Vakttornets lantgård — unik på många sätt
DET finns många lantgårdar — ungefär tre millioner i Förenta staterna. I Afrika och Asien är ungefär två tredjedelar av befolkningen lantbrukare. Ändå kan man sanningsenligt säga att bland alla dessa millioner lantgårdar är Vakttornets gård utomordentligt unik.
Det är inte dess läge som gör det. Vakttornets gård ligger i ett bördigt jordbruksområde cirka 160 kilometer norr om New York. Trots att dess storlek — 690 hektar — gör den större än den genomsnittliga amerikanska lantgården på 130 hektar, är den liten i jämförelse med många andra.
Vakttornets gårds fina besättning av ungefär 200 mjölkkor och kvigor av Holsteinras är inte i och för sig ovanlig. Det är inte heller dess utmärkta hjord av 900 biffkor av raserna Hereford, Holstein, Angus och Charolais. Dess 500 svin, 3.400 värphöns och 5.000 gödkycklingar är inte heller i och för sig ovanliga. Många moderna gårdar med mjölkkor, biffkor, svin och höns är mycket större.
Unik genom sin mångsidighet
Är inte mångsidigheten unik i detta specialiseringens tidevarv? Det är sant att små lantgårdar ofta har ganska många slags djur. Men känner du till någon annan gård som uppföder olika slags husdjur i så stor skala? Vakttornets lantgård har till och med femtio bikupor som ger honung och vars bin pollinerar grödan.
Även grödorna är mångskiftande. På en yta av 280 hektar odlar man olika sädesslag, i synnerhet vete, havre och majs. Dessutom odlas trettiofem olika sorters grönsaker på en yta av 40 hektar. Ytterligare 80 hektar upptas av skog, och resten av marken används huvudsakligen för bete, fållor, lador och andra byggnader.
Unik genom självförsörjning
Vakttornets gård är också unik genom sin förmåga att sörja för sina egna behov. Få stora gårdar behandlar sin egen mjölk, tillverkar sina egna mjölkprodukter, slaktar sina egna djur eller bereder födan till sin boskap. Ändå gör denna gård just detta!
Vakttornets gård homogeniserar och pastöriserar sin mjölk. Man har en ganska omfattande utrustning för tillverkning av smör och ost, ett modernt slakthus, en kvarn som mal och blandar boskapens föda och ett antal silos för olika sädesslag med en lagringskapacitet på totalt 20.000 hektoliter. Den har också en modern konserveringsanläggning, där man snabbfryser omkring ett hundra tusen liter grönsaker varje år och dessutom konserverar tiotusentals liter frukt och geléer av olika slag. Det finns också ett stort växthus, i vilket man inte bara driver upp plantor för trädgårdarna, utan också odlar sallad och tomater under vinterperioden och dessutom blommor för att försköna gården.
Finns det ännu mer? Ja, gården har en modern reparationsverkstad, utrustad för att hålla hela gårdens maskineri i trim. Den har också ett sågverk som producerar virke för tillverkning av staket, skjul och liknande som behövs på en gård. För att försäkra sig om att gården förses med rent vatten har man en egen vattenreningsanläggning; och för att förhindra nedsmutsning av omgivningarna har man nyligen färdigställt ett modernt avloppsreningsverk.
Vakttornets gård har till och med ett eget skifferbrott och en egen kross, som varje år producerar tusentals ton krossad skiffer, som används när man bygger vägar och parkeringsplatser och såsom underlag vid betongkonstruktioner. Vakttornets gård har också stora dieselmotorer som är beredda att generera ström till gården om det skulle bli strömavbrott. Det bör även påpekas att gården har en egen brandbil.
Är det att undra på att Vakttornets lantgård har blivit jämförd med en modern stad, snarare än med en lantgård? Men varför är den här gården så annorlunda? Vad är dess syfte?
Inrättad för ett unikt syfte
Avsikten med de flesta stora gårdar är att de skall inbringa pengar åt sina ägare. Men Vakttornets gård upprättades år 1963 för ett helt och hållet annorlunda ändamål. Tidigare i år kommenterade man detta i New York Times och sade: ”Det är ett sannskyldigt överflöd — på allt utom förtjänst, för man säljer aldrig något.”
