Varför fick de inte hälsa?

I 2 Konungaboken 4:29 läser vi att när profeten Elisa sände ut sin tjänare Gehasi i ett angeläget ärende, befallde han honom att inte hälsa på någon på vägen eller besvara hälsningar. Enligt Lukas 10:4 gav också Jesus en liknande anvisning till de sjuttio som han sände ut för att predika. Hur underligt verkar inte detta, eftersom dessa Jehovas trogna tjänare var så goda och vänliga! För att förstå skälen till dessa anvisningar behöver vi ta i betraktande sedvänjorna i bibelns länder.

De orientaliska hälsningssätten är ofta mycket tidsödande. När två vänner träffas, förekommer bugningar, gester och upprepade uttryck för omtanke om varandras välfärd. Dessa inledande formaliteter kan ta åtskilliga minuter i anspråk. Samtalet fortsätter ofta med andra artighetsfraser och ett långt utbyte av nyheter. Detta kan ta så lång tid som en halv timme. Vid dessa tillfällen fick därför Guds tjänare befallningen att inte göra uppehåll för sådana långdragna hälsningar, eftersom de var tvungna att fortsätta sitt viktiga arbete!