APOSTLAGÄRNINGARNA
Studienoter – kapitel 19
Johannes dop: Se studienot till Apg 18:25.
Vägen: Se studienoter till Apg 9:2; 19:23 och Ordförklaringar.
hörsalen i Tyrannos skola: Eller ”Tyrannos föreläsningssal”. Det står ingenting om vad det här var för slags skola, men Paulus fick tydligtvis använda dess lokaler, kanske flera timmar om dagen. Några gamla handskrifter tillägger ”från femte till tionde timmen”, dvs. från omkring kl. 11 till omkring kl. 16. I flera tidiga handskrifter finns den här frasen inte med, och det tyder på att den inte var en del av den ursprungliga texten. Men även om det här tillägget inte fanns med i den ursprungliga texten menar en del att den här tidsangivelsen mycket väl kan visa vilken daglig rutin Paulus hade när han bodde i Efesos. Det skulle betyda att han passade på att undervisa lärjungarna under de varma men lugna timmarna när många tog en paus i arbetet för att vila.
provinsen Asia: Se Ordförklaringar under ”Asia”.
tygstycken och förkläden: Tygstyckena kan ha varit näsdukar som Paulus hade runt pannan för att svetten inte skulle rinna ner i ögonen. Man hade förkläden när man arbetade, så detta tyder på att Paulus kan ha arbetat som tältmakare under sina lediga timmar, kanske tidigt på morgonen. (Apg 20:34, 35)
magi: Det grekiska ord som har återgetts med ”magi” är perịerga. En ordbok definierar ordet som ”en överdriven och missriktad nyfikenhet ... som när man bedriver magi”. (F.W. Danker, 2000: A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature) Ordet betyder att de som sysslar med magi nyfiket undersöker sådant som är förbjudet med hjälp av onda andar. Många i Efesos höll på med magi och andra former av demonism. I sitt brev till efesierna uppmanade Paulus dem att ta på sig hela rustningen från Gud, så att de kunde stå emot de onda andemakterna. (Ef 6:11, 12)
50 000 silverstycken: Om uttrycket ”silverstycken” syftade på drakmer eller denarer skulle en vanlig arbetare behöva använda 50 000 dagar, eller omkring 137 år om han arbetade sju dagar i veckan, för att få ihop den summan.
Jehovas ord: Se studienot till Apg 8:25 och Tillägg C3 introduktion; Apg 19:20.
Vägen: Som det framkommer i studienoten till Apg 9:2 användes uttrycket ”Vägen” om den första kristna församlingen. Sann kristendom handlar inte om att ha en kristen fasad eller att tillbe på ett formellt sätt. Det är en levnadsväg eller ett levnadssätt som kretsar kring att tillbe Gud och vara ledd av hans ande. (Joh 4:23, 24) I den syriska Peshitta står det här ”Guds väg”. Och i den latinska Vulgata (Editio Clementina) står det ”Herrens väg”. Några översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska (benämns J17, 18 i Tillägg C4) använder här Guds namn och lyder: ”Jehovas väg”.
Artemistempel: Efesiernas Artemis var en fruktbarhetsgudinna som dyrkades i städer i Mindre Asien. (Apg 19:27) Artemisstatyer dekorerades med något som omväxlande tolkas som en mängd kvinnobröst, ägg eller testiklar från offrade tjurar. Den mumieliknande nedre halvan av kroppen var dekorerad med olika symboler och djur. Grekerna hade visserligen en jungfrulig jaktgudinna som kallades Artemis, men den Artemis som dyrkades i Efesos hade inte så mycket gemensamt med den grekiska gudinnan från den klassiska mytologin. Artemis motsvarade romarnas Diana.
några i kommittén för fester och spel: Ordagrant ”några av asiarkerna”. Tydligtvis valdes dessa ämbetsmän eller ledande män i den romerska provinsen Asia till uppgiften på grund av att de var inflytelserika och förmögna. De finansierade och hade ansvar för de offentliga spel som hölls i provinsen.
prokonsuler: En prokonsul var ståthållare i en provins underställd den romerska senaten. Han hade juridisk och militär makt. Han hade den högsta myndigheten i provinsen, men han var ansvarig inför den romerska senaten för hur han skötte sin uppgift. En provins hade bara en prokonsul, så pluralformen används här i generell betydelse. Efesos var huvudstad i den romerska provinsen Asia, och det var där prokonsuln bodde. (Se Ordförklaringar under ”Asia”.)