”Men vi kan inte göra det!”

I en liten stad i Östtyskland kom två av Jehovas vittnen att besöka en äldre präst. Han bjöd vittnena att stiga på. En livlig diskussion av bibliska läror tog vid. Mot slutet av samtalet påpekade besökarna för prästen att Jehovas vittnen uthärdat mycken förföljelse, och de ställde frågan till honom: Om ni tänker på detta, tror ni inte det skulle vara värt besväret att undersöka den här saken samvetsgrant och utan fördomar?

Jo, det höll prästen med om, och han förklarade så att han nog tänkt litet på saken, ty bara för några dagar sedan hade han haft besök av en man som just frigivits från ett kommunistfängelse, och denne hade sagt till honom: ”Ni får tro mig eller inte, men om vi inte hade haft de där vittnena för Jehova med oss i fängelset, hade vi ansett allt förlorat, vi hade inte kunnat härda ut!” Prästen tillade: ”Jag vet att Gud verkligen har rest upp ett folk åt sig i Jehovas vittnen, som träder upp för hans namn.” Och så sade han, i resignerad ton: ”Men vi kan inte göra det.” Varför kan Jehovas vittnen göra det men inte präster, sådana som denne? Ja, varför?