LUKAS
Studienoter – kapitel 8
förkunnade: Se studienot till Mt 3:1.
Maria, som kallades Magdalena: När Lukas skriver om det som hände under det andra året av Jesus predikoverksamhet nämns för första gången den kvinna som ofta kallas Maria Magdalena. Tillnamnet Magdalena (som betyder ”från Magdala” eller ”tillhörande Magdala”), syftar troligen på staden Magdala. Den låg vid Galileiska sjöns västra strand, ungefär halvvägs mellan Kapernaum och Tiberias. En del menar att Maria kom från Magdala eller bodde där. Maria Magdalena nämns framför allt i samband med Jesus död och uppståndelse. (Mt 27:55, 56, 61; Mk 15:40; Lu 24:10; Joh 19:25)
Johanna: Det här är en kortform i femininum av det hebreiska namnet Jehohanan, som betyder ”Jehova har visat ynnest”, ”Jehova har varit nådig”. Johanna, som var en av de kvinnor som hade blivit botade av Jesus, omnämns bara två gånger i de kristna grekiska skrifterna, och båda gångerna är i Lukas evangelium. (Lu 24:10)
Kusas: Herodes Antipas betrodde man, eller förvaltare, som möjligen förestod hushållet.
betjäna dem: Eller ”sörja för dem”, ”tjäna dem”. Det grekiska ordet diakonẹō kan syfta på att fylla andras fysiska behov genom att bland annat införskaffa, tillaga och servera mat. Ordet används i en liknande betydelse i Lu 10:40 (”ta hand om”), Lu 12:37 och Lu 17:8 (”betjäna”) samt Apg 6:2 (”dela ut mat”), men det kan också omfatta andra liknande tjänster. Här används ordet för att beskriva hur kvinnorna som nämns i vers 2 och 3 hjälper Jesus och hans lärjungar, så att de kan fullfölja uppdraget som Gud har gett dem. När kvinnorna gjorde detta ärade de Gud, som värdesatte dem och såg till att de blev omnämnda i Bibeln för sin generositet och omtanke. (Ord 19:17; Heb 6:10) Samma grekiska ord används om kvinnorna i Mt 27:55; Mk 15:41. (Se studienot till Lu 22:26, där det besläktade substantivet diạkonos behandlas.)
en liknelse: Se studienot till Mt 13:3.
på klippan: Se studienot till Mt 13:5.
bland tistlarna: Se studienot till Mt 13:7.
heliga hemligheter: Se studienot till Mt 13:11.
en oljelampa: Se studienot till Mt 5:15.
bröder: Se studienot till Mt 12:46.
Min mor och mina bröder: Jesus skiljer här på sina biologiska bröder, varav några tydligen inte trodde på honom (Joh 7:5), och sina andliga bröder, hans lärjungar. Han visar att banden till dem som hör Guds ord och följer det rentav är starkare än familjebanden.
andra sidan sjön: Dvs. Galileiska sjöns östra sida.
en våldsam storm: Det här uttrycket är en återgivning av två grekiska ord som ordagrant kan översättas ”en stormvind”. (Se studienot till Mk 4:37.) Stormar är vanliga på Galileiska sjön. Vattenytan ligger ungefär 210 m under havsnivån, och lufttemperaturen är högre vid ytan än på de omgivande högslätterna och bergen. Dessa faktorer kan resultera i starka vindar som snabbt piskar upp vågor.
gerasenernas område: Ett område som låg mitt emot Galileen, dvs. på Galileiska sjöns östra sida. Områdets exakta gränser är inte kända i dag, och dess läge är också osäkert. En del förbinder ”gerasenernas område” med området kring Kursi, inte långt från de branta sluttningarna vid Galileiska sjöns östra strand. Andra menar att det kan syfta på det vidsträckta området kring staden Gerasa (Jerash), som låg 55 km sydsydöst om Galileiska sjön. I Mt 8:28 kallas området ”gadarenernas område”. (Se studienoter till Mt 8:28; Mk 5:1.) Även om olika namn används syftar de i stort sett på samma område på östra sidan om Galileiska sjön, och områdena kan ha överlappat varandra. Skildringarna står alltså inte i strid med varandra. (Se också Tillägg A7, Karta 3B, ”Händelser vid Galileiska sjön”, och Tillägg B10.)
gerasenernas: Se studienot till Mk 5:1.
en demonbesatt man: Matteus (8:28) nämner två män, men Markus (5:2) och Lukas nämner bara en. Markus och Lukas vill tydligen rikta uppmärksamheten på en av de två demonbesatta männen, eftersom det var honom som Jesus talade med och eftersom han utmärkte sig. Det är möjligt att denne man var mer våldsam eller hade varit demonbesatt längre än den andre. Eller så var det bara den ene mannen som ville följa Jesus efter att han hade blivit botad. (Lu 8:37–39)
gravarna: Eller ”minnesgravarna”. (Se studienot till Mt 8:28.)
