Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g75 8/2 s. 3-7
  • Vad kan man göra när livsmedelsbristen förvärras

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Vad kan man göra när livsmedelsbristen förvärras
  • Vakna! – 1975
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • En välsignelse för många
  • Billigare men ändå näringsrikt
  • Hur man får ut mera av maten
  • Samla föda i naturen
  • Nödsituationer
  • Goda kostvanor
    Vakna! – 1986
  • Hur goda kostvanor kan förbättra din hälsa
    Vakna! – 1995
  • Sju tips för att äta mer hälsosamt och hantera mat säkert
    Fler ämnen
  • Näringsrik mat för alla
    Vakna! – 2002
Mer
Vakna! – 1975
g75 8/2 s. 3-7

Vad kan man göra när livsmedelsbristen förvärras

FRÅN många håll hörs oroväckande rapporter om livsmedelsbristen. Man talar om att millioner människor i världen svälter och att livsmedelssituationen nu är så svår att den är föremål för internationell uppmärksamhet. Somliga ser olycksdigra tider nalkas, inte bara för världens eländigt fattiga människor, utan också för världen i övrigt.

Även de rikare nationerna börjar redan känna av livsmedelsbristens verkningar. Matpriserna bara stiger och stiger. Det betyder att millioner familjer inte längre har råd att regelbundet köpa sådan mat som de tidigare brukat äta.

Har du blivit tvungen att ändra dina matvanor ännu? Vad kommer du att göra, när du inte längre har råd med sådan mat som du äter nu eller när sådana födoämnen helt enkelt inte finns att få? Du kan bekanta dig med alternativ till dem. Det kan rentav vara nyttigt för din hälsa.

En välsignelse för många

Näringsexperterna anser att en nedskärning av tillgången på livsmedel i själva verket kan vara en välsignelse, åtminstone i vissa välståndsländer, där de flesta människor äter för mycket. Tag till exempel Förenta staterna. Där väger hela 45 procent av befolkningen minst 20 procent mer än normalt. Tendensen är densamma i Sverige. Bristen på livsmedel kan tvinga sådana människor att äta mindre, i synnerhet av det slags födoämnen som skadar deras hälsa.

Doktor Jean Mayer, professor i näringsfysiologi vid Harvarduniversitetet, sade angående detta: ”Den enkla sanningen är att vi ... har ätit för mycket av fel födoämnen. Problemet med priserna kan faktiskt tvinga folk att göra det som vi genom våra ansträngningar att ge näringsinformation inte med särskild framgång har fått dem att göra. Det betyder framför allt att konsumtionen av kött skärs ner och att det kött vi äter innehåller mindre fett.”

Vissa näringsexperter anser att den mängd kött som somliga äter är katastrofalt stor. År 1973 åt till exempel amerikanerna i genomsnitt 54 kilo nötkött per person, för att inte nämna andra sorters kött! Det är uppenbart att det medför risker att äta för mycket av sådan näringsrik mat. ”Den stora marmorerade biffen bör reserveras för hårt kroppsarbetande personer, som inte riskerar att drabbas av hjärtsjukdomar — en fara som hotar hälften av Amerikas befolkning”, varnar dr George Briggs, professor i näringslära vid University of California.

Att amerikaner och andra med liknande matvanor äter mindre kött skulle uppenbarligen inte bara vara bra för dem själva, utan också för millioner människor på andra håll i världen, därför att det då skulle bli mera spannmål över åt dem. Orsaken är att man måste ge ett djur åtskilliga kilo spannmål för att det skall producera ett kilo kött. Därför går det åt mindre föda per person i Kina, där man äter jämförelsevis litet kött men däremot spannmål i mer eller mindre direkt form.

Något man alltså kan göra när livsmedelsbristen förvärras är att äta mindre kött. För att ge en uppfattning om hur detta skulle få livsmedelsförråden att räcka längre gjorde professor Mayer följande beräkning: ”Samma mängd föda som 210 millioner amerikaner äter skulle räcka till 1,5 milliarder kineser, enligt de genomsnittliga kinesiska matvanorna.”

