem, vilka tar emot Kristus såsom Guds Son och som i enlighet därmed tror på hans offers frigörande makt. Det finns ingen annan möjlighet att vinna frihet än genom denne Guds Son. VT 15/7 49

Fredag, 6 januari

Där ett förbund år, där är det nödvändigt att förbundsoffrets död inträffar, ty ett förbund över döda offer är beståndande, eftersom det medan förbundsoffret lever icke äger någon kraft alls. — Hebr. 9:16, 17, Young.

När Jesus uppstått på den tredje dagen efter sin död och fyrtio dagar senare farit upp till Gud Jehovas himmelska närvaro, då framträdde han där med värdet av sitt dyrbara livsblod. Han frambar det då åt Gud, för att det nya förbundet skulle kunna stadfästas och hans efterföljare kunna förlossas från sina synder och från dödsstraffet. Att förtjänsten av hans blod på detta sätt frambars åt Gud i himmelen svarade mot det förhållandet, att Mose stänkte offerdjurens blod på bokrullen med Guds lag. När var det då som Jesus i himmelen stänkte värdet av sitt utgjutna blod till gagn för dem som blev upptagna i det nya förbundet? Tydligtvis var det på pingstdagen tio dagar efter det att han hade farit upp till himmelen, ty då blev den heliga anden utgjuten över hans trogna efterföljare på jorden såsom en hjälp för dem. VT 15/3 49

Lördag, 7 januari

Han har icke handlat så med någon nation. ... Prisen Jehova.— Ps. 147:20, Amer. stand. övers.

När israeliterna samtyckte till förbundet, gav Jehova dem sin skrivna lag. De tillhörde Gud, därför att han hade befriat dem från de egyptiska rasutrotarna, och nu hade de hans gudomliga lag. Sålunda var Israel en teokratisk nation. Ingen icke-judisk nation, varken någon som då existerade eller någon som skulle komma efteråt, kunde göra anspråk på att vara teokratisk och att ha fått sin struktur och sin lag från den store Teokraten, Jehova. När israeliterna lydde sin teokratiska nations lag, också i fråga om gudsdyrkan, betydde det alltså lydnad mot Gud. När de understödde den nationella organisationen, betydde det att de var teokratiska, eftersom det innebar att de understödde Jehova Gud såsom härskare. Han var i verkligheten deras Konung, trots det att han var osynlig för dem. Han hade rätt att bestämma, hur de skulle tillbedja, ty han är den högste Guden, källan till all rätt tillbedjan, och han hade befriat israeliterna från att bli dödade av egyptierna genom att göra dem till sina egna. Han hade rätt att vara ofördragsam gentemot falsk religion ibland dem. VT 1/8 49

Söndag, 8 januari

Därför, då vi nu genom Guds barmhärtighet äro sysselsatta i denna tjänst, fälla vi icke modet. — 2 Kor. 4:1, Rev. stand. övers.

Att vi i vårt dagliga liv är snickare, målare, murarhantlangare, boskapsuppfödare, husmödrar, hembiträden osv., när Guds medömkan och sanning når oss, är inget skäl för oss att säga till Gud: ”Jag kan inte bli evangelieförkunnare!” Det är inte frågan om vad din jordiska sysselsättning är, utan vad det gäller är om du har fått erfara Guds barmhärtighet. Har du det, så har det skett för att du skulle kunna bli tjänare åt eller förkunnare av hans sanning, så att du genom denna tjänst måtte kunna både frälsa dig själv och frälsa andra. Bli inte försagd, därför att du är en vanlig enkel människa. I vartenda fall har Gud brukat lerkärl sådana som du själv till att bära ut hans ord till andra. Liksom i fråga om andra kärl kan han göra och kommer han att göra dig kompetent, stark och intelligent nog till att åta dig detta. Varför har han annars låtit dig röna sin godhet? Var vid gott mod. Tro att han kan göra något av dig. VT 1/10 49

Måndag, 9 januari

Kristus ... till anden ... gjord levande. — 1 Petr. 3:18.