Vad vill du mig, ...?: Se studienot till Mk 5:7.
plåga mig: Ett besläktat grekiskt uttryck översätts med ”fångvaktarna” i Mt 18:34. I det här sammanhanget verkar ”plåga” alltså syfta på att förvisa till eller spärra in i den avgrund som nämns i Lu 8:31. (Se studienot till Mt 18:34.)
Legion: Se studienot till Mk 5:9.
avgrunden: Eller ”djupet”. Det grekiska ordet ạbyssos, som betyder ”ofantligt djup” eller ”bottenlös”, ”gränslös”, syftar på en plats eller ett tillstånd av fångenskap. Det förekommer nio gånger i de kristna grekiska skrifterna, nämligen i den här versen, i Rom 10:7 och sju gånger i Uppenbarelseboken. Skildringen i Upp 20:1–3 beskriver hur Satan kommer att spärras in i avgrunden för 1 000 år. Den legion av demoner som bönföll Jesus om att inte ”skicka ner dem i avgrunden” kan ha tänkt på denna framtida händelse. I vers 28 bad en av demonerna Jesus att han inte skulle plåga dem. I parallellskildringen i Mt 8:29 frågar demonerna Jesus: ”Tänker du plåga oss före den bestämda tiden?” Det verkar därför som att den ”plåga” som demonerna var rädda för handlade om att de ska bli instängda eller fängslade i ”avgrunden”. (Se Ordförklaringar och studienot till Mt 8:29.)
svinhjord: Svin var orena enligt lagen (3Mo 11:7), men eftersom både greker och romare betraktade griskött som en delikatess fanns det en marknad för sådant kött bland de många icke-judar som levde i Dekapolisområdet. Det sägs inte om ”de som vaktade svinen” var judar som bröt mot lagen. (Lu 8:34)
berätta vad Gud har gjort för dig: Vanligtvis ville Jesus inte att man skulle berätta om hans underverk (Mk 1:44; 3:12; 7:36; Lu 5:14), men i det här fallet uppmanar han mannen att berätta vad som hade hänt för sina släktingar. Detta kan bero på att Jesus var tvungen att lämna området och själv inte kunde predika för folk där. Det skulle också kunna mildra den kritik som skulle kunna uppstå på grund av förlusten av svin.
över hela staden: I parallellskildringen i Mk 5:20 står det ”i Dekapolis”. Så staden som nämns här syftar uppenbarligen på en av städerna i Dekapolisområdet. (Se Ordförklaringar under ”Dekapolis”.)
enda: Det grekiska ordet monogenẹ̄s, som brukar återges med ”enfödd”, har innebörden ”den ende”, ”ensam i sitt slag”, ”enastående”, ”unik”. Ordet används för att beskriva relationen mellan föräldrar och deras söner eller döttrar. I detta sammanhang används det i betydelsen ”enda barnet”. Samma grekiska ord används också om den ende sonen till en änka i Nain och en mans ende son, som Jesus botade från en demon. (Lu 7:12; 9:38) I den grekiska Septuaginta används ordet monogenẹ̄s i berättelsen om Jeftas dotter. Det sägs: ”Hon var hans enda barn, han hade ingen annan son eller dotter.” (Dom 11:34) Aposteln Johannes använder ordet monogenẹ̄s fem gånger om Jesus. (För mer information om det här ordet och hur det används i samband med Jesus, se studienoter till Joh 1:14; 3:16.)
blödningar: Se studienot till Mt 9:20.
dotter: Se studienot till Mk 5:34.
Gå i frid: Se studienot till Mk 5:34.
inte dött ... sover bara: Se studienot till Mk 5:39.
fick hon livet tillbaka: Eller ”återvände hennes ande (livskraft)”. Här syftar det grekiska ordet pneuma tydligtvis på livskraften som verkar i en jordisk varelse eller helt enkelt på andedräkten. (Se studienot till Mt 27:50.)