Drömmen om världsfred — en skamfilad vision

OPTIMISMEN inför utsikterna för världsfred är stor. Redaktören Carol Goar i The Toronto Star skrev i sin spalt: ”Fredsfördragen sprider sig snabbt från Afghanistan till Angola. Regionala konflikter som tycktes vara omöjliga att styra bara för några få månader sedan visar nu tecken på att avta. Och i Förenta nationerna försiggår en glädjande pånyttfödelse.” Goar anser att detta har startat ”en global epidemi av hopp”. I en ledarspalt i USA Today ges ett liknande budskap: ”Freden bryter ut över hela världen.”

Särskilt anmärkningsvärt på senare tid är det som UN Chronicle beskriver som ”det pågående närmandet mellan Sovjetunionen och Förenta staterna”. Trupper dras tillbaka, överraskande händelser inträffar i Östeuropa, man talar om att skära ner trupp- och vapenstyrkor — denna utveckling har väckt hopp om att supermakterna till sist skall bromsa sin kapprustning. I en värld där de militära kostnaderna uppges utgöra mer än 850 miljarder dollar per år är detta en mycket välkommen förändring.

Men är det egentligen troligt att människans dröm om världsfred kommer att bli verklighet? Även den mest optimistiske medger att steget är långt från nedrustning till fullständig avrustning. Kärnvapenavrustning skulle kräva ett makalöst ömsesidigt förtroende. Supermakternas misstro mot varandra har dock en alltför lång historia. Det är just så som bibeln förutsäger: En tidsperiod då människor skall visa sig vara ”ovilliga till någon som helst överenskommelse”. — 2 Timoteus 3:3.

Det är ju inte heller säkert att skrotning av kärnvapnen skulle åstadkomma fred. Även om alla länder kunde övertalas att göra detta, skulle konventionella vapen fortfarande ha stor dödande verkan. De båda världskrigen bär vittnesbörd om detta. Och dessutom skulle den tekniska kunskapen om hur man framställer kärnvapen fortfarande finnas och kunna utnyttjas vid första tecken på politisk spänning. Företrädare för politisk forskning, såsom Richard Ned Lebow, kan gå så långt att de anser: ”Genom att det finns ett begränsat antal kärnvapen blir människor försiktigare.”

Men så länge det finns kärnvapen kommer hotet om förintelse genom kärnvapen att göra allt tal om att uppnå fred till ett hån. Och detsamma gäller om de fortsatta samhällsproblem som berövar miljontals människor friden i deras dagliga liv. Förenta nationernas generalsekreterare Javier Pérez de Cuéllar talade om ”de umbäranden som miljoner av våra medmänniskor får utstå, dessa som är hemlösa eller lever i helt oacceptabla skjul. Problemet bara tilltar.” UN Chronicle rapporterar vidare att ekonomisk underutveckling drabbar ”två tredjedelar av jordens befolkning, i vissa fall med en utarmning fullt jämförbar med de lidanden som följer med krig”. Tänk också på situationen för världens uppskattningsvis 12 miljoner flyktingar. Kan nedrustning eller ens total avrustning medföra frid i deras liv?

Människans dröm om världsfred är uppenbarligen en vision med allvarliga brister — kortsynt, snäv, begränsad. Finns det någon bättre utsikt till fred? Ja, verkligen. I föregående nummer av denna tidskrift fann vi att bibeln ger ett säkert hopp om fred.a Snart kommer Jesus Kristus som kung i Guds rike att åstadkomma en fred som överträffar alla mänskliga förväntningar. Vad kommer denna fred att innebära för människosläktet? Följande artikel tar upp den frågan.

[Fotnot]