En motspänstig hjärna får hjälp att tänka
TYCKS din hjärna göra motstånd när det gäller att tänka och fatta beslut i vardagliga ting? Du kanske menar att ”tänkare” alltid är vetenskapsmän eller genier. Men det är inte sant. De flesta verkliga tänkare är vanliga människor, som vet hur de skall ta itu med den oräkneliga mångfalden av alldagliga frågor som de ställs inför. Vad kan hjälpa dig att utveckla samma förmåga?
Håller du alla dina mål i sikte?
Som det förklarades i föregående artikel är det viktigaste hjälpmedlet för att få en bättre tankeförmåga att alltid komma ihåg sitt främsta mål i livet. När du förlorar ditt främsta mål ur sikte, präglas din tankeförmåga av osäkerhet.
Men något som också är viktigt för att egga tankeförmågan är vad som skulle kunna kallas sekundära mål. Somliga vardagliga problem blir aldrig lösta därför att människor endast tänker på långsiktiga, principiella mål och ignorerar mindre, men ändå viktiga mål.
Hur sekundära mål hjälper tankeförmågan kan återigen illustreras med en resa. Den som reser från Madrid i Spanien till Berlin i Tyskland vet vad som är hans huvudmål. Men han kanske vill dela upp resan i mindre avsnitt och kanske göra uppehåll i Toulouse och i Paris. Hela resan verkar då kortare och han har ett närliggande mål som han kan inrikta sina tankar på.
Det är på liknande sätt med vårt liv. En person kan veta vad som är hans främsta mål i livet. Under det att han håller detta främst bör han ställa upp vissa etappmål, sedan han noggrant övervägt sina förhållanden. När han arbetar hänemot dessa, tycks han nå sitt huvudmål lättare och snabbare.
En kristen, som har huvudmålet att vinna Guds godkännande, vilket innebär evigt liv, är förståndig om han också ställer upp etappmål i livet. En missionär inriktar sin tankeförmåga på målet att hålla fast vid sitt privilegium att undervisa människor i ett främmande land. Men han kan också ställa upp målen att bättre lära sig sitt nya språk eller folkets seder. Eller en kristen far, som har samma främsta mål som missionären, kan sätta som mål att bygga upp sin familj andligen genom att hålla ett regelbundet bibelstudium med den. Å andra sidan kan hans mål vara att balansera deras studieprogram med rekreation och avkoppling för familjen.
När därefter någon av dessa män skall fatta ett beslut, måste han inte endast tänka: ”Hur kommer detta att påverka mitt huvudmål i livet?” utan måste också fråga sig: ”Hur kommer detta att påverka de etappmål jag ställt upp?” Detta bidrar till att ge en rätt inriktning åt tankarna varje dag.
Man kan i stor utsträckning bistå sin tankeförmåga genom att ställa upp ett mål för varje dag. Om man vet att man skulle vilja uträtta vissa ting under dagens lopp, stimuleras man ofta att tänka efter hur man kan göra allting på det effektivaste sättet. Detta innebär naturligtvis att varje dag måste planläggas.
Somliga människor får tid att planera dagens arbete genom att de stiger upp litet tidigare på morgonen eller genom att de stannar uppe litet längre kvällen innan. Andra tar sådan tid till detta som annars skulle gå förlorad till att se på TV. Somliga tar bara några minuter innan de lämnar arbetsplatsen varje dag till att planera följande dags verksamhet.
En upptagen direktör med nio barn sköter mycket av sin planering medan han sitter på pendeltåget. Han säger: ”Om jag inte fick vara i fred den stunden varje dag, skulle jag aldrig hinna sköta viktigt tankearbete och planering för varje dag.”
Tänker du systematiskt?
