Jul — en tid av festligheter för Orientens folk

JÄTTELIKA julgranar, tindrande ljus, färgglada banderoller — man ser dem överallt i köpcentra och varuhus. Ur högtalarna strömmar skrälliga julsånger och reklambudskap som uppmuntrar människor att köpa mer. Män och kvinnor utklädda till tomtar strövar omkring på gatorna och erbjuder presentartiklar på ett beskyddande sätt. Utspelar sig denna scen i ett ”kristet” land? Nej, detta är Japan, där mindre än en procent av befolkningen bekänner sig vara kristen.

Det förhåller sig på liknande sätt på Taiwan; både ”kristna” och icke-kristna firar jul på traditionellt sätt och ger varandra gåvor. Och bland den kinesiska befolkningen i Malaysia får högtidligheterna vid denna ”kristna” fest en ny dimension genom knattrande fyrverkeripjäser.

Varför firar dessa människor jul? Tror de på julen? Eller tror de på de festligheter som är förknippade med julen? Fakta visar att ”ät, drick och var glad” är det budskap de får ut av julfirandet. Många tillämpar ”kristendomen” den 24 och 25 december men går tillbaka till sin egen religion — buddism, shintoism, taoism eller vilken det nu är — följande dag. Men hur skulle människor med så skiftande religiös bakgrund över huvud taget kunna ta del i en ”kristen” högtid?

När man frågade en liten pojke i Japan om han trodde på jultomten, svarade han: ”Jag tror på tomten, för han gav mig så många spel.” Hans svar återspeglar många orientaliska människors tänkesätt: ”Var öppen för nya idéer. Var inte för rigorös när det gäller religion. Om du kan få ut någonting av den, så njut av det. Men håll den på sin plats, så att den inte påverkar andra sidor av ditt liv.”

Detta tänkesätt framgår tydligt av en undersökning som utfördes av en av de större japanska dagstidningarna. En av de frågor som ställdes var: ”I Japan är det vanligt att en och samma person tar del i olika religiösa evenemang, till exempel ’omiyamairi’ [ett shintoistiskt högtidlighållande av barnens tillväxt], ’ohigan’ [en buddistisk högtid som hålls två gånger om året till minne av de döda] och jul. Tycker du att detta är anstötligt?” Endast 19 procent svarade ”anstötligt”. Även bland dem som påstod sig vara kristna var det 60 procent som inte såg något orätt i att ta del i högtider som firas av olika religioner.

Denna mentalitet har lett till ett egendomligt religiöst fenomen — många påstår sig tillhöra mer än en religion. Enligt ett kulturorgan uppgick det sammanlagda antalet anhängare av religiösa grupper i Japan i slutet av år 1982 till 207.080.000, medan den beräknade folkmängden i Japan år 1982 endast var 118.600.000. Detta innebär att det sammanlagda medlemsantalet för Japans religioner uppgick till 170 procent av befolkningen!

”Omöjligt!” kanske människor i monoteistiska kulturer utropar. Men samma ambivalenta religiösa attityder präglar också det västerländska julfirandet. Varför säger vi så? Och om detta är fallet, bör du då fira jul?

[Bild på sidan 3]

Sammanlagt antal medlemmar i Japans olika religioner: 207.080.000

Japans befolkning: 118.600.000