Stress — vad kan du göra åt det?
HAR du varit på ett apotek nyligen? I så fall kan du kanske påminna dig att du såg hyllor fyllda med preparat avsedda att lindra huvudvärk, att lugna oroliga nerver eller att bekämpa sömnlöshet. Du ser samma saker gång på gång annonseras i pressen och på andra håll.
Det är uppenbart att allt fler människor i vår tid söker lindring för sjukdomar. Vad är det som orsakar så mycket värk och smärtor? En gemensam faktor är ofta inbegripen: STRESS.
Människor i alla åldrar och samhällsställningar lider av stress eller spänning. Undersökningar visar att industriarbetare är mera utsatta för stress än chefstjänstemän. Ungdomar, ogifta och skilda personer tycks drabbas mer av spänning än äldre, gifta personer.
Enligt dr Eberhard H. Uhlenhuth, psykiatriker vid University of Chicago, pekar allt fler bevis på att stress spelar en betydelsefull roll vid uppkomsten av de flesta av människans sjukdomar, från vanlig förkylning till hjärtattacker. ”Medan andra faktorer är inbegripna när det gäller att orsaka sjukdomar”, sade dr Uhlenhuth i ett föredrag vid en hälsovårdskongress, ”är det helt klart att stress är en utlösande faktor.”
Tänk på hur spänning kan påverka hjärtat. När en person befinner sig under stress, sammandras blodkärlen; större tryck fordras sålunda för att pressa blodet genom dem. Kroppens sympatiska nervsystem ökar också mängden av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. I sin bok The Western Way of Death (1974) förklarar dr Malcolm Carruthers:
”Dessa stresshormoner ökar halten av fritt aktivt fett i blodet för att bereda kroppen för fysisk ansträngning, vilken, i den moderna storstadsmiljön, sällan inställer sig. Följden blir att de nu överflödande fria fettsyrorna avsätter sig på blodkärlens väggar som neutralt fett och kolesterol. När kransartärerna blivit förträngda i farligt hög grad, gör en slutlig stressfylld händelse att blodtillförseln till hjärtat blir otillräcklig för dess behov.”
Långvarig stress kan leda till magsår, sockersjuka och, i vissa fall, tumörer. Något som antyder denna möjlighet är vissa experiment med kycklingar som utförts av dr W. B. Gross, veterinär vid Virginia Polytechnic Institute. I en rapport i The National Observer sägs följande: ”Kycklingarna som användes vid experimentet uppvisade en mycket högre frekvens av en virusframkallad cancer än en kontrollgrupp gjorde. ’Social stress som verkar via hypofysen och binjurarna tycks utgöra en faktor vid uppkomsten av tumörer’, rapporterade Gross. ’Kontroll av stressens fysiologiska yttringar kan hjälpa till att kontrollera tumörer.’”
Naturligtvis leder stress i de flesta fall inte till tumörer. Men spänning spelar verkligen en framträdande roll i samband med allvarliga sjukdomar. Finns det något sätt på vilket du kan minska sannolikheten för att du skall behöva drabbas av stressens skadliga verkningar?
Först av allt är det viktigt att inse att inte all stress är skadlig. I Today’s Health framhåller J. D. Ratcliff:
”Stress är i själva verket livets salt. Vi stressas av glädje, av en tennismatch eller av en fängslande melodram. Vi är minst stressade, när vi vaknar på morgonen — och vi vet hur vi är då. Det finns en benägenhet till mental förvirring och dålig muskelsamverkan. Stress väcker oss, sätter liv i oss. Svårigheterna uppstår när en viss stress, antingen mental eller fysisk, håller i sig alltför länge.”
Det faktum att viss stress verkligen är nyttig för människan fick dr Hans Selye, en framträdande auktoritet när det gäller stressens biokemi, att mynta uttrycket ”eustress” som betyder ”god stress”. Det är svår stress som enligt hans uppfattning orsakar problem. I boken Stress Without Distress framhåller dr Selye: ”Eftersom [stress] är förbunden med alla former av aktivitet, skulle vi bara kunna undvika den genom att aldrig göra någonting.”
Men om stressen blir för långvarig eller om man reagerar negativt i en stressfylld situation, kan skada bli följden. Hur kan du undvika detta? Låt oss begrunda några grundläggande situationer som orsakar överdriven spänning.
Några orsaker till överdriven spänning
Människor reagerar mycket olika inför händelser i livet. Vad som medför stor vånda för en människa kan vara en upplivande erfarenhet för någon annan.
Vissa händelser framkallar emellertid nästan alltid ohälsosam spänning. Bland de främsta av dessa är förlusten av en make eller maka. Högt upp på listan kommer också personliga oförrätter eller sjukdomar, förlusten av ett arbete och ekonomiska motgångar. Att leva i överbefolkade områden och att ständigt utsättas för högt buller är för många personer ytterligare orsaker till plågsam stress.
