Vad kan man göra åt dålig andedräkt?

FRÅN urminnes tider har människan brottats med problemet dålig andedräkt. Det är ett mycket pinsamt problem. Vad finns det för orsaker, och hur kan man bli av med det?

För det första är det bra att komma ihåg att andedräktens lukt varierar. På morgonen kan andedräkten vara tung och stickande. På natten minskas salivflödet och den rengörande verkan av tungan, läpparna och kinderna, när man sväljer eller talar. Andedräkten på morgonen accentueras, om man andas genom munnen eller om man har någon kronisk sjukdom.

Det är sällan du själv märker hur din andedräkt luktar, vilket beror på att luften du andas passerar ut genom näshålans nedre del, medan luktorganets nervändar befinner sig i den övre delen. Hur kan du då få reda på hurudan din andedräkt är? Om du andas i dina kupade händer och drar in luften i näsan, kan du få en viss uppfattning om saken.

De reklamfirmor som anlitas av läkemedelsföretagen för att stimulera försäljningen av produkter som påverkar andedräkten har kraftigt antytt (kanske något vilseledande) att en dålig andedräkt uteslutande beror på bristfällig munhygien. Tidskriften Today’s Health meddelar att tonåringarna blivit så starkt påverkade av denna reklam att många betraktar dålig andedräkt såsom mer ödesdiger än spetälska eller syfilis.

Dålig andedräkt är i själva verket ett symptom snarare än en sjukdom. Orsakerna kan vara lokaliserade till munhålan och anslutande håligheter eller till hela organismen.

Bristfällig munhygien är utan tvivel orsak till mycken dålig andedräkt. Ett vanligt misstag när det gäller munhygien dryftades nyligen av en tandläkare med femton års praktik. Han fann att många människor trodde att de vidmakthöll en god munhygien bara genom att borsta tänderna före frukost och innan de gick till sängs. Munnen ”är oren i kanske sexton timmar varje dygn, och den är ren endast den tid de ligger i sängen”, sade han.

Användning av tandborste och tandsilke

Regelbundet bruk av tandborsten efter måltiderna är mycket viktigt för god munhygien. Detta beror på att en av huvudorsakerna till ihållande dålig andedräkt är de små födoämnespartiklar som blir kvar i munnen efter måltiderna. Dessa partiklar börjar sönderdelas inom en halvtimma efter måltiden och orsakar på så sätt dålig andedräkt.

Många tonåringar tror kanske inte att tandborsten är så viktig när det gäller att bekämpa dålig andedräkt. Detta påpekas i boken Your Children’s Teeth (Dina barns tänder), där Theodore Berland och dr Alfred E. Seyler skriver:

”Många [ungdomar] söker frenetiskt förljuva andedräkten genom att ihärdigt tugga tuggummi, suga på karameller eller skölja munnen med munvatten. Ironiskt nog är tandborsten fortfarande deras bäste vän, trots att de har övergett den. ... Tandröta har i sig själv förmodligen ingen större betydelse för uppkomsten av dålig andedräkt men det har däremot mat som ansamlar sig i håligheter eller fickor omkring och mellan tänderna.”

Det effektivaste sättet att bli av med födoämnespartiklar som orsakar dålig andedräkt är därför att borsta tänderna regelbundet efter måltiderna. Om du tar en matbit innan du går och lägger dig, var då noga med att borsta tänderna ordentligt innan du går till sängs. Under sömnen är munrörelserna mycket svaga, och bakterier kan då särskilt lätt angripa alla matrester som finns kvar i munnen.

Användning av tandsilke bidrar också till att förhindra strängar av kött och andra födoämnespartiklar från att sätta sig fast i mellanrummen mellan tänderna. Enligt dr Robert F. Barkley, som nyligen höll ett föredrag vid Michigan State University, är antydningen att det räcker med enbart borstning ett ”spratt från de amerikanska tandläkarnas sida”. Han anser att man endast kan uppnå effektiv munhygien genom att använda en kombination av tandsilke och därefter tandborste.

Ett antal experter rekommenderar också att man borstar tungan med tandborsten. Tungan kan nämligen bli svårt belagd med födoämnespartiklar, som fastnat i fåror och fördjupningar. Gasalstrande bakterier frambringar ständigt dåliga lukter där. Vid en undersökning av 500 personer med dålig andedräkt fann man att tungan hos 90 procent av dem hade kraftig beläggning.

När man för tillfället inte har möjlighet att borsta tänderna, kanske man kan göra bruk av några ”renande födoämnen”, särskilt knapriga grönsaker, färsk sallat och rå frukt. Sådana födoämnen gnider bort en del matrester från tänderna.

Dåligt rengjorda löständer är ytterligare en orsak till dålig andedräkt. Men detta kan undvikas. De som har löständer gör väl i att borsta både tandraderna och tungan.

Munsköljning

Vad skall man då säga om de populära munvattnen? Många människor använder gärna munvatten för att skydda sig mot dålig andedräkt. Dessa preparat fungerar som tillfälligt maskerande medel och liknar i det avseendet deodoranter som används för att förbättra lukten inomhus. Den gamla lukten är fortfarande kvar, men den döljs för andra människor av den nya lukten.

