Ett rop på hjälp
”GUD har glömt mig!” klagade en brasiliansk kvinna gråtande. Efter sin mans plötsliga död kände hon det som om livet inte längre hade någon mening. Har du någon gång försökt trösta någon som är lika bedrövad eller som kanske ropar på hjälp?
Somliga blir så missmodiga och deprimerade att de tar sitt liv — och många av dessa är ungdomar. Enligt tidningen Folha de S. Paulo visar en undersökning gjord i Brasilien att ”antalet självmord bland ungdomar har ökat med 26 procent”. Ta till exempel Walter,a en ung man från São Paulo. Han hade inga föräldrar, ingen bostad, ingenstans där han kunde vara för sig själv, inga vänner han kunde lita på. För att göra slut på eländet bestämde Walter sig för att hoppa från en bro.
Edna, en ensamstående mor, hade redan två barn när hon träffade en annan man. Efter bara en månad flyttade de ihop i hans mors hem. Hon var alkoholist och sysslade med spiritism. Edna fick ett barn till, började dricka omåttligt och blev så deprimerad att hon försökte begå självmord. Till slut förlorade hon vårdnaden om barnen.
Hur är det då med de äldre? Maria var tidigare en levnadsglad och utåtriktad kvinna. Men när hon blev äldre började hon oroa sig över sitt arbete som sjuksköterska, eftersom hon var rädd för att göra misstag. Detta gjorde henne nedstämd och deprimerad. Efter att ha försökt bota sig själv sökte hon läkarvård, och den behandling hon fick tycktes hjälpa. Men när hon miste sitt arbete vid 57 års ålder, kom depressionen tillbaka, och den var så svår att hon inte kunde se någon utväg. Maria började fundera på att ta livet av sig.
”Omkring 10 procent av dem som är deprimerade försöker begå självmord”, säger professor José Alberto Del Porto vid São Paulo-universitetet. ”Det är svårt att tro att fler människor har dött på grund av självmord än på grund av mord, men det är sorgligt nog sant”, rapporterar chefen för allmänna hälsovården i USA, dr David Satcher.
Ibland är ett självmordsförsök i själva verket ett rop på hjälp. Och nog vill familjemedlemmar och vänner hjälpa den som har förlorat hoppet, men det hjälper naturligtvis inte att bara säga: ”Sluta att tycka synd om dig själv”, ”Många är sämre än vad du är” eller ”Alla har vi en dålig dag då och då”. Varför inte i stället vara en sann vän och en god lyssnare? Ja, försök att hjälpa den som är nedstämd och förtvivlad att inse att livet är värt att leva.
Den franske författaren Voltaire skrev: ”Den man som, av plötsligt vemod, tar sitt liv i dag skulle ha fått en önskan att leva, om han väntat en vecka.” Men hur kan då människor som är förtvivlade förstå att livet är värt att leva?
[Fotnoter]
a En del av namnen är fingerade.
[Bild på sidan 3]
Ett ökande antal ungdomar och vuxna begår självmord
[Bild på sidan 4]
Hur kan man hjälpa någon som har förlorat hoppet?