Ett annat sätt att få fart på en motspänstig hjärna är att lära sig tänka systematiskt. Detta kräver att man försöker se varje sida av en situation. För att lära sig hur man gör detta har somliga föreslagit att man skall nalkas problemen som när man tar del i leken ”Tjugo frågor”. I denna lek får en grupp eller panel tjugo chanser att spåra upp ett ämne som frågeställaren tänker på. Tanken är att eliminera så många alternativ som möjligt med varje fråga, så att man undan för undan begränsar fältet och når fram till ett logiskt svar.
Leken utgör ett mönster för produktivt tänkande och är i själva verket grundad på principerna för vetenskaplig forskning, nämligen att gå igenom en lista av frågor för att utesluta olika möjligheter, till dess att man kan skilja ut ett svar. En ingenjör går i tankarna igenom om ett givet problem kan lösas med elektriska, hydrauliska, kemiska, mekaniska eller andra medel. När en läkare ställer diagnos, går han i tankarna igenom en lista över sjukdomar med liknande symptom och försöker att med hjälp av uteslutningsmetoden komma fram till den rätta slutsatsen.
Denna metod för ett ordnat tänkesätt kan belysas genom en familj som har bestämt sig för att flytta till en annan ort och ställer upp en lista över krav på ett nytt hem som de måste skaffa sig. Till exempel: 1) Vill vi ha ett hus eller en lägenhet? 2) Modernt eller omodernt? 3) En eller två våningar? 4) Vilket pris får inte överstigas? 5) I centrum eller i förorterna? 6) Längsta avstånd från arbetsplatsen? 7) Från skolan? 8) Från affärscentra och andra inrättningar? osv.
Tills du blivit van att nalkas alla problem systematiskt behöver du inte skämmas för att använda en liknande skriven minneslista. Men man kan naturligtvis lära sig att tänka på det sättet genom att göra det i förbindelse med alla vardagliga uppgifter, inte bara de större företagen i livet.
Är du till exempel en tänkande husmor? I stället för att i hemlighet avundas så kallade ”begåvade” kvinnor, varför inte göra bruk av samma sätt att tänka som de måste använda för att utföra sitt arbete? I boken Your Key to Creative Thinking (Nyckeln till produktivt tänkande), 1962, framhåller Samm S. Baker olika sätt att göra detta:
”En framstående psykologiprofessor förklarade: ’Förmågan att skapa ... är inte begränsad till den högt begåvade individen, utan är varje genomsnittsmänniskas bördsrätt.’ ... Om du är husmor har du många uppgifter som kräver skaparförmåga och som väntar på att bli lösta till glädje och förnöjsamhet för din familj. Tänk på något så enkelt som en klädkammare. Du kan låta det bli en väldig oreda där, precis som det förhåller sig i många hem. ... Eller också kan du använda din skaparförmåga till att planera, så att allting har en ren, fastställd plats i klädkammaren, och på så sätt sparar du tid och humör åt alla i familjen och vinner lovprisning för egen del.” — Sidorna 1, 17.
Samma sak kan sägas om din matlagning. En berömd psykolog sade: ”Att laga en första klassens soppa kräver större skaparförmåga än att kludda ihop en andra klassens målning.”
Eller om du är familjefar och har planer på en semesterresa för familjen, stannar du då upp och tänker igenom resan? Tänker du på alla problem som skulle kunna uppstå med bilen? Kläder för ett annorlunda klimat? Underhållning åt barnen medan ni är på väg? osv.
Eller har du svårt att komma överens med vissa människor? Har du tänkt på vilka bestämda åtgärder du kan vidta som skulle kunna råda bot på problemet?
På varje område i livet är det ovärderligt att systematiskt tänka igenom alla frågor man ställs inför i överensstämmelse med de mål man har i livet för att kunna väcka liv i en självbelåten hjärna.
Drar du dig för att fatta beslut?
Ett annat hjälpmedel för att få fart på en motspänstig tankeförmåga är att komma ihåg att problemen helt enkelt inte ”försvinner” bara därför att man skjuter undan dem eller vägrar att fatta ett beslut. Att inte alls fatta något beslut innebär i själva verket i sig självt att man fattar ett beslut. Många människor som drar sig undan när de ställs inför ett beslut finner att det är svårare att fatta besluten vid en senare tidpunkt. Varför har många denna tendens?
