Lär känna herr Sengångare

Från ”Vakna!”:s korrespondent i Bolivia

HERR Sengångare är latinamerikan och heter Señor Perezoso på spanska. En besökare i Santa Cruz i Bolivia kan möta honom i parken mitt i staden. När han närmar sig liknar han en långsam simmare på torra land. Men man behöver inte bli rädd, för herr Sengångare är alltigenom en gentleman.

Långsamma rörelser är sengångarnas mest karakteristiska kännetecken. Det engelska ordet för sengångare kommer faktiskt från ett ord som betyder långsam. När man betraktar honom är det precis som att se en film i ultrarapid.

Herr Sengångare känner sig verkligen vilsekommen på marken. Hans hem är i trädens grenar. Och hur fantastiskt utrustad är han inte för att leva där!

Tre starka tånaglar eller klor skjuter ut från vardera av hans fyra ben, så att han kan haka sig fast i grenens trä. Han hänger under grenen med ryggen nedåt och klamrar sig fast med klorna i grenen ovanför. På så sätt förflyttar han sig, hela tiden upp och ned, och svingar sig sakta från gren till gren, precis som Tarzan.

Herr Sengångare tillbringar nästan hela sitt liv upp och ned. Han sover till och med i den ställningen, hängande i grenen ovanför med sina krokliknande klor. Parning och födslar äger också rum upp och ned. Så envist behåller han denna ställning att han till och med kan hänga där någon tid sedan han dött!

Eftersom herr Sengångare är så långsam, skulle man kunna tro att han är utan skydd. Men han har sina klor, och han kan använda dem när han blir retad. När han hänger i ett av bakbenen, kan han vrida kroppen nästan 360 grader. I denna ställning kan han rikta slag mot fiender med båda armarna. Men han är vanligen mild till sinnes. Ett av hans största skydd mot fiender är hans allmänna utseende.

För det första har han ett mongolartat leende som är mycket tilltalande. När han klättrar vrids hela tiden huvudet, precis som en svängtapp på den snurrande halsen, och han ler välvilligt över båda axlarna mot alla åskådare nedanför. Denna naiva ”ingen vill väl göra mig något illa”-attityd bör åtminstone göra alla mänskliga fiender något förlägna.

Men hans kamouflage är också till stort skydd. Han är täckt med raggigt grått hår, som i hög grad liknar borst, men det är mjukt att ta på. Det gråa omväxlar med ljusare fläckar och ett svart stråk längs ryggen samt små svarta strimmor över ansiktet i närheten av ögonen. Denna teckning smälter perfekt samman med trädens gråa stammar och grenar. Hans långsamhet bidrar naturligtvis till denna effekt.

Följden blir att herr Sengångare blir så gott som osynlig. En iakttagare berättade om hans förmåga att till synes försvinna bland trädets grenar:

”Jag stod under ett träd som inte hade ett enda löv. Jag tittade uppåt och försökte få syn på en sengångare i flera minuter. När jag just skulle gå min väg, fick jag plötsligt syn på en. Sedan en till och ännu en. Till slut räknade jag till fem stycken, som hängde alldeles ovanför huvudet på mig! Det var en kall dag, och de hade allesammans rullat ihop sig till en kompakt boll och hängde i en arm från trädgrenen, under det att de sov gott. Jag hade tagit dem för knotiga utväxter från själva trädet.”

Det är mycket intressant att se mamma Sengångare ta med sig sin lilla telning på en ridtur högt uppe bland trädgrenarna. Den lilla ungen liknar ett knyte som hon bär på ryggen, fast tvärtom, för han rider på mammas mage. Han klamrar sig fast ordentligt medan mammas starka armar svingar dem från den ena grenen till den andra. Han är inte rädd, utan njuter i fulla drag. Detta framgår av att han sticker fram huvudet mellan mammas starka armar och ler mot de förtjusta åskådarna nedanför.

Många föräldrar i Santa Cruz tar med sig sina småbarn till parken för att titta på herr Sengångare. Både ung och gammal finner stort nöje i att iaktta denna verkligt fascinerande skapelse av Guds hand.