Helig tjänst natt och dag

”Gud, som jag ägnar helig tjänst åt med min ande i förbindelse med de goda nyheterna om hans Son.” — Rom. 1:9.

1, 2. Hur visar bibeln att offer är inbegripna i vår ”heliga tjänst” för Gud?

DET krävs inte av Guds tjänare i dag att de skall frambära offer enligt lagförbundet, som Kristus Jesus fullbordade och som Gud därför avlägsnade. Men det finns offer som utgör en viktig del av vår ”heliga tjänst”. Vilka då?

² Paulus, Kristi Jesu apostel, påvisar detta för oss i Hebréerna 13:15, 16. Sedan Paulus talat om den heliga tjänsten vid tabernaklet, som prästen i Israel utförde, och hur denna fick sin uppfyllelse i Jesus, säger han: ”Låt oss alltid genom honom frambära till Gud ett lovprisningens offer, det vill säga frukten av läppar som offentligt bekänner hans namn.”

3. Vad kräver Paulus’ inspirerade ord i Hebréerna 13:15 av oss?

³ Vad innebär detta för oss? Det innebär att vi bör önska tala sanningen om Jehova Gud och om de goda nyheterna om hans rike. Och det bör vi göra inte bara då och då, emellanåt, enbart under veckosluten eller på möteskvällarna, utan såsom aposteln säger ”alltid” — varje dag, natt och dag, i det att vi är vakna för tillfällen att göra detta.

4. Utför vi vår ”heliga tjänst” enbart med våra läppar? (1 Joh. 3:18)

⁴ Innebär då detta att vår ”heliga tjänst” uteslutande består i att tala? Nej, ty sedan aposteln talat om ”lovprisningens offer”, övergår han till att tala om andra offer som Gud begär av oss. Han säger i Hebr. 13 vers 16: ”För övrigt: glöm inte att göra gott och att dela med er åt andra, ty Gud finner välbehag i sådana offer.” Ja, vår ”heliga tjänst” måste vara balanserad, det måste råda jämvikt mellan ord av lovprisning av Gud och gärningar — detta ”att göra gott och att dela med [sig] åt andra”.

5. a) Hur kan hela vårt liv vittna om de goda nyheterna? b) Vilken verkan kommer detta att ha på andra i vårt samhälle?

⁵ I likhet med Jesus vill vi således att hela vårt liv skall vittna för sanningen. Vi kan naturligtvis inte utföra underverk, som Jesus gjorde, för att hjälpa människor, men vårt goda uppförande, vår ärlighet, uppriktighet och hjälpsamhet mot människor när vi kan och med vad vi har är något lika välbehagligt. Vi kan göra som vi uppmanas i Galaterna 6:10: ”Må vi alltså, medan vi hava tillfälle, göra, vad gott är mot var man, och först och främst mot dem som äro våra medbröder i tron.” (1917) Genom att handla så kan vi skapa vissa förutsättningar för att människor skall önska öppna sina öron för sanningen. Sedan får vi inte hålla igen, utan vi måste öppet och frimodigt förkunna de goda nyheterna för alla, ”av hjärtats överflöd”. Hur kan annars människor som lägger märke till våra goda gärningar och vårt rätta leverne verkligen bli hjälpta? Vi måste låta folk få veta att det är Guds goda nyheter som har drivit oss till att göra goda gärningar. (Matt. 5:16; 12:34, 35) Då kommer de att förstå att det är möjligt för dem att bli sådana som vi, om de också lär känna de goda nyheterna. Om vi inte har rätta, nyttiga och omtänksamma handlingar jämte ett gott uppförande såväl som ”lovprisningens offer, det vill säga frukten av läppar som offentligt bekänner hans namn”, kan det inte sägas om oss att vi helt och fullt ägnar Gud ”helig tjänst”. — Hebr. 13:15.

6. Vad krävs då för att vår ”heliga tjänst” skall vara fullständig?

⁶ Av Jesu exempel och av apostlarnas exempel är det alltså uppenbart att vår ”heliga tjänst” inte uteslutande består i en förändring av personligheten och handlingar som vittnar om välvilja och omtanke. Sådant är en del av vår tjänst, grundvalen, och till detta lägger vi lovprisningens offer. (Ps. 106:12) Vår ”heliga tjänst” kan inte vara fullständig, om vi inte både lever och förkunnar de goda nyheterna.