Vid sin uppståndelse var inte Jesus densamme Jesus, genom att han fått sin kropp av kött och blod återupplivad och därpå förandligad, så att han kunde försvinna och fara upp till Guds närvaro i himmelen. Det skulle ha betytt, att mänsklig förgänglighet skulle ärva oförgänglighet. Men 1 Korintierna 15:50 förklarar bestämt: ”Kött och blod kunna icke få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.” Jehova Gud kände och kom ihåg sin älskade Son bättre än någon annan. Genom sin makt, som förmår allt, uppreste han honom därför — genom att på ett absolut exakt sätt frambringa honom på nytt — och beklädde honom med odödlighet och oförgänglighet i andevärlden. Så gick det till, att ”den siste Adam blev en livgivande ande”. Såsom sådan ger han liv, inte endast åt sin församling, ”Kristi kropp”, utan också åt alla andra troende av människosläktet. — 1 Kor. 15:45, Amer. stand. övers. VT 15/8 49

Tisdag, 10 januari

Adam blev ju först skapad och sedan Eva. — 1 Tim. 2:13.

Eva hade blivit tagen från mannens sida, och vid mannens sida hörde hon hemma såsom hans hjälparinna. Uppbyggd som hon var av ett revben, som var taget under hans arm, var hon en närstående hjälparinna åt den starke mannen, som han skulle älska, leda och vårda sig om såsom en del av sig själv. Mannen hade redan ansvar i förhållande till de lägre animala skapelserna, men när Gud gav honom en hustru, kom ett ytterligare ansvar över mannen, denna gång gentemot en skapelse, som var lik honom, en kvinna. Han kunde inte skjuta ifrån sig bördan av detta ansvar, som Skaparen hade pålagt honom såsom den manlige kontrahenten av det äkta paret. Nej, han måste svara inför Gud för hur han skötte detta ansvar. Han måste hedra den ställning som Gud hade satt honom i. Å andra sidan fick kvinnan en förpliktelse sig ålagd, när hon blev given åt mannen. Hon kunde bli en verklig medhjälpare åt honom. Också hon måste svara inför Gud beträffande det sätt, varpå hon uppfyllde denna förpliktelse, för vilken hon hade blivit skapad. VT 1/9 49

Onsdag, 11 januari

När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. — Matt. 25:31.

Människosonen handlar med fåren och getterna, innan denna onda världs ogudaktiga himlar och ogudaktiga jord flyr bort till fördärv i striden vid Harmageddon. Denna liknelse om fåren och getterna uppfylles under hans andra närvaro eller parousia. Dess uppfyllelse är en del av det tecken som skulle utvisa hans närvaro eller parousia. Den äger rum på denna sedan så länge förutsagda ”Jehovas dag”, som började vid slutet av ”hedningarnas tider” 1914 och slutar i och med Harmageddon. Eftersom Jesus sagt, att han vid sin andra ankomst skulle komma ”i sin härlighet”, skulle det vara en osynlig ankomst, och hans närvaro eller parousia måste vara osynlig, inte i mänskligt kött. När han tillträder sin konungsliga makt för att från himmelen härska över jorden, måste han vara osynlig, ty varken fåren eller getterna kunde se honom i denna härlighet och förbli vid liv. VT 15/9 49

Torsdag, 12 januari

Blicka fram emot nya himlar och en ny jord. — 2 Petr. 3:13, eng. övers.

Jehovas tid har kommit, då han skall skapa en ny och rättfärdig värld. Med detta syfte för ögonen har han tagit i besittning sin makt att regera över jorden och har upprättat sitt teokratiska herradöme med sin utlovade Messias som Konung. I tusentals år har jorden styrts av en följd av djävulska, vilddjurslika politiska regeringar. Nu har den tid kommit, som han själv har fastställt, då han skall åvägabringa en förändring för sin egen äras skull och till välsignelse för alla människor av en god vilja. Denna världen kan inte undgå sin förutsagda tillintetgörelse, men situationen är inte helt och hållet hopplös för människorna. En ny rättfärdighetens värld står för dörren för alla människor av en god vilja. Upprättandet av Guds rike, som härskar med oinskränkt makt, garanterar att denna härliga nya värld snart kommer att införas. Då det förhåller sig så med dessa ting och detta kan bevisas, så ger det till känna att Messias’, Jesu Kristi, andra närvaro nu är en verklighet! VT 15/11 49