De stigande priserna börjar nu i viss utsträckning tvinga folk att köpa alternativa livsmedel. Det meddelas till exempel att engelsmännen numera äter mindre kött än de gjorde för tjugo år sedan, när köttet var ransonerat. En sådan förändring av matvanorna är faktiskt till nytta för många.

Å andra sidan måste man ha fullgod näring för att bevara hälsan. Vilka livsmedel kan man då skaffa sig för att vara säker på att få sitt näringsbehov tillgodosett?

Billigare men ändå näringsrikt

Många billigare livsmedel har faktiskt större näringsvärde än de dyrare. Och det är bättre för oss att äta mindre mängder näringsrik föda än stora mängder moderna näringsfattigare livsmedel, som dessutom ofta är dyrare.

Det är mödan värt att studera olika födoämnens näringsvärde. Kokböcker brukar innehålla tabeller och redogörelser över det. Om du inte har någon sådan litteratur, kan du säkert låna på biblioteket. Att man känner till olika födoämnens näringsvärde är inte bara till hjälp för en när det gäller att laga hälsosamma, billiga måltider, utan gör också matlagningen mycket intressantare och roligare.

Man lär sig snart att proteiner är viktiga för hälsan. Kött och andra animaliska produkter, till exempel ägg och mjölk, är viktiga proteinkällor. Men ärtor och bönor av olika slag är också utmärkta proteinkällor, och de kostar i allmänhet inte lika mycket. ”En vuxen skulle mycket väl kunna leva på enbart dessa proteiner”, säger professor Mayer, även om han rekommenderar att barn också ges animaliskt protein i någon form. Och somliga näringsforskare säger att även vuxna behöver det.

Med hjälp av en kokbok kan man lära sig laga till olika ärtväxter på många smakliga sätt. Man kan göra bullar, pastejer, soppor, stuvningar och sallader av dem. Sojabönan finns till exempel att få i många olika former — gula, röda och gröna sojabönor, torkade sojabönor, sojaolja, sojamjöl osv. Och det finns en hel del recept för hur man skall använda sådana produkter på bästa sätt. Råris innehåller också stora mängder av de viktiga B-vitaminerna.

Men många familjer kan ändå vilja ha kött med hög proteinhalt på matsedeln. I Sverige är det inte så vanligt med inälvsmat som det är i många andra länder. Och inälvsmat, till exempel lever, njure, mage, hjärna, hjärta och tunga, är ofta billigare men ändå minst lika näringsrik. Sådant kött kan också tillagas på många aptitliga sätt. Hjärta kan vara en utmärkt ersättning för nötkött. Fastheten och den milda biffsmaken hos hjärtat gör det idealiskt att använda i grytor eller att skära i skivor och lägga på smörgås. Fisk kan också vara billigare än annat kött, särskilt om man passar på när det är säsong för olika fisksorter. Då kan man köpa större mängder av samma sort och frysa ner. Fisk är en utmärkt källa till fullvärdigt protein.

Den populära isbergssallaten, som är förhållandevis näringsfattig, kan ersättas med billigare och mera näringsrika produkter. Strimlad vitkål eller rödkål kan till exempel tjäna det syftet och kan med rätt dressing bli en minst lika god sallad.

Smör är dyrt. För många vore det bara nyttigt att breda på mindre av den varan på brödet. Det finns andra näringsrika produkter som man också kan breda på bröd och dryga ut smöret med. I vissa länder använder folk sällan eller aldrig något smör på brödet. Och de klarar sig bra ändå med hjälp av andra pålägg.

Bröd är en annan viktig matvara som blir allt dyrare. Särskilt näringsrikt är grövre bröd av fullkornstyp. Det är ofta dyrare än vitt bröd, men mera näringsrikt, så att mindre mängd behövs. Många gör stora inbesparingar på att baka själva och frysa ner. Andra passar på att köpa en större mängd nyttigt bröd när butikerna säljer till extrapris.

För att dryga ut matpengarna har husmödrar i tätorter funnit det bra att studera livsmedelsannonserna innan de går ut och handlar. Olika butiker inom samma köpcentrum har extrapriser på olika varor, och genom att med ledning av annonserna handla sådana varor i olika butiker har man kunnat spara åtskilliga kronor på en enda shoppingrunda.