”Men hur kan det komma sig?” kanske du frågar. Hur är det möjligt för en gård att inte sälja något, när den årligen producerar 300.000 liter mjölk, 23.000 kilo ost, 36.000 tjog ägg och över 140.000 kilo biff, skinka och kyckling? Vilka förbrukar alla dessa livsmedel?
Det gör den stora kristna familj som är förbunden med Jehovas vittnens världshögkvarter. Omkring 375 medlemmar av denna familj arbetar vid Vakttornets gård, och ungefär 1.350 andra medlemmar bor i Brooklyn i New York. Vid tryckerierna i Brooklyn framställs biblisk litteratur. Varje dag framställs det 100.000 biblar och böcker och mer än 750.000 exemplar av tidskrifterna Vakttornet och Vakna! Syftet med denna litteratur är att rikta uppmärksamheten på Guds rike, de goda nyheter som Jesus Kristus förutsade skulle bli predikade på hela den bebodda jorden före slutet på denna tingens ordning. — Matt. 24:14.
Det unika syftet med Vakttornets gård är alltså att medverka till uppfyllelsen av denna bibelns profetia genom att tillhandahålla mat till låg kostnad för den väldiga familj som arbetar med att framställa denna litteratur vid högkvarteret. Det är i stort sett som New York Times rapporterade: ”Farmens funktion är att spara pengar för att främja höga andliga intressen.” Besparingen är avsevärd.
George Couch, som har del i högkvarterets administration, beräknar att varje måltid vid högkvarteret endast kostar 30 cent (kr. 1:25) per familjemedlem. ”Vi serverar omkring två millioner mål mat om året”, förklarade Couch, ”och när vi dividerar de 350.000 dollar det kostar årligen att driva gården, plus kökskostnader, med antalet serverade måltider, kommer vi fram till beloppet 30 cent.”
Verkar det otroligt för dig att utmärkta måltider kan tillhandahållas i dessa dagar till en så låg kostnad? Lantgården äger ett annat unikt drag som gör detta möjligt.
Frivillig arbetskraft
Detta drag är att ingen av de 1.725 medlemmarna av högkvarterets familj, inklusive de nittiosex arbetarna på gården, erhåller marknadsmässig avlöning. Var och en får mat och husrum och 14 dollar i månaden till personliga utgifter. Men eftersom alla är kristna Ordets förkunnare, som är uppriktigt intresserade av att de goda nyheterna om Guds rike blir predikade på hela den bebodda jorden, är var och en lycklig över sitt tilldelade arbete.
Detta återspeglas i det fina arbete som lantarbetarna utför, något som ett äldre närboende lantbrukarpar lade märke till och kommenterade: ”Vi har levt hela vårt liv i detta område, och vi måste säga att ert sätt att sköta jorden är helt fantastiskt. Min fru och jag saktar alltid farten när vi kör förbi er gård, och vi kan inte låta bli att förvånas över alla de unga män som arbetar på den. Det är så ovanligt, för i dagens läge verkar det omöjligt att kunna behålla ungdomarna kvar på gårdarna.”
Men det finns många andra förutom lantarbetarna på Vakttornets gård. Sedan februari 1973 har man en tryckerianläggning i gång, och i maj var redan tjugotre arbetare sysselsatta med att trycka och sända i väg 1,5 millioner exemplar av varje nummer av Vakttornet! Dessutom kan nämnas att ytterligare en tryckeribyggnad är under uppförande. När den är färdig, kommer den att ha en golvyta på över 32.000 kvadratmeter; en avdelning är redan klar.
I många månader har alltså större delen av den frivilliga arbetskraften vid Vakttornets gård varit sysselsatt med uppförandet av dessa tryckerianläggningar och det nyligen fullbordade boningshuset på sex våningar. Cirka 250 personer tar för närvarande del i dessa byggnadsarbeten. De har kommit från varje stat på Förenta staternas fastland. Bland dem finns en auktoriserad arkitekt, civil- och elektroingenjörer samt andra ingenjörer.