Om orsaken till dålig andedräkt är födoämnespartiklar mellan tänderna, kan man knappast vänta sig att munvattnet skall kunna skölja bort alla bakterier som bryter ned dessa partiklar. Nya mikroorganismer skulle komma in i munnen vid nästa andetag. Borstning av tänder och tunga och användning av tandsilke är alltså i många avseenden viktigare än användning av ett dyrt munvatten.

Det finns emellertid definitiva fördelar med att skölja munnen sedan man borstat tänderna. En erfaren tandläkare kallade sådan sköljning med ett glas vatten ”en nödvändighet”. Många tandläkare menar att vanligt vatten är det bästa munvattnet, och när man har att göra med en infektion, varmt saltvatten. Det tidigare nämnda verket av Berland och Seyler framhåller: ”Om man sköljer munnen med litet vatten, även mellan tänderna [är detta tillräckligt]. Den största nyttan med ett munvatten är i själva verket att det bidrar till att avlägsna lösa födoämnespartiklar och matrester. Vanligt vatten kan åstadkomma samma sak. Det är faktiskt värdefullt med en ordentlig munsköljning med rent vatten eller saltvatten.”

Det är särskilt viktigt att skölja munnen, om man av en eller annan orsak inte kan borsta tänderna efter en måltid eller ett mellanmål. I sådana fall är det förståndigt att skölja munnen och tänderna med litet vatten.

Andra faktorer

Blödande tandkött, sjukdomar i tandköttet och parodontos (en form av tandlossning) bidrar i hög grad till dålig andedräkt. En erfaren tandläkare anser faktiskt att parodontos ”är den vanligaste orsaken till dålig andedräkt”. En skicklig tandläkare kan göra mycket för att hejda denna sjukdom och på så sätt lindra problemet med dålig andedräkt.

Många andra faktorer har satts i samband med dålig andedräkt. Man känner till att infektioner i näsans bihålor, svalget och tonsillerna orsakar dålig andedräkt. Om dessa problem tycks vara orsaken till dålig andedräkt, kan man behöva läkarvård.

Vissa födoämnen har naturligtvis starkare lukt än andra. Ibland kommer rödlöks- och vitlökslukt delvis från lökbitar som stannat kvar i munnen. Om du tycker om dessa och andra liknande födoämnen, såsom kål, blomkål och ost med stark lukt, bör du vara noga med att det inte blir några matrester kvar i munnen efter måltiderna. Du kan också försöka dig på en motåtgärd med mjölk eller persilja, vilka har förmåga att ta bort dålig andedräkt.

När det gäller vitaminer meddelar näringsforskaren Adelle Davis att frivilliga försökspersoner som inte fick vitamin B₆ i födan drabbades av dålig andedräkt. Men den dåliga andedräkten försvann sedan de fått detta vitamin. Tidskriften Today’s Health framhåller också att ”brist på vitamin C eller D ibland irriterar levern, tarmarna eller andra organ och gör andedräkten illaluktande”.

Djupare liggande orsaker

Men kan inte magen vara orsaken till dålig andedräkt? Förr i tiden ansåg läkarna att motbjudande lukter kom från magen, men det behöver inte förhålla sig så. Senare undersökningar visar att illaluktande ångor i tarmarna sugs upp av blodet och förs till levern och vidare till lungorna, där de försvinner med utandningsluften. Dessa ångor kan utsöndras genom lungorna en hel dag, fastän magen är fri från illaluktande ångor.

Om den dåliga andedräkten orsakas av förruttnelsebakterier, som lever på osmält föda och alstrar illaluktande ångor, kan det hjälpa om man förbättrar matsmältningen och oskadliggör förruttnelsebakterierna. Man kan åstadkomma detta genom att äta yoghurt, acidophilusmjölk eller en kultur av acidophilusbakterier.

Man har funnit att när avföringen har en mycket stark, otäck lukt, har patienten ofta dessutom dålig andedräkt. I sådana fall kan det vara till nytta att man under någon tid tar in ett absorberande medel, som suger upp giftiga ämnen från magsäcken och tarmarna.

Experiment som nyligen företagits tyder på att en annan orsak till dålig andedräkt är en rubbning i nedbrytningen eller omsättningen av fetter. I dessa fall försvinner den dåliga andedräkten omedelbart, om man minskar fettmängden i dieten till mellan 40 och 60 gram om dagen. Det är inget större problem att ersätta helmjölk, smör och ost med skummjölk, margarin med låg fetthalt och omättat matfett. Inget exklusivt aromämne i något munvatten kan ge någon verklig bot för dålig andedräkt som har sitt ursprung i kroppens inre skrymslen.

Kom slutligen ihåg att det är normalt att andedräkten varierar något i det dagliga livet. Andedräkten påverkas av tiden på dygnet, närheten till måltider, den föda som har intagits och individens allmänna hälsotillstånd. I vissa fall kan dålig andedräkt vara ett symptom på någon sjukdom som kräver läkarvård. Men god munhygien och förståndiga matvanor gör mycket för att hjälpa dig att komma till rätta med detta personliga problem.