Det mått av spänning en människa upplever har mycket att göra med hennes livsinställning. Beträffande levnadssättet hos många som avlidit av hjärtattacker sägs det i The Western Way of Death: ”Det skulle kunna karakteriseras som ett oregelbundet, självfördärvande levnadssätt, huvudsakligen dominerat av känslor av aggression, vrede och ärelystnad.” Känner du personer av den här typen eller sådana som tycks arbeta ”dygnet runt” för att slå sig fram? Beträffande sådana människor säger J. D. Ratcliff, som citerats tidigare:
”Vi talar om alkohol och narkotika som förslavande. Detta gäller också arbete. Pådrivande, ärelystna människor blir slavar under arbetet. Den åtföljande stressen kan orsaka allvarliga problem.”
Förutom en persons sinnesinställning kan hans dagliga rutin bidra till överdriven spänning. I en artikel för något år sedan i Los Angeles Times framhölls en intressant iakttagelse av dr Selye: ”Somliga människor är som kapplöpningshästar, så hårt spända att det skulle ta livet av dem om de hölls i ett lugnt stall större delen av tiden. ... Sådana människor behöver mer stimulans. Han jämförde andra med sköldpaddor, vilkas vitala kraft och energi bäst bevaras i lugn och stillhet.” En som håller för högt tempo eller för lugnt tempo i sitt arbete kommer sannolikt att drabbas av stressens dåliga verkningar.
Plågas du av stress? Det finns en hel del åtgärder som människor har funnit effektiva när det gäller att ta itu med stressen. Låt oss helt kort betrakta några av dem.
Värdet av en balanserad inställning
Om stress är ett problem för dig, skulle då en mer balanserad livssyn kunna vara till hjälp? Tänk på det råd dr Aaron T. Beck gav med avseende på chefstypen i ”mellanklassen”:
”Hans problem är en produkt av en överbetoning av prestationen och föreställningen att en persons egenvärde är beroende av hur mycket han presterar. Att prestera något blir till sist en fråga om liv eller död för honom, och han uppammar ständigt ängslan, precis som om bilan vore redo att falla vilket ögonblick som helst.
Om han kan utveckla en hälsosammare inställning till prestationen — lära sig av erfarenheten att det är angenämt att prestera saker och ting, men att det är ett frivilligt extra och inte en nödvändighet för existensen eller egenvärdet — då är det mindre troligt att han skall känna pressen av att sträva mot ett mål.”
En av de visaste männen från forna tider bidrog till den inspirerade Skriften med en liknande tanke, när han skrev: ”Och jag såg, att all möda och all skicklighet i vad som göres icke är annat än den enes avund mot den andre. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind. Ja, bättre är en handfull ro än båda händerna fulla med möda och jagande efter vind.” — Pred. 4:4, 6.
Känslor av vrede är kanske värst när det gäller att orsaka spänning. Många personer har fallit ner döda till följd av hjärtattacker som förorsakats av raseriutbrott. Har du häftigt humör? I så fall skulle du kunna få en mer balanserad inställning, om du inser att människor som ”lättar på trycket” inte visar tecken på styrka, utan på svaghet. Bibelns ordspråk säger vist: ”Bättre är en tålmodig man än en stark och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.” (Ords. 16:32) Efter att ha blivit behandlad av en psykoterapeut medgav en ung man som utsatt mer än tjugo personer för fysiskt övervåld: ”Nu inser jag att en verklig man kan lösa sina problem utan att slåss.”
Doktor Selye framhöll en pålitlig princip, när det gäller att utrota olämplig stress ur sitt liv, då han yttrade följande i en intervju:
”De två främsta känslorna som orsakar frånvaron respektive närvaron av stress är kärlek och hat. Bibeln framhåller detta om och om igen. Budskapet är att om vi inte på något sätt modifierar vår inbyggda själviskhet, uppväcker vi fruktan och fientlighet hos andra människor — ingen särskilt fördelaktig miljö att vistas i! Och omvänt, ju mer vi modifierar denna självupptagenhet, dess mer vi kan få människor att älska oss i stället för att hata oss, desto säkrare är vi och desto mindre stress behöver vi utstå.”
Skulle omväxling i rutinen hjälpa?
Hur är det med din dagliga rutin? Om det är med dig som med många fabriksarbetare som arbetar vid löpande band, är det troligt att det ibland går dig på nerverna att upprepa samma sysslor dag efter dag. Vad kan du då göra för att lätta på spänningen i ditt liv?
Om din nuvarande sysselsättning inte tjänar ett speciellt syfte som skulle kunna uppväga dess nackdelar, skulle det då förbättra förhållandena för dig om du bytte arbete till ett som bättre passar din personlighet? Om en sådan förändring inte skapar ekonomiska svårigheter, kan du finna att det kommer att minska spänningen i ditt liv att du får göra någonting som du tycker om.