Byggnadsledare Walter Ludke, en fyrtiofemårig familjefar, yttrade: ”Bland de äldre arbetarna finns ett tiotal äkta par som har barnbarn, och till och med ett par som har barnbarnsbarn. Vid ett tillfälle arbetade en farfar tillsammans med sin sonson. Vi har många begåvade ungdomar här som är ivriga att lära och villiga att arbeta hårt.”
Det krävs en kolossal mängd betong för det här byggnadsarbetet. Eftersom utomstående leverantörer inte med säkerhet kunde skaffa fram tillräcklig mängd när det behövdes, inköptes en betongblandaranläggning, som uppmonterades av de frivilliga arbetarna. Max Larson, som har del i tillsynen över byggnadsarbetet, framhöll att denna anläggning har resulterat i ett 50 procent lägre betongpris. På så sätt betalade sig anläggningen, som kostade 50.000 dollar, redan när en femtedel av arbetet var gjort.
På grund av den framträdande ställning som Vakttornets gård nu intar i främjandet av predikandet av Riket runt hela jorden besöks den regelbundet av kristna från alla delar av världen. Man chartrar flygplan från västern och mellanvästern i Förenta staterna, och busslaster med människor kommer från staterna vid Atlanten. Tidningsmän, lantbrukare och ungdomar från närbelägna läger och lantbruksklubbar kommer också på besök. Allt som allt besöktes gården förra året av 15.000 personer.
Moderna effektiva metoder
Besökare blir vanligen imponerade av gårdens storlek och effektivitet. Det finns till exempel två flockar med vardera ungefär 1.700 värphöns i ett långt hönshus, som är uppdelat i två sektioner. Här sköts hela utfodringen automatiskt. Hönshuset har spjälgolv med hål inunder för spillningen. Därför behöver det rengöras endast en gång om året, vilket sker med truck.
När hönsen i en flock lagt ägg i ett år, den period under vilken de producerar mest, slaktas de och ersätts med en annan flock som är redo att värpa. Den ena flocken ersätts på våren och den andra på hösten, vilket håller produktionen nära nog konstant. Redena sluttar så att äggen rullar framåt till ett övertäckt fack, vilket underlättar uppsamlandet. En av dem som sköter om kycklingarna är Fred Eckley, en nittiotre år gammal Ordets förkunnare.
Mycket effektiv är också mjölkhanteringen. De hundra Holsteinkorna slussas genom en modern mjölkningsanläggning, där de mjölkas två gånger om dagen. Det tar ungefär en timme och fyrtiofem minuter. Mjölken förs från mjölkmaskinerna genom glasrör direkt till en avkylningstank som rymmer 7.500 liter. Därifrån leds den in i en reningsmaskin, varefter den upphettas till 59,4° C innan den homogeniseras, och slutligen åtminstone ett ögonblick till 72,7° C för pastörisering. Den lagras sedan vid en temperatur av 4,5° C, tills den transporteras till Brooklyn i 40-litersflaskor av rostfritt stål.
Effektiva metoder används också av denna den största köttproducenten i södra delen av staten New York. Varje år göds och slaktas hundratals djur. Djur av raserna Hereford, Angus och Charolais hålls i inhägnader för gödning och utfodras med majspressfoder, tillägg av spannmål och litet hö. ”På sexton till tjugo månader kommer kvigorna upp i en vikt av cirka 430 kilo och ungtjurarna i en vikt av 450—500 kilo”, påpekade Lon Schilling, som är trettiotre år gammal och skötare av gödboskapen. ”Blandraser föredras”, tillägger han, ”eftersom dessa kvigor och ungtjurar blir större och växer snabbare.”
Men av särskilt intresse är det relativt nya uppfödningsprogram som med framgång har inletts. ”På grund av vår mejerihantering”, förklarade Schilling, ”får vi tillgång till många Holsteintjurkalvar som vi nu föder upp för köttets skull. När de är mellan fyra och fem veckor avvänjer vi dem från mjölken, och varje kalv vänjs gradvis vid att äta så mycket torr skalad majs som den kan samt 700 gram proteintillägg och mineraler dagligen — och detta är det enda de äter! Holsteinuppfödningen har visat sig vara unik på grund av att kraftfodret så snabbt omvandlas till kött och gör att djuren når en slaktvikt av omkring 450 kilo på bara elva månader.”
