JOHANNES
Studienoter – kapitel 15
Jag är den sanna vinstocken: Jesus metafor påminner om bildspråk i de hebreiska skrifterna. I Jesajas profetia kallas Israel ”arméernas Jehovas vingård”. (Jes 5:1–7) Jehova kallade också det illojala Israel ”vilda skott av en främmande vinstock” och ”en vildvuxen vinstock”. (Jer 2:21; Hos 10:1, 2) Men till skillnad från dem var Jesus ”den sanna vinstocken” och hans Far vinodlaren. Efter att ha liknat sina lärjungar vid vinrankor, uppmanade han dem att vara förenade med honom. Precis som bokstavliga vinrankor måste sitta kvar på vinstocken för att fortsätta leva och ge frukt, behövde lärjungarna förbli förenade med Jesus för att vara andligt levande och fruktbärande. Illustrationen visar också att precis som en vinodlare förväntar att en vinstock ger frukt, förväntar Jehova att de som är förenade med Kristus ska ge andlig frukt. Illustrationen framhåller inte bara enheten mellan Jesus sanna efterföljare och Jesus, utan också enheten mellan lärjungarna och Jesus Far. (Joh 15:2–8)
ansar: Eller ”beskär”, ”rensar”, ”renar”. Det grekiska ord som har översatts med ”ansar” i den här versen är verbformen av det grekiska adjektiv som har översatts med ”ansade” i Joh 15:3.
sitt liv: Eller ”sin själ”. Sammanhanget avgör innebörden i det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”. Här avser det en persons liv. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)
Jag kallar er inte längre tjänare: Eller ”Jag kallar er inte längre slavar”. Det grekiska ordet doulos, ”slav”, används i allmänhet om en person som är någon annans egendom. (Mt 8:9; 10:24, 25; 13:27) Det används även bildligt om dem som hängivet tjänar Gud och hans son, Jesus Kristus. Det används både om människor (Apg 2:18; 4:29; Rom 1:1; Gal 1:10) och om änglar (Upp 19:10, där ordet sỵndoulos [medtjänare, medslav] förekommer). Det används även bildligt om personer som är i slaveri under synd (Joh 8:34; Rom 6:16–20) eller moraliskt fördärv (2Pe 2:19). När Jesus offrade sitt fullkomliga liv använde han värdet av sitt blod för att friköpa alla som följer honom. De kristna tillhör därför inte sig själva, utan är ”Kristus slavar”. (Ef 6:6; 1Kor 6:19, 20; 7:23; Gal 3:13) Även om Jesus sa att apostlarna var hans vänner så blev de hans slavar, eller tjänare, i och med att han köpte dem fria från synden. Ibland kallade han sina efterföljare för tjänare. (Joh 15:20)
världen: I det här sammanhanget syftar det grekiska ordet kọsmos på den del av människovärlden som Guds tjänare står utanför, dvs. på det orättfärdiga mänskliga samhälle som är avskilt från Gud. Johannes är den ende evangelieskribenten som citerar Jesus när han säger till sina efterföljare: nu är ni ingen del av världen, eller tillhör inte världen. Samma tanke kommer fram ytterligare två gånger i den sista bönen som Jesus ber tillsammans med sina trogna apostlar. (Joh 17:14, 16)
för mitt namns skull: I Bibeln står begreppet ”namn” ibland för personen som bär namnet, hans rykte och allt han står för. (Se studienot till Mt 6:9.) När det gäller Jesus namn innefattar det även den myndighet och ställning som hans Far har gett honom. (Mt 28:18; Flp 2:9, 10; Heb 1:3, 4) Här förklarar Jesus varför människor i världen skulle göra saker mot hans efterföljare: därför att de inte känner den som har sänt honom. Om de kände Gud skulle de förstå och erkänna vad Jesus namn står för. (Apg 4:12) Det innefattar hans ställning som Guds utvalde regent, kungarnas Kung, som alla måste underordna sig för att få liv. (Joh 17:3; Upp 19:11–16; jämför Ps 2:7–12.)
i deras lag: Syftar här på alla böcker i de hebreiska skrifterna. Citatet som följer är från Ps 35:19; 69:4. Ordet ”lag” används i samma betydelse i Joh 10:34; 12:34.
hjälparen: Se studienot till Joh 14:16.
den: Det grekiska demonstrativa (utpekande) pronomenet ekeinos står i maskulinum och syftar tillbaka på hjälparen, som är maskulinum på grekiska. (Se studienoter till Joh 14:16; 16:13.)
från början: Eller ”från det att jag började”, dvs. från det att Jesus började sin tjänst.