Gåvoprenumerationer
1 Vi har nu under flera år begagnat oss av möjligheten att ge gåvoprenumerationer åt släktingar, vänner och andra bekanta. Många goda resultat har blivit följden av detta sätt att sprida de goda nyheterna om Riket, men i vissa fall har resultaten inte varit så goda. Och så är det ju i allt vårt predikande; en del tar emot de goda nyheterna, och andra tycker inte ens om att vi frambär de goda nyheterna.
2 Men liksom i vårt arbete från dörr till dörr måste vi också i detta sammanhang visa god urskillning. I arbetet från dörr till dörr påtvingar vi inte någon människa de goda nyheterna, om de klart och tydligt säger ifrån att de inte önskar höra på det vi har att säga. Och naturligtvis respekterar vi dem då. I görligaste mån bör vi tillämpa samma principer, när vi vill vittna förmedelst gåvoprenumerationer. Gåvoprenumerationer bör vi ge endast dem som vi tror skulle komma att uppskatta anordningen och i varje fall inte blir irriterade eller retade av att tidskriften kommer på posten. Och under alla omständigheter bör vi naturligtvis inte sända en gåvoprenumeration till någon, som vi vet inte alls skulle gilla det, men med resonemanget att ”Det kan vara rätt åt dem”. Ett sådant handlingssätt är inte enligt kristlig kärlek och utgör inte det rätta motivet för vårt predikande.
3 För att predikandet förmedelst gåvoprenumerationer skall få den bästa möjliga effekten bör vi tänka på följande saker: 1) Är det tänkbart att gåvoprenumerationen kan bli till gagn för individen det gäller, eller är det mera tänkbart att den kommer att bli till irritation och förargelse? Om det senare är det mest troliga, bör man inte sända en gåvoprenumeration. 2) Om jag beslutar mig för att sända en gåvoprenumeration, ser jag då till att tydligt ange detta på prenumerationskvittot, så att Expeditionen kan sända ett brev till den som får gåvoprenumerationen och meddela vem som är givaren?
4 Det är mycket viktigt att vi tänker på det som nu nämnts, när vi överväger och eventuellt låter sända en gåvoprenumeration. Många av dem som fått gåvoprenumerationer under de gångna åren har ringt till Expeditionen och varit mycket uppretade över att tidskriften har kommit på posten. En del av dem har sagt att de förstår att det är den eller den släktingen som har gjort det, och det framgår tydligt av deras resonemang att de menar att det är gjort på ”pin kiv”. Och om så har varit fallet, har naturligtvis inte motivet för en sådan gåvoprenumeration varit det rätta och kan heller inte föra något gott med sig.
5 I förbindelse med prenumerationskampanjen för Vakna! under oktober blir vi särskilt påminda om möjligheterna att sända gåvoprenumerationer. Om vi då tänker på de nu nämnda synpunkterna i samband med det, så kan ett bättre och effektivare vittnesbörd bli avgivet, även om det kanske inte blir lika många gåvoprenumerationer som tidigare.