Många fruktar för inbillade konsekvenser. Andra påminner sig tidigare beslut och beklagar det sätt på vilket förhållandena utvecklade sig, och därför tvekar de att fatta nya beslut. Men antag att de hade beslutat annorlunda i dessa ting — vem kan i verkligheten säga att det skulle ha gått så mycket bättre då?
Å andra sidan är det möjligt att du har fattat orätta beslut tidigare i livet. Bör stoltheten nu hindra dig från att fatta beslut i framtiden? Ingen mindre tänkare än Albert Einstein sade beträffande de slutsatser han själv drog i förbindelse med sina undersökningar: ”Jag tänker och tänker, i månader, i år, och nittionio gånger är slutsatsen felaktig. Den hundrade gången har jag rätt.” När det gäller personliga beslut ligger genomsnittet lyckligtvis ofta mycket högre än så.
Men för att få hjälp att fatta rätta och snabba beslut kan du fråga dig själv: ”Är jag villig att ta hänsyn till andra människors åsikter, särskilt om de på något sätt berörs av beslutet?” En förståndig chef eller familjefar inser att han inte är den ende som vet hur man bör tänka. Ja, också på familjens nivå kan varje medlem ha något att bidra med. Rudolph Flesch framhåller:
”Om du snabbt vill ta reda på de olika könens och åldersgruppernas åsikter, så stanna kvar hemma. Grundvalen för klart tänkande ... är att inse att vi tänker med vår erfarenhet. Familjen ... är den plats där man kan lära sig detta en gång för alla. ... Gemensamma överläggningar i familjen är vanliga när det gäller stora beslut, till exempel att köpa ett nytt hus. Då kommer äkta män, hustrur och äldre barn tillsammans för att dryfta problemet, väga de möjliga lösningarnas för- och nackdelar, planera med papper och penna och undersöka tillgängliga fakta i saken.” — The Art of Clear Thinking (Konsten att tänka klart), 1951, sid. 160, 163.
Det är naturligtvis inte bara i större frågor, utan också i mindre ting, som det kan vara förståndigt att fråga andra människor till råds. Det är sant som den bibliska principen säger att ”genom mängden av rådgivare når man resultat”. (Ords. 15:22, NW) Att begrunda andra människors råd hindrar en också från att fatta förhastade eller överilade beslut. Som ett annat ordspråk påminner oss medför ”allt hastande idel brist”. — Ords. 21:5, Åk.
En annan informationskälla som är grundad på erfarenhet är läsestoff. Här kan man dra nytta av författarens erfarenhet, eftersom han kan ha många år bakom sig på det område som behandlas i hans bok eller artikel. Men var selektiv, när du läser för att skaffa dig upplysningar innan du fattar ett beslut. Ofta är det bara en liten del av allt det som publiceras om ett givet ämne som är av verkligt värde för dig. Håll hela tiden i minnet vilka slags upplysningar du är ute efter. Undvik att komma ifrån ämnet. Med andra ord: I stället för att lära dig ”snabbläsning” bör du lära dig ”snabbtänkande” genom att hålla sinnet inriktat på målet.
När du sedan har samlat en rimlig mängd fakta genom att läsa och dryfta saken med andra och när du har använt tid till att tänka över saken, fatta då ditt beslut. Och håll slutligen fast vid vad du har beslutat, om inte överväldigande bevis för att du fattat ett felaktigt beslut senare kommer i dagen. — Jak. 1:5—8.
Låt oss göra en sammanfattning: För att lära dig tänka klart måste du fästa sinnet vid ditt främsta mål i livet och vidare ställa upp underordnade etappmål. När du sedan tar itu med de dagliga problemen, bör du planera ditt arbete, tänka systematiskt och fatta beslut på ett sätt som är i överensstämmelse med dina mål.