Frågor från läsekretsen

● Av 1 Moseboken 7:4 framgår det att Noa fick underrättelse sju dagar i förväg om precis vilken dag syndafloden skulle komma. Innebär detta att Guds folk i förväg skall få veta precis när Harmageddon skall bryta ut? — E. G., USA.

Första Moseboken 7:4 lyder: ”Sju dagar härefter skall jag låta det regna på jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag skall utplåna från jorden alla varelser, som jag har gjort.” Noa hade arbetat i många, många år på att bygga arken, och nu, bara sju dagar innan floden skulle komma, underrättade Gud honom om den exakta tidpunkten. Varför det? För att tillfredsställa hans nyfikenhet eller för att ge honom uppmuntran? Nej, utan för att han skulle kunna sätta i gång med att föra in djuren i arken. De sju dagarna var precis lagom tillmätta för att Noa skulle kunna göra detta.

Fördenskull kan vi inte tänka oss att det som sägs i 1 Moseboken 7:4 innebär att Jehova Gud någon gång i framtiden, men likväl i god tid före Harmageddon, kommer att underrätta sitt folk på jorden om när Harmageddon skall bryta ut. Dessutom sade Jesus för länge sedan om denna sak: ”Om den dagen och stunden vet ingen något, varken änglarna i himlarna eller Sonen, utan endast Fadern.” — Matt. 24:36, NW.

Jesu ord innebär naturligtvis inte att ingen någonsin skulle få veta det. I den mån det skulle bli nödvändigt för Jesus att någon gång i framtiden få veta tidpunkten för Harmageddons utbrott, så att han skulle kunna samla sina himmelska härskaror till denna strid, skulle han utan tvivel bli underrättad.

Det skulle emellertid inte finnas något skäl till att underrätta dem som befinner sig på jorden om detta. Det som är profetiskt är just det som inträffade under de sju dagarna, att Noa och hans familj gick in i arken jämte alla de djur, som skulle bli skonade, och att man förde in alla de förnödenheter som skulle behövas under den tid av ett år och tio dagar som de alla skulle tillbringa i arken. Det är i synnerhet sedan 1931 som Guds folk har haft del i verket att församla alla dem som är av en god vilja gentemot Gud in i den motbildliga arken, den nya tingens ordning.

När Noa och hans familj började samla djuren i arken under de sju sista dagarna, tjänade detta såsom en underrättelse för alla som såg på om att tiden för syndafloden, som Noa hade predikat om, var inne. Så är det också i våra dagar. Insamlandet tjänar i sig självt till att underrätta en ogudaktig värld om att Harmageddonstriden är mycket nära och skall bryta ut inom denna generation. Till dess Harmageddon bryter ut, är det mycket som Guds folk har att uträtta med att hjälpa människor av en god vilja att ta ståndpunkt och gå in i den nutida arken. Må alla åt Gud överlämnade kristna i stället för att bekymra sig om när Harmageddon skall börja hörsamma Petrus’ råd: ”Då nu allt detta skall på så sätt upplösas, hurudana människor böra då icke ni vara i heligt uppförande och gudaktiga gärningar, i det ni vänta på Jehovas dags närvaro och ständigt hava denna i tankarna, genom vilken himlarna, som blivit satta i brand, skola upplösas och de intensivt upphettade elementen skola smälta!” — 2 Petr. 3:11, 12, NW.

● Vad ligger det för innebörd i orden i 1 Moseboken 2:19? — W. B., USA.

I 1 Moseboken 2:19 (NW) läser vi: ”Nu danade Jehova Gud av jorden varje vilt djur på marken och var och en av himmelens flygande varelser, och han började föra dem till mannen för att se vad denne skulle kalla dem var och en, och vadhelst mannen kallade varje levande själ, det blev dess namn.” Några människor har menat att framställningen i denna vers utgör ett sammandrag av det som har skildrats i kapitel ett i Första Moseboken. Men det som sägs i denna vers tycks ha avseende på något utöver berättelsen där snarare än handla om samma sak. Av versen framgår det att till och med sedan Jehova Gud hade skapat Adam, men innan han skapade Eva, fortfor han att skapa djur och föra dem till Adam för att de skulle få namn. Det var inte bara Adam utan också Eva som skapades innan den sjätte skapelsedagens slut; och alltså skapades också dessa djur innan den sjunde dagen tog sin början, den dag då Gud vilar från skaparverksamhet.

● Varför kallade Johannes döparens lärjungar honom för ”Rabbi”, när Jesus klart och tydligt sade: ”I skolen icke låta kalla eder ’rabbi’”? — C. W., USA.

Det var inte bara Johannes’ lärjungar som kallade honom ”Rabbi”, såsom det framgår av Johannes 3:26, utan Jesu lärjungar kallade likaså Jesus för ”Rabbi”, såsom i den fråga de ställde till honom som är återgiven i Johannes 1:38, där det heter: ”De svarade honom: ’Rabbi’ (det betyder mästare [eller lärare]) ’var bor du?’” Av dessa ord framgår det tydligt att ordet ”rabbi” betyder mästare eller lärare. Johannes, som hade fått i uppdrag av Jehova att verka såsom profet för att bereda vägar för Jehova och ge hans folk kunskap om frälsning, var en sådan lärare, och hans lärjungar insåg detta. — Luk. 1:76—79.

När Johannes dog, upphörde han naturligtvis att vara en lärare, och det var sedan Johannes hade dött som Jesus klargjorde för sina lärjungar att han nu var deras lärare och att de inte skulle göra någon åtskillnad mellan sig genom att använda titeln rabbi om några ibland sig. ”I skolen icke låta kalla eder ’rabbi’, ty en är eder Mästare [lärare, NW], och I ären alla bröder.” — Matt. 23:8.