7. Vem avgör hur mycket tid vi skall använda till de olika offer som utgör vår ”heliga tjänst”?

⁷ Vi kan alla i denna tid visa att vi tillhör dem som ägnar ”helig tjänst” åt Gud dag och natt. Jehova Gud har inte gett oss någon lagsamling med föreskrifter om precis hur mycket tid vi skall använda till att frambära lovprisningens offer (utom genom att säga ”alltid”) eller hur mycket till de andra offren som Gud finner välbehag i. Detta måste vi avväga själva. Men alla dessa offer — frukten av våra läppar, då vi offentligt bekänner hans namn, och detta att vi gör gott och delar med oss åt andra — alla måste de finnas där och ha sin plats i vårt liv, under dagens ljusa timmar och under kvällens timmar. — Jämför Apostlagärningarna 26:7.

8. Vilket exempel i fråga om tjänst ”natt och dag” gav Jesus oss? (Mark. 1:35; Luk. 6:12)

⁸ Jesus hade de goda nyheterna i sitt hjärta, han begrundade dem och tänkte noga på hur han skulle kunna överbringa budskapet till andra människor. Han var ständigt redo, ”natt och dag”, att tala om de goda nyheterna, också när han var mycket trött. Han var alltid nitisk i att förkunna sanningen. (Joh. 2:17) Vi kan påminna oss hur han talade till en kvinna, en samaritiska, som judarna menade stod så lågt att hon inte skulle kunna sätta värde på heliga ting. (Joh. 4:7—26) Men Jesus dömde inte kvinnan, fastän han också visste att hon levde ett omoraliskt liv. Att han vittnade för henne medförde att Guds namn och uppsåt blev kungjorda på ett underbart sätt och i stor omfattning. — Joh. 4:39—42.

HELA VÅRT LIV EN ”HELIG TJÄNST”

9. Vad är det i grunden som ”helig tjänst” omfattar, och hur framhäver Paulus’ inspirerade skrifter detta? (Kol. 3:17)

⁹ ”Helig tjänst” är således inte något som bara upptar en del av vårt liv. Den är inte begränsad till enbart en verksamhet, eller ett antal verksamheter, utan den omfattar varje fas i vårt dagliga liv. Den kan sammanfattas i följande ord: Fortsätt att göra allting såsom för Jehova, vare sig ni äter eller dricker eller gör något annat. (1 Kor. 10:31) Aposteln framhåller hur alltomfattande denna tjänst bör vara, då han säger i Romarna 12:1, 2: ”Jag [bönfaller] er, bröder, vid Guds medömkan, att framställa era kroppar till ett levande, heligt, Gud välbehagligt slaktoffer, er förnuftsmässiga heliga tjänst. Och ta inte längre gestalt efter denna tingens ordning.”a

10. a) Vad avgör om någon viss verksamhet utgör en del av vår ”heliga tjänst”? b) Vilken tjänst ”natt och dag” uppfordrar Guds ord föräldrar att utföra, och hur bör vi betrakta detta?

¹⁰ Det är mycket som är inbegripet, men ditt syfte, ditt mål och bevekelsegrunden i ditt hjärta är de främsta faktorerna, när det gäller att avgöra om det som du ägnar dig åt verkligen är ”helig tjänst” eller inte. Ibland oss finns det till exempel många föräldrar. En del, ja, en stor del, av den ”heliga tjänst” ni ägnar Gud gäller era barn. I Psalm 127:3 heter det att ”barn äro en HERRENS gåva”, eller (enl. NW) ”en arvedel från Jehova”. Vårdar du denna arvedel såsom för honom och till hans ära? Detta är också en sida av din tjänst som inbegriper ”natt och dag”. Guds ord framhåller ju att föräldrar skall inskärpa Guds utmärkta principer i sina barn från det att de stiger upp till dess att de lägger sig. (5 Mos. 6:4—9) En grundförutsättning för detta är att studera bibeln med dem. Men en far eller mor bör inte säga till sig själv: ”Jag har ett bibelstudium en gång i veckan med mina barn, alldeles som jag studerar med andra människor. Så det får räcka för dem till att förstå vad som är rätt och följa bibelns principer.” Detta är helt enkelt inte sant. Tänk på att bibeln säger att en troende förälders barn av Gud betraktas såsom ”heliga” eller helgade. (1 Kor. 7:14) Hur skulle du handskas med något som lämnades i din vård och som du visste var helgat åt Gud? Skulle du inte vakta och skydda det synnerligen omsorgsfullt varje dag, dag och natt?

