Triumftåg

Under republikens tid i romerska riket kunde senaten ära en segrande fältherre genom att låta honom fira segern med ett triumftåg. I triumftåget ingick vanligtvis musiker som följdes av män som ledde de offerdjur som skulle slaktas. Därefter kom krigsbytet. Sedan följde de kungar, furstar och härförare som tagits som fångar tillsammans med sina familjer. Därpå fördes fler fångar fram i kedjor. Bakom dem gick männen som skulle avrätta dem. Sedan kom fältherrens storslagna vagn. Triumftågen avbildades på skulpturer och på målningar och mynt, och de skildrades även i litteraturen och i teaterstycken. Aposteln Paulus nämnde ”triumftåg” i två olika sammanhang. (2Kor 2:14; Kol 2:15) Det är bara på dessa två ställen som det grekiska verbet thriambeuō, ”föra i triumftåg”, förekommer i Bibeln.