Plantera vad du hoppas få skörda!
VÅREN är underbar! På många platser markerar den slutet på en kall, snöig vinter. Växter blommar på våren, och det är den årstid då man planterar. Planterar vad? Ja, om en lantbrukare räknar med att få skörda majs, vad måste han plantera? Ris? Naturligtvis inte! Han måste plantera vad han hoppas få skörda.
På liknande sätt är det som en individ sår i ord och i handling avgörande för vad han kommer att få skörda i bildlig bemärkelse. Den kristne aposteln Paulus förklarade mycket riktigt: ”Vad människan sår, det skall hon ock skörda.” (Gal. 6:7) Om en individ önskar ”skörda” vad gott är, är det sålunda det som måste planteras.
Planterar vi då förståndigt? Kommer våra ord och handlingar att frambringa det goda vi önskar? Planterar vi verkligen vad vi hoppas få skörda?
Lycka är vad unga gifta par skulle vilja skörda. För att få göra det måste ett par makar emellertid plantera omsorgsfullt. Hur vore det om de skaffade sig ett stort hus som var högt intecknat? Antag att de köpte många möbler på avbetalning. Paret skulle kunna starta äktenskapet med många materiella ägodelar. Men kanske både mannen och hustrun då skulle vara tvungna att arbeta på heltid, till och med på övertid, för att klara de oerhört stora månatliga utgifterna. På grund av detta och det medföljande ansvaret skulle de sannolikt bli uttröttade av för mycket arbete och skulle ha föga tid över för varandra. Till följd av oförståndigt planterande kanske det gifta paret i själva verket skördar olycka.
Andra har planteterat i hopp om att få ekonomisk trygghet senare i livet. Men tänk på vad som hände en del människor efter första världskriget. I en rapport sägs det: ”I Tyskland fann många, som hade dragit sig tillbaka från arbetslivet och kunde leva bekvämt på avkastningen av 50.000 mark, att hela deras kapital på 50.000 mark inte räckte till att köpa ett kvarts kilo smör, då inflationen var som värst i detta land. Så värdelösa var pengarna på den tiden.”
Om en människa önskar skörda lycka och trygghet, måste hon hörsamma Jesu Kristi ord. Han sade: ”Håll era ögon öppna och ta er i akt för allt slags habegär, därför att inte ens när någon har överflöd härrör hans liv från de ting han äger.” För att illustrera detta framställde Jesus en liknelse och berättade om en rik man, vars åkrar gav så god avkastning att han hade för avsikt att riva ner sina lador och bygga större, i vilka han skulle lagra sin säd och allt sitt goda. Sedan skulle han njuta — äta, dricka och ha det skönt. Jesus tillade emellertid: ”Men Gud sade till honom: ’Du oförnuftige, nu i natt avkräver man dig din själ. Vem skall då få de ting du har lagrat upp?’ Så går det med den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.” — Luk. 12:15—21, NW.
För att vara ”rik inför Gud” måste en människa lägga huvudvikten vid andliga ting. Genom profeten Hosea uttryckte Gud saken på följande sätt: ”Sån ut åt eder i rättfärdighet, skörden efter kärlekens bud [i överensstämmelse med kärleksfull omtanke, NW], bryten eder ny mark; ty det är tid att söka HERREN [Jehova], för att han skall komma och låta rättfärdighet regna över eder.” (Hos. 10:12) Gud talade till sitt egensinniga folk i tiostammarsriket Israel och tillrådde dem att göra det som var rätt. För att följa Guds väg skulle de så eller plantera i rättfärdighet. Om de gjorde detta, vad kunde de då hoppas på att få skörda? Jehova Guds kärleksfulla omtanke!
Detsamma gäller i det dagliga umgänget människor emellan. Vad kan en person vänta sig att få skörda, om han vanligtvis är grym och elak mot andra? Bibeln framhåller: ”Den grymme misshandlar sitt eget kött.” Omvänt säger samma ordspråk att ”en barmhärtig man [en människa av kärleksfull omtanke, NW] gör väl mot sig själv”. (Ords. 11:17) Medan den grymme uppväcker fiendskap mot sig själv, behandlar den som visar andra kärleksfull omtanke sig själv väl, eftersom han får röna deras godvilja.
Förment glädje och tillfredsställelse eftersträvas av somliga människor som planterar i enlighet med själviska begär utan att bekymra sig om att göra det som är rättfärdigt. Författaren Samuel Butler skrev en gång: ”Var och en har en mängd onda gärningar i sig som han måste arbeta bort och bli av med, innan han kan göra bättre. ... Vi måste alla så vår andliga vildhavre.” Men kommer en person att skörda sann glädje och tillfredsställelse om han ”sår vildhavre”?
En man kanske har valt att leva ansvarslöst i sexuellt avseende. Vad kan han skörda? Sann glädje och tillfredsställelse i livet? Lägg märke till vad bibeln säger: ”Så förleder hon [en prostituerad] honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom. Han följer efter henne med hast, lik oxen, som går för att slaktas, ... till dess pilen genomborrar hans lever ... utan att förstå, att det gäller ... [hans] liv.” (Ords. 7:21—23) Levern såväl som andra organ kan angripas av syfilis, och denna veneriska sjukdom kan leda till döden. Men även om en person som lever omoraliskt inte skördar någon ödesdiger sjukdom, förkastar Gud hans kurs. Aposteln Paulus förklarade: ”Faren icke vilse. Varken otuktiga människor eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare, varken de som låta bruka sig till synd mot naturen eller de som själva öva sådan synd [sodomiter, New American Bible] ... skola få Guds rike till arvedel.” — 1 Kor. 6:9, 10.
Paulus — som sade att man skulle få skörda det man sådde — hade därför goda skäl att fortsätta och säga: ”Den som sår med tanke på sitt kött skall skörda förgängelse av sitt kött, men den som sår med tanke på anden skall skörda evigt liv av anden.” Tidigare hade aposteln nämnt att Guds andes frukter är kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet och självbehärskning. (Gal. 6:8; 5:22, 23; NW) Det är uppenbart att var och en som odlar och ådagalägger sådana egenskaper kommer att få skörda godvilja från sin omgivning. Han kommer också att få Guds godkännande.
Varje förståndig människa borde vilja plantera på ett sätt som skulle göra det möjligt för henne att skörda vad gott är. Önskar du evigt liv i lycka och trygghet? Skaffa dig då exakt kunskap om Gud och hans ord, bibeln. Den inspirerade psalmisten sade: ”Finnes det en man, som fruktar HERREN, då undervisar han honom om den väg han bör välja. Han själv skall leva i lycka, och hans efterkommande skola besitta landet.” — Ps. 25:8, 12, 13.