Den verkliga lösningen för jordens befolkning
LADE du märke till att de ”lösningar” som experterna föreslagit endast angriper symptomen på problemet, medan de helt och hållet bortser från själva sjukdomen? Är överbefolkning det verkliga problemet?
Är det inte snarare den här världsordningens ekonomiska, politiska och religiösa system, som kännetecknas av själviskhet och därför fördelar tillgångarna orättvist? Många människor börjar inse detta. De inser behovet av en annan ordning än den som nu administrerar världens angelägenheter. Boken Environmental Ethics (Miljö och moral) konstaterar att det första steget hänemot att säkerställa att människan överlever här på jorden måste vara ”någon form av världsherravälde så att människosläktet kan styras i sin helhet”.
Men kommer människan någonsin att ge upp sin själviska nationella rivalitet för det gemensamma bästas skull? Det finns föga skäl att tro så. Förenta nationerna godkände exempelvis ett förslag att stormakterna skulle minska sin försvarsbudget med 10 procent och använda dessa belopp för u-landshjälp. Men vad gjorde stormakterna? De brydde sig inte om förslaget. Och även inom nationerna råder själviskhet. Där råder klasskillnader. I Förenta staterna har en femtedel av befolkningen 76 procent av den samlade förmögenheten, medan den fattigaste femtedelen har bara en enda procent! Om nationerna inte kan utjämna sådana orättvisor inom sina egna gränser, vilka skäl finns det då att tro att de skall kunna göra det i global skala?
Den verkliga lösningen är att söka i en ny form av världsregering. Men en sådan styrelse kan inte administreras av ofullkomliga, själviska människor. Det finns ett skriande behov av en världsregering under en osjälvisk, opartisk härskare. Vet du att bibeln visar att det är Guds uppsåt att det skall bli en sådan världsregering för människorna? Vi läser: ”Sedan fick jag i min syn om natten se, huru en som liknade en människoson kom med himmelens skyar, och han nalkades den gamle och fördes fram inför honom. Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla folk och stammar och tungomål måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde, som icke skall tagas ifrån honom, och hans rike skall icke förstöras.” — Dan. 7:13, 14.
Innan du avfärdar en sådan idé som orealistisk eller religiöst nonsens, så tänk över vad det innebär med en världsregering och en härskare, vars uppsåt är enhet mellan himmel och jord. Eftersom Kristus är fullkomlig, blir det en världsvid enhet, när allting bringas i harmoni med honom. Detta betyder slutet för alla särskiljande krafter, som har gjort det omöjligt för millioner människor att få sina behov av mat, kläder och husrum tillgodosedda.
Det är ingen tvekan om att vår planet är avsedd att förse sina mänskliga invånare med ett lyckligt och behagligt hem. Den detaljerade skönheten och rikedomen på variation i skapelsen har uppenbarligen utformats till gagn för intelligenta skapade varelser, som kan uppskatta dem. Människan själv utgör bevis för att hon är skapad till att njuta av jordens naturliga tillstånd och leva i harmoni med dess naturliga växlingar. Inte ens den mest inbitna stadsbo undgår att någon gång känna en dragning till landet och skogarna, om det så bara äger rum i stadens parker.
Bibeln visar att de onda förhållanden som överbefolkningen nu får bära skulden för är ett tecken på att den nuvarande själviska tingens ordning inom kort skall bytas ut mot en världsregering under ett enda huvud, Jesus Kristus. (Ps. 72:7, 8; Matt. 24:3, 7, 8, 14; Luk. 21:11, 25—28; Upp. 6:1—8) Tiden är mogen att återställa tingens rätta ordning under denna regering. Under den styrelsen skall Skaparens uttalande om hur människan på ett riktigt sätt skall passa in i jordens naturliga miljö slutgiltigt genomföras, i överensstämmelse med vad han yttrade till det första människoparet: ”Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyllen jorden och läggen den under eder.” (1 Mos. 1:28) Har människosläktet uppfyllt jorden och lagt den under sig på det sätt som avsågs med denna befallning?
Att uppfylla jorden
I stället för att på ett väl planerat sätt lägga jorden under sig har människorna på ett dåraktigt sätt använt dess resurser. De har arbetat på att förstöra, riva ned. Centraliserad storindustri och dess produktionsmetoder har varaktigt stört jordens naturliga kretslopp. Förutom den industriella nedsmutsningen bidrar den dåliga jordbruksplaneringen till att ”fördärva jorden” och hotar att omintetgöra dess förmåga att uppehålla livet på en allt större befolkning. — Upp. 11:18.