11. Varför kan inte denna sida av ”helig tjänst” försummas av föräldrar?

¹¹ Vad du nu gör för att undervisa och fostra dina barn kan mycket väl komma att rädda och frälsa dem. Om du, å andra sidan, är släpphänt nu, kan du förlora dem. Det vill säga att den stund plötsligt kan komma — innan du vet av det — när dina ord inte når dem, utan du talar för döva öron. Världen kommer att ha större inflytande på dem än du kommer att ha. Hur kommer Gud då att betrakta det sätt, på vilket du har handskats med egendom som var helgad åt honom?

12, 13. a) Hur kan föräldrar vist och förståndigt och på ett effektivt sätt fullgöra uppmaningen i 5 Moseboken 6:4—9? b) Varför kommer kristna föräldrar att vilja ha mera än enbart ett ”snällt barn” från världslig ståndpunkt sett? (Ords. 3:1—4)

¹² Att inskärpa Guds ord i barnen dagen lång innebär inte att ständigt predika för dem. Det kräver av dig att du genom exempel visar vad Guds sanning är för något, att du visar det i ditt dagliga liv och i det du talar om. Vid alla tillfällen kan du, genom din kärleksfulla, nära gemenskap med dem såväl som genom ditt vänskapliga, förtroliga umgänge och fria kommunicerande, hjälpa dem att uppskatta Jehova Gud, hans vishet, hans kärlek och den rättvisa som kännetecknar hans vägar. Hör på dem, resonera med dem. När du ger dem föreskrifter eller arbeten att utföra, eller när du tuktar och fostrar dem, tala då om varför, och förklara vad de goda följderna blir av att de lyder dig som förälder och, följaktligen, lyder Gud, som är allas huvud.

¹³ Du kan inte låta dig nöja med att ha ett ”snällt barn” i den mening som världen lägger i detta begrepp. Visst vill du att ditt barn skall vara belevat, hänsynsfullt, ärligt och omtänksamt i umgänget med andra. Men du vill att din pojke eller flicka skall vara detta, därför att han eller hon, framför allt annat, har lärt känna och älska Jehova Gud. Om din fostran av ditt barn skall vara annorlunda än den som världens ungdomar får, och för att den i sann mening skall vara en ”helig tjänst”, måste barnets sinne och hjärta ledas hän till Jehova, så att din pojke eller flicka blir en lovprisare av Jehova. — Ps. 148:12, 13.

14. Hur kan äkta män och hustrur utföra ”helig tjänst” genom äktenskapsanordningen?

¹⁴ Äkta män och hustrur kan utföra ”helig tjänst” genom att göra sitt äktenskap framgångsrikt, till en heder för äktenskapsanordningen, som Gud instiftat. En man eller en kvinna kan vara mycket vänlig och glad mot andra, tålmodigt ha fördrag med deras fel, ja, till och med finna sig i förolämpningar och orättvisor från dem utan att ge igen. Men om det gäller den andra parten i äktenskapet, kan en man eller en hustru lätt bli arg, ”läsa mellan raderna” när den andre säger något, ta på sig en förnärmad min, spana efter ett tillfälle att finna fel. Eller kanske man och hustru slutar upp att tala med varandra. Det gör detsamma vad annat en gift person än må göra; en sådan kan inte helt och fullt ägna godtagbar ”helig tjänst” åt Gud, om han eller hon ignorerar det heliga äktenskapsförbundet. — Ef. 5:22—25, 29.

15. Vilket kraftfullt bidrag kan en husmor ge till spridandet av de goda nyheterna i hennes samhälle?

¹⁵ Husmödrar har utmärkta tillfällen att utföra godtagbar ”helig tjänst” åt Gud. Deras förträffliga gärningar, som andra kan se, inbegriper deras trägna arbete med att hålla hemmet rent och prydligt, laga mat och sköta familjens kläder. Vad kan väl bättre iakttas av andra än ens hem? En hustrus gästfrihet, hennes beredvillighet att hjälpa grannarna, i synnerhet hennes villighet att riktigt anstränga sig för att bistå andra systrar i församlingen i vad de än kan behöva hjälp med — detta är offer som Gud finner välbehag i. När folk känner till sådana saker om en kvinna, då kommer hennes offentliga förkunnande av de goda nyheterna på församlingens distrikt att få ett starkare inflytande. — Apg. 9:36—41; Tit. 2:4, 5.