Moderna effektiva metoder kommer också till användning vid skötseln av det temperaturreglerade svinhuset. ”Det hela fungerar så att vi slaktar trettio svin varannan vecka eller sextio i månaden”, yttrade Gordon Trout, som är svinskötare. ”Vi håller våra svin skilda åt i fyra viktgrupper”, fortsatte han. ”Den första gruppen inbegriper griskultingar upp till fyra veckor; den andra omfattar grisar från fyra veckor och upp till dess att de väger cirka 25 kilo; den tredje gruppen omfattar svin från 25 till 50 kilo, och i den fjärde gruppen finns svin som väger mellan 50 och 90 kilo. På fem à sex månader har de kommit upp i sin slaktvikt om 90 kilo.”
Vattenreningsverket
Under en dag använder Vakttornets gård i genomsnitt 130.000 liter vatten. För att tillgodose detta behov grävdes det en reservoar som kunde hålla cirka 68 millioner liter, tillräckligt för över ett års behov. Reservoaren fylls med regnvatten från en angränsande skog. För att göra detta vatten drickbart konstruerade man en anläggning som kan rena 380.000 liter per dag.
Denna reningsanläggning består av en serie tankar, i vilka man tillsätter kemikalier sådana som alun, för att koagulera föroreningarna, och klor, som verkar bakteriedödande. När vattnet når den sista tanken eller har klarnat tillräckligt, är det lämpligt som dricksvatten. Vattnet pumpas sedan upp i det 42 meter höga vattentornet som rymmer 150.000 liter, från vilket det av sin egen tyngd förs till ladugårdarna, bostadshusen och de andra byggnaderna.
Avloppsreningsverk
Det är även viktigt att kunna göra sig av med kloakvattnet. För Vakttornets gård innebär detta ett verkligt problem, eftersom det blir olika slags avloppsvatten i stora mängder. Förutom avfallsvatten efter 350 människor måste man göra sig av med blod från slakthuset, avfall från osttillverkningen, tvättinrättningen, mjölkhanteringen, köket och konserveringsanläggningen. Vid reningsanläggningen filtreras avfallet, innan det går till en tank där en första blandning sker.
Därifrån pumpas kloakvattnet in i en luftningstank som innehåller aeroba bakterier, vilka livnär sig på avfall. Denna typ av bakterier fordrar syre för att leva, och processen blir praktiskt taget luktfri. Man tillför tanken syre, och bakterierna förökar sig snabbt.
Därefter leds avloppsvattnet till en sedimenteringstank, där de fasta beståndsdelarna får sjunka till botten som slam. Det klara vattnet ovanför slammet går till en tank där klor tillsätts för att döda bakterierna, varefter vattnet släpps ut i Shawangunkfloden, kemiskt sett drickbart. Slammet pumpas in i en rötkammare, varefter det går till en behållare. Det förvaras i behållaren tills det pumpas till en spridare för flytande gödsel, som först åstadkommer en fåra för slammet och sedan täcker över det.
Ett verkligt unikt företag
Det är inte att undra på att besökare blir häpna över vad de ser på Vakttornets gård. Den är uppenbarligen inte någon vanlig gård. Dess mångsidighet i fråga om boskap och grödor, dess förmåga att försörja sig själv, dess åt Gud överlämnade frivilliga arbetare och dess uppsåt att främja predikandet av de goda nyheterna om Guds rike på hela den bebodda jorden i uppfyllelse av Jesu profetia — allt detta gör verkligen Vakttornets gård unik.
Om du gör en resa till USA, varför då inte planera att besöka gården och själv se hur den fungerar? Då kanske du också kommer att hålla med en av arbetarna som yttrade: ”Jag är förbluffad över vad som sker här. Det är sannerligen ett bevis på Guds heliga andes verksamhet.”
[Bild på sidan 13]
Nya boningshuset vid Vakttornets lantgård
[Bild på sidan 14]
Silos och spannmålskvarn; ladugårdsbyggnad till höger
[Bild på sidan 15]
Några biffkor i den stora besättningen granskas