I stället för att uppfylla jorden har milliontals människor staplat sig själva på varandra i jättelika smutsiga städer. Även den ojämna spridningen av människor inom de olika nationerna pekar på att man inte har uppfyllt jorden. Sålunda har Canada en folktäthet av drygt 2 personer per kvadratkilometer, om befolkningen slås ut lika över hela det vidsträckta landet. Bangladesh däremot har omkring 500 personer per kvadratkilometer, eller mer än 200 gånger så många! Men Skaparens uppsåt att uppfylla jorden kräver helt logiskt en förhållandevis jämn fördelning. Hans syn på detta framgår av hans befallning till dem som tog Juda land i besittning på 1400-talet f.v.t.: ”Och I skolen utskifta landet. ... Åt en större stam skolen I giva en större arvedel och åt en mindre stam en mindre arvedel.” — 4 Mos. 33:54; 26:53—56.
Det är uppenbart att vissa landområden, såsom bergstrakter och regioner med extremt klimat, inte har samma möjlighet att livnära ett stort invånarantal som andra områden har. Det är dock ett faktum att de hindrande nationsgränser, som människorna satt upp, bär det största ansvaret för att människan misslyckats med att uppfylla jorden på ett rättvist sätt för alla människor. Det är därför som den regering som ”himmelens Gud [skall] upprätta ... icke skall bliva överlämnad åt något annat folk”, men ”skall krossa och göra en ände på alla dessa” själviskt uppdelade riken på jorden. Genom att ge ”välde och ära och rike” åt sin Son, Jesus Kristus, avsåg Gud att ”alla folk och stammar och tungomål måste tjäna honom” i endräkt. När detta uppsåt är förverkligat, kommer alla skiljemurar mellan nationerna att ha avlägsnats! Guds rike genom Kristus ”skall icke förstöras” av jordens vinningslystna utplundrare och förorenare. — Dan. 2:44; 7:13, 14.
Jorden skall aldrig mera bli beskylld för att inte kunna livnära dem som bebor den. När människorna lever och verkar i harmoni med naturens kretslopp och lagar, skall jorden kunna försörja en mycket större folkmängd än vad som sker i dag. För närvarande odlas det brödsäd på bara drygt en tiondel av jordens landyta. Ytterligare en femtedel utgörs av ängar och betesmarker. ”Det övriga”, mer än två tredjedelar av jordens landyta, ”är antingen skogsmark eller mark som är helt obrukad”, säger The Encyclopædia Britannica.
Tänk vilka möjligheter det finns att göra en stor del av denna mark produktiv! Människorna kommer att arbeta för detta under Jesus Kristus, som Gud använde som en ”mästerlig arbetare” vid jordens skapelse. Såsom sådan gladde han sig ”över det alstringsrika landet på hans [Guds] jord” och höll människors barn ”kära”. (Ords. 8:22—31, NW; jämför Kolosserna 1:16, 17.) Vi kan vara förvissade om att människorna kommer att känna denna tillgivenhet i fullt mått, när han kärleksfullt reglerar verket att uppfylla jorden till dess att jordens kapacitet är rimligt utnyttjad.
Redan nu bjuder Skriftens ord de kristna, som väljer att föda barn, att inte skaffa sig en familj som är större än vad de kan dra försorg om på ett riktigt sätt. (1 Tim. 5:8) I framtiden skall jordens befolkning tillåtas växa bara så länge att det inte finns risk för miljöförstöring och svält.
Människorna får då bevittna markens hela förmåga att livnära befolkningen. Tänk på vad som redan gjorts i vissa ödemarker genom moderna metoder för bevattning och odling. Föreställ dig sedan vad jorden skall kunna producera med Skaparens välsignelse, när den blomstrar såsom Jesajas ord belyser: ”Öknen och ödemarken skola glädja sig, och hedmarken skall fröjdas och blomstra såsom en lilja. ... Ty vatten skola bryta fram i öknen och strömmar på hedmarken.” — Jes. 35:1—6.
Liksom under kung Salomos fredliga regering kommer säden att växa ”ymnigt ... i landet, ända till bergens topp.” (Ps. 72:16; jämför Jesaja 65:17, 20—24; 25:6.) Detta är den enda rätta lösningen.
Det finns i dag omkring två millioner kristna i alla jordens länder som nu lär sig att leva i harmoni med denna lösning, vilken snart skall bli verklighet. Professor David W. Ehrenfeld vid biologiska institutionen vid Columbia University i USA skriver i sin bok Conserving Life on Earth (Bevara livet på jorden): ”Bland nutida judiska och kristna religiösa grupper tycks det vara få med undantag av Jehovas vittnen som har utformat en [tro på att den levande naturen är en oreducerbar helhet] och en balanserad syn på människan i förhållande till hennes miljö (se Vakna! för 8 oktober 1971).” Det är inte Jehovas vittnen som har tänkt ut detta. Det står att läsa i bibeln. De kommer med glädje att hjälpa dig så att också du förstår det. — Jes. 2:2—4.