Hur man får ut mera av maten

Det är förståndigt att försöka bevara så mycket näring som möjligt i maten när man lagar till den. Frukt eller grönsaker bör inte ligga i blöt i vatten i mer än en minut eller så. På så sätt undviker man förlust av vitaminer och mineralämnen.

När man får hem frukt och grönsaker, är det bra att så snart som möjligt skölja dem i mycket kallt vatten. Det som skall användas vid nästa måltid kan förvaras i täckta skålar, och det man inte skall använda på ett tag kan torkas av snabbt och förvaras i väl tillslutna plastpåsar. Sallader bör tillredas strax innan de serveras och hållas övertäckta tills de skall ätas. Gör bara i ordning så mycket som går åt till en måltid.

När man skalar frukt och grönsaker, försvinner ofta massor av näring. Men eftersom biociderna tyvärr har blivit så utbredda, kanske man för säkerhets skull måste skala en del kommersiellt odlade grönsaker och frukter, även om det betyder att man kastar utmärkta näringsämnen i soporna. Det finns de som i stället för att skala använder en styv borste för att avlägsna smuts och gifter och räddar därmed mera av näringen.

Det är förståndigt att använda så litet vatten som möjligt vid kokning och att spara spadet, som senare kan användas i soppor och såser. Spadet bör då förvaras i en väl tillsluten glasburk. En professor i födoämneslära förklarar vad som ofta händer: ”Familjerna äter vanligen sina ärtor eller djupfrysta grönsaker utan att ta med det spad som grönsakerna kokas i. De kastar då bort alla mineralämnen och en del av vitaminerna. Mineralämnena och de vattenlösliga vitaminerna i maten vandrar ut i vattnet vid tillagningen — det innebär alltså att de lakar ur maten i vätskan.”

En god kock är också noga med att inte koka grönsaker för länge för att inte minska deras näringsvärde. Ur näringssynpunkt är det mycket bättre att servera rester kalla än att värma upp dem igen. Sådana kalla rätter kan serveras på många aptitretande sätt. Om man vill ha kvar värdefulla vitaminer och mineralämnen i kött, bör man undvika att steka det för hårt.

Samla föda i naturen

Ibland kan man samla många utmärkta födoämnen i naturen. Litteratur i det ämnet kan vara till stor hjälp när det gäller att känna igen olika så kallade ogräs, som kan tjäna som näringsrik föda. Maskrosen är ett sådant ”ogräs”. De späda bladen kan med fördel användas som sallad. En sådan sallad innehåller mer A-vitamin än alla andra vanliga grönsallader, och den är också rik på kalcium, fosfor, järn, natrium och kalium. Maskrosens blommor används ibland vid tillverkning av vin. Roten kan man skära i strimlor och använda i sallad, eller också kan man torka och rosta den och använda den som kaffesurrogat. Det finns länder där man odlar maskrosor för deras goda närings skull.

Nässlan är ett annat enastående näringsrikt ”ogräs”. De späda nässelskotten innehåller stora mängder A- och C-vitamin och en del B-vitaminer. De är också rika på kalium, kalcium, fosfor, järn och kisel och innehåller dessutom protein och druvsocker. De unga skotten, som kommer upp om våren, kan användas som spenat, blandas med andra grönsaker i sallader eller kokas som soppa. Man kan också djupfrysa dem råa för senare bruk eller, som var vanligt förr under missväxtår, torka och mala dem till mjöl.

Den vanliga svinmållan är en utmärkt ersättning för spenat. De unga bladen kan tillredas som spenat eller kan användas i sallad. Förutom de många ätliga gröna växterna i naturen finns det mängder av svampar, nötter och bär, som man kanske inte tror är ätliga men som man, sedan man lärt känna dem väl, kan plocka i skog och mark och dryga ut maten med.

Nödsituationer

Om förutsägelserna om hungersnöd snart skulle slå in, kan det vara viktigt att man känner till vad för något i omgivningen som man med fördel och utan risk kan äta.