16. Hur kan barn och ungdomar ägna ”helig tjänst” åt Gud varje dag med utmärkta resultat?

¹⁶ Om barnen i huset är angelägna att ägna ”helig tjänst” åt Jehova, kan de visa respekt för sin far och bistå sin mor i att ge ära åt Gud genom att hjälpa dem att hålla hemmet rent och i god ordning. Och i de fall då föräldrarna inte är i sanningen kan barnen göra mycket i den vägen för att föräldrarna skall ge ära åt Gud. Deras uppförande gentemot skolkamrater, deras respekt för lärare, deras ansträngningar att tala med andra om de goda nyheterna när tillfälle ges och deras nära samarbete med församlingen i olika förehavanden i Rikets sal och deras andel i tjänsten på fältet, allt detta är sådant som Gud räknar såsom ”helig tjänst”, ägnad åt honom. (Ords. 20:11; Tit. 2:6—8) Ett bra sätt att utröna om din tjänst verkligen är sann ”helig tjänst”, eller inte, är att du ställer dig själv frågor sådana som dessa: ”Utför jag tjänst på fältet, i det jag kanske har med mig biblisk litteratur till andra?” Detta är berömvärt. Men fråga dig själv: ”Hur är det i skolan och på andra håll; hur uppför jag mig där? Gör jag sådant som världsliga ungdomar gör? Eller tänker jag på att jag skall ägna ’helig tjänst’ åt Jehova natt och dag?” I likhet med andra kan du genom ditt dagliga uppförande och din goda inställning göra mycket för att väcka människors intresse för de goda nyheterna.

17. Vilken särskild tjänst är äldste kallade att utföra?

¹⁷ Kristna äldste är också kallade till att tjäna natt och dag. En del av er ”heliga tjänst” gäller era bröder, er omsorg om deras andliga behov. Till de äldste i Efesusförsamlingen kunde aposteln Paulus säga: ”Håll er därför vakna och ha i minnet att jag i tre års tid, natt och dag, inte upphörde med att allvarligt förmana var och en under tårar.” (Apg. 20:31) Era bröder i denna tid behöver er hjälp i inte mindre grad än bröderna i Efesus då i första århundradet behövde hjälp.

18—21. a) Av vad bestod Paulus’ ”heliga tjänst”, som han utförde dag och natt? b) Varför var hans förvärvsarbete kvalificerat som en del av hans ”heliga tjänst” för Gud, och vilken lärdom ger detta oss?

¹⁸ Kan ni göra det som Paulus gjorde, tjäna dag och natt? Paulus’ ord betyder inte nödvändigtvis att han använde varje minut till att tala och predika. Nej, visst inte. I Apostlagärningarna 20:34 talar han vidare om hur han arbetade med sina händer i ett förvärvsarbete, så att han kunde sörja för sina egna materiella behov och deras som samarbetade med honom. Ja, när han skrev till tessalonikerna, sade han: ”Säkert har ni i minnet, bröder, vårt slit och släp. Det var medan vi arbetade natt och dag, för att inte bli en kostsam börda för någon av er, som vi predikade Guds goda nyheter för er.” — 1 Tess. 2:9.

¹⁹ Ja, Paulus var ibland upptagen inte bara under dagen, utan också under kvällen, med förvärvsarbete, till exempel som tältmakare. Men det är viktigt för oss att ställa frågan: Varför gjorde han detta? Var det av materialistiska skäl eller därför att han längtade efter lyx? Nej, utan som han själv sade, var det ”för att inte bli en kostsam börda” för sina bröder. Han föregick med gott exempel i detta, så att ingen kunde anklaga honom för att föra ett bekvämt liv, tack vare det ekonomiska stödet från dem som han betjänade med de goda nyheterna. Eftersom hans motiv och syfte var att främja sanningen och undvika allt som kunde väcka anstöt i deras sinnen som han betjänade, kan man säga om honom att han utförde Guds tjänst också under de timmar han ägnade sig åt förvärvsarbete. Men hur hade det varit, om hans motiv hade varit själviskt, om han inte hade gjort allting såsom för Jehova och för att främja Rikets intressen? Då hade hans arbete inte varit annorlunda än vilket som helst annat förvärvsarbete. Det skulle inte ha varit en ”helig tjänst”.

²⁰ Men Paulus, som hade ett rent samvete och ett rätt motiv för sitt förvärvsarbete, kunde få denna del av sin ”heliga tjänst” för Gud att vara i samklang med sitt av Gud givna uppdrag genom att förkunna de goda nyheterna med stor dristighet och nitälskan. Och denna ”heliga tjänst” blev rikt välsignad av Gud. Det är som Paulus sade i det skriftställe som utgör vårt tema: ”Gud, som jag ägnar helig tjänst åt med min ande i förbindelse med [vad? Jo, med] de goda nyheterna om hans Son.” (Rom. 1:9) Visst måste vi alla förundra oss över de vittgående verkningarna av Paulus’ trogna ansträngningar att ägna Gud ”helig tjänst”.

