Landsflykt

Exil, påtvingad vistelse utanför hemlandet, ofta genom ett officiellt påbud från erövrare. Det hebreiska ordet betyder ”ett bortdragande”. Israeliterna upplevde två stora landsflykter. Folket i det norra tiostammarsriket deporterades av assyrierna, och senare deporterades folket i det södra tvåstammarsriket av babylonierna. Under den persiske kungen Kyros regering fick de överlevande från båda landsflykterna återvända till sitt land. (2Ku 17:6; 24:16; Esr 6:19–21)