Ofta är det emellertid otänkbart att byta arbete, till exempel för husmödrar. Om du är i den situationen, kan du finna att det är bra att ta itu med de mindre angenäma uppgifterna först och lämna de trevligare plikterna till längre fram på dagen. Att skapa omväxling i rutinen tid efter annan är också ett måste för att hindra spänningen att byggas upp. En kort promenad, att slumra en stund eller att helt enkelt titta ut genom fönstret några minuter kan göra underverk för en spänd person. Akta dig emellertid för att göra så många avbrott att du blir missmodig för att du inte får något gjort. Detta skulle förvärra i stället för att lindra spänningen.
Det kan finnas ett ännu bättre sätt att skapa hälsosam omväxling i rutinen. Doktor Selye påpekar: ”Vi har funnit att när det blir omöjligt att fullborda en speciell uppgift, är avkoppling ... ofta lika bra som — om inte bättre än — vila.” En hobby, som exempelvis att skriva, måla, sticka, ägna sig åt annat handarbete eller någon annan sysselsättning som intresserar dig, kan lätta spänningen.
Och underskatta inte värdet av fysisk motion. Doktor Carruthers skriver: ”Man har funnit att de flesta av de kända riskfaktorerna när det gäller hjärtsjukdomar, till exempel hög fetthalt i blodet, högt blodtryck, sockerintolerans och snabb blodkoagulation, blir mindre i samband med ett lämpligt fysiskt träningsprogram. Patienterna ser också friskare ut och känner sig bättre, klarar lättare av uppgifterna hemma och på arbetet och sover bättre på natten.” Att hugga ved, måla ett rum, cykla, ta en kraftig och uppfriskande simtur, ja, vilken fysisk aktivitet som helst kan göra mycket för att lindra spänningen.
Under sina formbara år är ungdomar speciellt mottagliga för stress. Doktor Aaron T. Beck förklarar hur föräldrar kan hjälpa sina ungdomar att ta itu med spänningen:
”Min egen inställning är att det visserligen är bra att ge barnen mycken kärlek, men det är inte nog. ... Vad de verkligen behöver är tillfälle att konfronteras med olika problem, när de är unga, och lära sig att klara av dem. ... Föräldrarna bör inte klara av allt åt barnen. Tanken är att göra det till en lärorik erfarenhet, så att barnen kan lösa liknande problem som uppstår längre fram.”
Undvik att göra saker och ting värre
Du kan inte undvika ett visst mått av stress i ditt liv. Men gör du saker och ting värre än de behöver vara? Det är till exempel känt att bruk av tobak lägger en extra börda på hjärtat. En undersökning visade att koffeinet i kaffe ökar avsöndringen av ett stresshormon hos alltför uppjagade individer, men däremot inte hos personer som är avstressade hemma. Och hur är det med för mycket mat och missbruk av alkohol? I Lukas 21:34 (NW) förknippar bibeln dessa överdrifter med ”livets bekymmer”. Skulle det minska spänningen i ditt liv, om du slutade med vissa vanor och ändrade andra?
Det finns en annan orsak till daglig spänning som många människor lätt kan undvika. Vad är det? Bilen. Prov med förare som tidigare haft hjärtattacker visade att de hade en puls på 180 slag i minuten, när de satt bakom ratten, vilket är lika mycket som hos racerförare. Skulle det kunna minska spänningen i livet för dig om du ersatte en del bilkörning med att promenera, cykla eller använda allmänna kommunikationsmedel?
Ett sätt att undvika att göra saker och ting värre, när du är stressad, är att inte ta på dig ytterligare, onödigt ansvar. Om du till exempel för närvarande har allvarlig sjukdom i familjen, skulle det vara oförståndigt att göra större förändringar i ditt liv, t. ex. flytta eller byta arbete, förrän sjukdomen är över.
Många situationer som skapar överdriven spänning uppstår oväntat. För att minska de skadliga verkningarna av dessa krävs det att man övar sinnet i förväg. En utmärkt princip finner vi i bibeln i Predikaren 7:9, 10 (NW): ”Bättre är en som är tålmodig än en som är högmodig i anden. Förhasta dig inte i din ande till att känna dig förnärmad, ty benägenhet för att bli förnärmad är vad som bor i dårarnas bröst.” Att reagera på ett milt sätt, när man blir förorättad, kan även gagna antagonisten, för Skriften säger också: ”Ett mjukt svar stillar vrede.” — Ords. 15:1.
Vad kan du, om vi sammanfattar råden, göra åt stress? Om den orsakas av din sinnesinställning, ändra den då. Sök skapa omväxling i din dagliga rutin genom att göra tillfälliga avbrott, genom fysisk aktivitet eller genom att ägna dig åt någon uppbyggande hobby. Undvik om möjligt förvärrande stressframkallande situationer och rusta dig i förväg för oväntad spänning.