²¹ Var och en av oss måste således fråga sig: Vad är min inställning till mitt arbete, och vad har jag satt som mål? Det enda förnuftiga svaret finner vi i det råd som aposteln gav den unge mannen Timoteus: ”Öva dig ... ständigt själv med gudaktig hängivenhet som ditt mål. ... Den gudaktiga hängivenheten är [nämligen] nyttig till allt, i det den har med sig ett löfte om livet nu och det som skall komma.” — 1 Tim. 4:7, 8; Joh. 6:27.

22. Vilket tvåfaldigt syfte uppnår vi genom vår gudaktiga hängivenhet?

²² Ja, huvudsyftet med vår gudaktiga hängivenhet är att ägna ”helig tjänst” åt Jehova och att ge ära åt hans namn, varigenom vi hjälper andra att uppskatta vad slags Gud han är och att sätta värde på att komma i nära gemenskap med honom. Men genom att handla på detta sätt lever vi också ett lyckligare liv redan nu, i denna tid. Och det betyder ”livet ... som skall komma”, inte bara för oss, utan för våra familjer och för alla som påverkas av vårt uppförande och av att vi förkunnar de goda nyheterna.

23, 24. Vad uppmuntrar oss att fortsätta att pröva oss själva beträffande äktheten i vår ”heliga tjänst”?

²³ Vad ”livet ... som skall komma” beträffar, ja, rentav möjligheten att få njuta av livet utan avbrott från nu och till evig tid, är aposteln Johannes’ syn av den överlevande stora skaran en av de främsta drivkrafterna till att följa uppmaningen att fortsätta att pröva om vi är i tron, för att utröna om vi verkligen utför ”helig tjänst” fullt ut. (2 Kor. 13:5) Ja, Gud håller fram för oss det härliga hoppet att få utgöra en del av den stora, tallösa skara som han skall bevara under den stundande stora vedermödan och föra in i sin rättfärdiga nya ordning.

²⁴ Vilken underbar framtidsutsikt har vi inte, om vi gör det som är rätt, förnuftigt och verkligt glädjebringande! Tänk på att alla på hela jorden snart skall ägna ”helig tjänst” åt Gud, och vilket sant paradis jorden då skall vara! — Upp. 22:1—3.

25. Vad bör vi göra redan nu för att överleva den annalkande stora vedermödan?

²⁵ Om vi skall vara bland dem som undgår att förintas i den stora vedermödan, måste vi redan nu göra det som Johannes såg den stora skaran göra sedan vedermödan var förbi. ”De ropade med hög röst och sade: ’Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet.’” (Upp. 7:10, 1917) Inte tveksamt, inte osäkert, utan såsom med ”hög röst”, drivna av tillförsikt och av helhjärtad kärlek och oförbehållsam hängivenhet — så önskar vi offentligt bekänna Jehova Guds namn och bekantgöra alla de underbara ting det borgar för och alla de härliga löften som garanteras av detta namn. Vi önskar lovprisa Jehova och hans Son ”alltid”, inför varandra i våra hem, på våra möten och inför alla som vill höra på i vårt grannskap eller varhelst vi befinner oss. Om vi handlar så, kommer vi också att få fullt stöd av hela den himmelska härskaran, som ”alltid ser ... [Kristi] Faders ansikte” och som säger ”Amen” till den förkunnelse av de goda nyheterna, som vi ägnar oss åt såsom en särskilt utsedd del av vår äkta ”heliga tjänst” för Gud. — Matt. 18:10; Upp. 7:12.

26. Vad är det som förmår tusentals människor över hela jorden att söka Jehova i dag, och vilken orsak till glädje ger detta oss?

²⁶ Det är ”helig tjänst”, utförd av Jehovas folk, som drar tusentals människor till honom i dag. De ser Jehovas vittnens kärlek och hjälpsamhet, renhet, obrottsliga ostrafflighet och fridsamhet. Sedan får de höra och förmås att lyssna till de goda nyheter som Guds tjänare så nitiskt förkunnar. På så sätt blir Jehova Gud nu förhärligad och skall bli ytterligare förhärligad med större glans jorden utöver, då han lovprisas starkt och mäktigt av tacksamma människor som har fått överleva vedermödan — och allt detta är det strålande, lyckliga resultatet av sann ”helig tjänst” som vi ägnar Gud dag och natt.

[Fotnoter]

”Jehová, alltid står ditt ord fast i himlarna. Från tidevarv till tidevarv varar din trofasthet; du grundfäste jorden, och den består. Enligt ditt beslut består allt än i dag, ty alla ting äro dina tjänare.” — Ps. 119:89—91, Åkeson.