Det finns människor som har svultit ihjäl i vildmarken trots att de, så att säga, har suttit i ett skafferi fullt av livsuppehållande föda. Den stora frågan är emellertid: Vad är det som går att äta?

Man kan få hjälp genom att iaktta vad fåglarna och djuren äter. Som regel kan människan också äta det. Men detta är inte någon regel utan undantag. Om du är osäker på om något är giftigt eller inte, kan du tugga på en liten bit av det och hålla det i munnen ett litet ögonblick. Om du känner en brännande, kväljande eller bitter smak, så kan det vara bäst att spotta ut det. Det är säkrast så, även om det i och för sig inte behöver vara en dödligt giftig växt. En god livförsäkring kan vara att man medan tid är lär känna floran av ätliga och oätliga växter i sin omgivning.

Det berättas om hur eskimåer, som haft brist på grönsaker, plundrat musbon på deras vinterförråd av rötter, nötter och andra växtdelar för att på det sättet få litet vegetabilisk föda i sig. De visste att de kunde lita på mössens förmåga att samla sådant som gick att äta. De var noga med att byta ut det de tog ur mössens bon mot fisk, så att mössen kunde överleva och samla nya växter åt dem för nästa vinter.

Nästan alla sorters gräs och klöver är ätliga, men magen måste undan för undan vänja sig vid sådan föda. Träd och buskar kan också ge nyttig föda. De friska skotten och knopparna kan vara ätliga. Innerbarken eller vitveden hos olika träd kan också vara av värde som föda. Under tidigare hungerår torkade man den, skar den i bitar och malde den för att använda den i gröt och bröd. Lavar och mossor är också ätliga. Det sägs att västerländska upptäcktsresande i de arktiska trakterna har räddat sina liv genom att äta sådant. Det vanliga kaveldunet är också ett exempel på växter som kan tjäna som föda på många olika sätt.

Nästan alla friska djur kan tjäna som föda åt människor. På många håll i världen kan folk inte tänka sig att äta kött av sådana djur som björn, järv, hund, räv, katt, orm, ekorre, sork, murmeldjur och andra gnagare. Men på andra håll kan sådant kött vara en verklig delikatess.

Praktiskt taget alla fåglar är ätliga, ja, till och med kråkor, skator, måsar och svanar. Deras ägg kan också tjäna som nödföda. Vidare finns det mängder av ätliga insekter. Gräshoppor, myror och termiter har ju länge tjänat som föda åt vissa folk.

Många fåglar och andra djur lever på olika larver och maskar, och även människor kan göra det, om det blir nödvändigt. Det finns faktiskt ett rikt sortiment av livsuppehållande föda bland dessa små men talrika kryp omkring oss. Blotta tanken på att tugga på sådana kan vara motbjudande, men de är inte bara näringsrika, utan ibland också mycket delikata. Tänk på snigeln. Den är en verklig delikatess på många finsmakares bord!

Ja, det finns mycket man kan göra för att klara sig när livsmedelsbristen förvärras. Man kan skära ner köttkonsumtionen, om man äter mycket kött. Man kan skaffa sig kunskap om de olika födoämnenas näringsvärde och äta dem som är bäst för en. Man kan också lära sig hur man skall bevara näringen i födan när man reder till och lagar den. Och man kan göra sig förtrogen med växter och djur omkring sig som man skulle kunna äta, om den nuvarande livsmedelsbristen skulle övergå till verklig hungersnöd.

[Bild på sidan 4]

DEN MÄNGD FÖDA SOM GÅR ÅT FÖR EN AMERIKAN SKULLE RÄCKA TILL MER ÄN SJU KINESER

[Bild på sidan 5]

När man kokar grönsaker är det förståndigt att spara spadet för att senare använda det i soppor och såser

[Bild på sidan 6]

Av maskrosor kan man göra sallad, vin och kaffesurrogat

[Bild på sidan 7]

Kaveldunet har kallats ”kärrens och myrarnas snabbköpsbutik”. Blomkolvarna kan kokas och ätas som grönsaker, frömjölet kan användas som pannkaksmjöl, den stärkelserika rotstocken som ersättning för potatis och den skalade stjälken i stället för gurka

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela