Inblick i nyheterna

Värderingen av arbete undergrävs

”Televisionen är den största programmeraren av massorna i det nutida samhället”, hävdar Edward Cornish, president i World Future Society. Den är ”långt viktigare än skolorna, föräldrarna eller kyrkorna”. Han menar att TV-tittarna ”programmeras med följande trosuppfattningar: Var och en är berättigad till en hög levnadsstandard oavsett hur lite man arbetar. Arbete är i själva verket i grund och botten onödigt, eftersom alla allvarliga problem kan lösas av någon sponsors produkt. Man får inte anstränga sig alltför mycket i sitt arbete, eftersom det skulle inkräkta på att man har roligt, och ... att leka — att ha roligt — är meningen med livet.”

Cornish sade i ett tal vid en särskild konferens i Washington att när man får se TV-figurer i scener på deras arbete, spelar de i själva verket bara teater och utför ”låtsasarbete — de står och slår dank på sitt arbete”. Följden är, säger han, ”att TV-programmen håller på att forma en generation människor som förväntar sig en viss levnadsstandard utan att behöva göra särskilt mycket för att uppnå den”. De programmeras ”att tro att det är onödigt med verklig ansträngning och självdisciplin”.

Det är naturligtvis inte vad Gud hade i uppsåt för människan. Han skapade människan till att arbeta. (1 Moseboken 2:15) Men fastän människan skulle utföra hårt arbete, skulle det ändå vara ett nöje och inte något slitsamt rutinarbete. I Predikaren 3:13 sägs det att Guds ”gåva” är att ”varje människa äter och likaså dricker och njuter vad gott är för allt sitt hårda arbete”. (NW) Dessutom förmanas en gudfruktig person att ”arbeta strängt och med sina händer utföra gott arbete, så att han kan ha något att dela ut åt den som har behov”. — Efesierna 4:28.

”Världen håller på att falla sönder”

”Det dominerande intrycket är att världen håller på att falla sönder”, skriver Gwynne Dyer, internationell nyhetsanalytiker, angående nyligen timade nyhetshändelser. Kan det vara så att rubrikerna förvränger verkligheten? Inte i det avseendet, säger Dyer. ”Det håller verkligen på att bli värre.” I tidningen New Nigerian skriver Dyer: ”Under hela året har rykten om krig i de utvecklade länderna och faktiska krig och inre oroligheter på andra håll överskuggat de akuta globala problem som normalt skulle ha dragit uppmärksamheten till sig” — sådana problem som ekonomisk tillbakagång och världens skuldproblem. Och ändå ”fick de största och blodigaste krigen jämförelsevis liten uppmärksamhet, därför att de har pågått så länge”, säger Dyer.

Det här förvånar inte dem som uppriktigt studerar bibeln. De har fått reda på att de skulle förvänta ”krig och rykten om krig” som ett tecken på ”avslutningen på [denna] tingens ordning”. (Matteus 24:3, 6, 7) Men Jesus gav sina lärjungar anvisning om att inte bli förskräckta över dessa förvärrade världsförhållanden, då han sade: ”Stå upprätt och håll era huvuden högt, eftersom er befrielse är nära.” — Lukas 21:28, The New English Bible.

Självkomponerad kristendom

Det finns ”övertygande bevis för att kyrkorna inte längre är trygga fristäder — om de ens någonsin har varit det — undan moralisk förvirring, teologisk tvetydighet, sociala konflikter och upplösning av familjer”, sägs det i tidskriften Newsweek. Vad har lett fram till den här slutsatsen? En nyligen publicerad treårig undersökning som enligt artikeln ”har ett sådant djup och en sådan bredd att den uppväcker allvarliga frågor om hur alla kristna i USA tolkar och utövar sin tro”. En kyrkohistoriker säger att rapporten uppvisar en ”välja och vraka-kristendom” där enskilda medlemmar väljer eller förkastar trosuppfattningar efter sina egna andliga målsättningar. Faktum är att två tredjedelar av de tillfrågade ”inte såg något fel i att förkasta några av den egna kyrkans läror”. En kvinna sade: ”Jag anser att man i religiös undervisning, precis som i allt annat, får lära sig grunderna. Från dessa grunder sorterar man ut det man vill ha eller plockar isär det så som man tycker är lämpligt.”

Aposteln Paulus skrev emellertid under inspiration att detta inte skulle vara fallet med sanna kristna: ”Nu förmanar jag er, bröder, genom vår Herre Jesu Kristi namn att ni alla skall tala överensstämmande och att det inte skall vara söndringar bland er, utan att ni må vara på rätt sätt förenade i samma sinne och i samma tankegång.” — 1 Korintierna 1:10.