Husflugan — förbrytare utan förtjänster?

FÖR många människor är medlemmar av min familj förbrytare utan några förtjänster. När du kommer i kontakt med oss, griper du ofta efter en smällare eller en burk insektsmedel. Men det finns saker du borde begrunda, innan du drar slutsatsen att vi är helt utan förtjänster.

Det är sant att många skribenter gärna utmålar oss som ett verkligt hot. En av dem kallade faktiskt min art, formellt kallad Musca domestica, det ”farligaste djuret inom Förenta staternas gränser”. Denna åsikt uttalades på grund av den vanliga uppfattningen att vi älskar smuts och orenhet och sörjer för transport av en hel armé bakterier. Bakteriebärande flugor fick skulden för en tyfusepidemi, som under det spansk-amerikanska kriget 1898 dödade tio gånger så många soldater som kulorna.

Jordens vårdare

Jag kan inte förneka att sådana händelser har inträffat. Men som husfluga skulle jag vilja visa den andra sidan av saken och förklara hur vi kan bli inblandade i smutsiga sammanhang, sådana som den där tyfusepidemin.

Det beror på det slags liv vi för. Vi har vår plats utomhus, där vi fungerar som jordens vårdare. Svärmande kring en hög avfall griper vi oss an det dagliga arbetet att konsumera tonvis med multnande ämnen. Den goda aptit vi husflugor har passar väl för den vårdarroll som vi utformats för.

Det är sant att problem har dykt upp under årens lopp, men den huvudsakliga orsaken till dessa är det sätt på vilket människor bor eller deras förändring av miljön. Människor har förorenat jorden och skapat osanitära förhållanden i stora städer. Människor slänger skräp längs vägarna eller på rastplatser, och städer använder stora, öppna tomter, som skall utfyllas, till att tippa tonvis med avfall på. Medan vi ilar omkring för att utföra våra plikter som vårdare plockar vi upp bakterier, som frodas i detta multnande material. På grund av denna förorening, som vållats av människor, är det ett faktum att vi husflugor kan bli fiender till din hälsa.

Eftersom de bakterier vi bär på kan skada, skulle det vara klokt av dig att lagra avfall där vi inte kan komma åt det. Tunnor med lock är utmärkta förvaringskärl för sopor. Använd också fönsternät, om det är möjligt. Om du inte har sådana, så stäng fönstren, innan solen går upp och vi börjar sätta oss i rörelse. Lika viktigt är att inte låta mat ligga framme, vilket vi kunde ta som en inbjudan till lunch.

Hur vi sprider bakterier

Vi har inga käkar att tugga med, så vi intar all föda i flytande form. Vi löser helt enkelt upp födan i vätska, som vi utstöter och sedan suger upp igen. Denna vätska är antingen vår egen saliv eller tidigare svald vätska som vi spyr upp. Det kan emellertid finnas bakterier i den överblivna vätskan som vi lämnar kvar.

Vi kan också lämna bakterier efter oss varhelst vi går. På nedre delen av alla våra sex ben finns klibbiga trampdynor, utmärkta när man skall gå uppför väggar eller upp och ner i taket. Men när vi sätter ner en fot, kan bakterier på våra fötter avsättas. Att ha fötterna på underlaget är emellertid viktigt för oss, eftersom det är med hjälp av smakorgan på fotspetsarna som vi kan avgöra vad för slags föda som tilltalar oss.

Otrolig start i livet

Somliga av ert släkte kanske menar att vi har få förtjänster helt enkelt på grund av hur vi tillbringar vår barndom — i en hög kodynga eller hästspillning. Fru Husfluga väljer denna otroliga kläckningsplats för oss genom att lägga sina ytterst små ägg i den varma spillningen. Eftersom äggen är små, kan du finna hundratals fluglarver som delar samma husrum.

Fluglarverna saknar ben och fötter och har nästan inget huvud. De är hungriga från första stund i livet. Sedan de kläckts, börjar de genast äta av sitt hem. När de växt färdigt, efter bara sex dagars tillvaro, väger de 800 gånger mer än vid födelsen! Fluglarvernas köttätande vanor har uppmärksammats av era medicine doktorer, som efter moget övervägande har placerat larver i sår, så att de små varelserna skulle kunna rena såren genom att förtära döda eller döende vävnader.

En husflugas larvstadium varar bara omkring en vecka. Under denna period byter den hud i flera omgångar och når en längd av cirka tolv millimeter. Den flyttar sig därpå till ytan av spillningen, där den förvandlas till puppa. Efter ytterligare tre dagar brister puppskalet, och ut kryper en ny husfluga, fullt färdig med all utrustning som behövs för att kunna flyga och äta.

Anmärkningsvärt väl utrustad

Från huvud till stjärt mäter våra kroppar sju till åtta millimeter. Du kan känna igen herr Husfluga på en brungul skiftning på kroppen. Fru Husfluga har som kontrast en rödaktig skiftning. De mest anmärkningsvärda organen på våra kroppar är ögonen, som täcker det mesta av huvudet. Med sin förunderliga konstruktion liknar de små teleskop, som sitter tätt sammanpackade. De gör det möjligt för oss att se i varje riktning samtidigt, och detta förklarar, i förbigående sagt, varför människor har så svårt att fånga oss.

Inuti våra kroppar finns motoriska muskler, som förmår våra vingar att ge oss en manövreringsförmåga i luften som placerar oss i klass med insektsvärldens bästa flygare. Mina släktingar kan flyga bakåt och framåt, stå stilla i luften eller susa framåt upp och ner. Våra starka vingar, som slår med en hastighet av över 300 slag per sekund, gör att vi kan tillryggalägga långa sträckor under en enda flygning.

Talrik avkomma

Förutom att de är goda flygare kan herr och fru Husfluga göra anspråk på att höra till dem som förökar sig snabbast i insektsvärlden. Fru Husfluga är mindre än sextio timmar gammal, när hon lägger sina första ägg. Enligt vetenskapliga beräkningar skulle ett husflugpar, som började föröka sig i april, under gynnsamma förhållanden och om alla flugor levde, i augusti kunna täcka jorden med ett mer än tre våningar högt lager av sin avkomma!

Men detta kan naturligtvis aldrig inträffa. Först och främst lever husflugor på sommaren bara omkring trettio dagar. Vidare utrotar fiender stora mängder av oss.

Icke desto mindre överlever många av oss till hösten eller senare i tempererade områden. Vi kan fortsätta att föröka oss hela vintern igenom, även om det sker mindre snabbt. Vår förmåga att överleva strängt klimat är en försäkran om att det från år till år kommer att finnas nya generationer av oss. Detta betyder att du ständigt behöver vara uppmärksam på att skydda ditt hem och din föda för att hindra oss från att sprida sjukdomar till dig.

Det förstås, om det inte fanns någon miljöförstöring eller några slumförsedda städer, skulle du förmodligen aldrig behöva bekymra dig över vår närvaro. Då skulle vi mera helt och fullt kunna arbeta till gagn för dig som jordens vårdare.