Alla kristna måste förkunna de goda nyheterna
UTTRYCKET ”de goda nyheterna” avser de goda nyheterna om Guds kungarike och räddningen genom tron på Jesus Kristus. I Bibeln används uttrycken ”de goda nyheterna om kungariket” (Matteus 4:23), ”Guds goda nyheter” (Romarna 15:16), ”de goda nyheterna om Jesus Kristus” (Markus 1:1), ”de goda nyheterna om Guds oförtjänta omtanke” (Apostlagärningarna 20:24), ”fridens goda nyheter” (Efesierna 6:15) och ”eviga goda nyheter” (Uppenbarelseboken 14:6).
Det grekiska ord som översatts med ”goda nyheter” (”evangelium” i 1917 års svenska översättning och en del andra översättningar) är euaggẹlion. En ”evangelieförkunnare” är en förkunnare av de goda nyheterna. (Apostlagärningarna 21:8; 2 Timoteus 4:5)
Jesus menade att det var viktigare att troget förkunna de goda nyheterna och hålla fast vid dem än att bevara det nuvarande livet, och Paulus insåg att det var livsviktigt att troget förkunna dem. (Markus 8:35; 1 Korinthierna 9:16; 2 Timoteus 1:8) Man var kanske tvungen att offra det man höll kärt, och man kunde också bli utsatt för förföljelse, men man skulle få hundrafalt nu: ”hus och bröder och systrar och mödrar och barn och åkrar, ... och i den kommande tingens ordning evigt liv”. (Markus 10:29, 30)
När Jesus var på jorden, förkunnade han och hans lärjungar: ”Himlarnas kungarike har kommit nära.” (Matteus 4:17; 10:7) Den smorde Jesus, eller Kristus, Kungen, sade till fariséerna, sina fiender: ”Guds kungarike är i er mitt.” (Lukas 17:20, 21) Detta var temat för, eller det centrala i, de goda nyheter som Jesus förkunnade under sin jordiska tjänst. Men efter Jesu död sägs det inget om att lärjungarna fortsatte att förkunna att Guds kungarike hade ”kommit nära” eller var nära förestående. De förkunnade däremot de goda nyheterna att Jesus, efter det att han hade gett sitt liv som en lösen för att rädda människor, hade stigit upp till himlen, där han hade satt sig på Guds högra sida. De förkunnade också att Jesus skulle komma tillbaka vid en senare tidpunkt och upprätta detta kungarike. (Hebréerna 10:12, 13; 2 Timoteus 4:1; Uppenbarelseboken 11:15; 12:10; 22:20; jämför Lukas 19:12, 15; Matteus 25:31.)
Som svar på lärjungarnas fråga: ”Vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” nämnde Jesus flera saker som skulle hända under den tiden. Han sade bland annat: ”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:3, 14; Markus 13:10; jämför Kolosserna 1:23.) Omkring år 96 v.t. såg aposteln Johannes i en uppenbarelse en ”ängel flyga i midhimlen” som hade ”eviga goda nyheter att förkunna såsom ett glatt budskap för dem som bor på jorden och för varje nation och stam och tungomål och folk, och han sade med hög röst: ’Frukta Gud och ge honom ära, därför att stunden för hans dom har kommit.’” (Uppenbarelseboken 14:6, 7) De här inspirerade orden visar att det i ”de sista dagarna” skulle ske ett förkunnande utan motstycke av de goda nyheterna om Guds kungarike.
Bibeln visar alltså tydligt att alla kristna måste vara nitiska förkunnare av de goda nyheterna.
[Infälld text på sidan 30]
”Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:14)