Vad säger bibeln?

Har kristendomen någon synlig symbol?

UNDER mänsklighetens hela historia har världens religioner framhävt många olika synliga symboler. Stjärnor, månskäror, fiskar, drakar — dessa och många andra symboler har förekommit i världens religiösa organisationers skrifter och konst.

Finns det någon synlig symbol för kristendomen? Tänker du på korset? Hur förhåller det sig med bilden av en fisk, som förekommer på en del forntida föremål som haft anknytning till de kristna? Eller finns det kanske någon annan synlig symbol som representerar kristendomen?

Låt oss först ta korset i betraktande. Många översättningar av de kristna skrifterna använder ordet ”kors” för det redskap på vilket Jesus blev fastnaglad för att dö. (Fil. 2:8, 1917) Men hade detta redskap verkligen formen av ett kors?

I The Imperial Bible-Dictionary heter det: ”Det grekiska ordet för kors, staurosʹ, betecknade egentligen en påle, en upprättstående stolpe eller en planka, på vilken vad som helst kunde hängas eller som kunde användas till inhägnande av en jordbit. ... Även bland romarna tycks crux (varifrån vårt [ord] kors härstammar) ursprungligen ha varit en upprättstående påle.” Det är sant att dessa ord ibland också användes om korsformiga föremål. Men i dessa fall beskrivs kors i den omgivande texten av de skildringar som använder dessa ord. Detta är emellertid inte den grundläggande innebörden vare sig i grekiskans staurosʹ eller latinets crux.

Bibeln använder dessutom det grekiska ordet xylon om det redskap på vilket Jesus dog. Enligt ett grekisk-engelskt lexikon av Liddell och Scott betyder detta ord ”trä ... II. en stång eller ett stycke trä ... III. senare: ett träd”. I 1917 års svenska översättning återges detta ord med ”trä”, till exempel i Apostlagärningarna 5:30, där vi läser: ”Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som I haden upphängt på trä och dödat.” — Se även Apostlagärningarna 13:29; Galaterna 3:13; 1917.

Men hävdar inte skribenter i början av den vanliga tideräkningen att Jesus dog på ett kors? Justinus Martyren (114—167 v.t.) skrev till exempel följande om hur han ansåg att den påle såg ut på vilken Jesus dog: ”Den ena bjälken ställs upprätt, och dess övre ände skjuter upp som ett horn, när den andra bjälken sätts fast på den, och ändarna syns på båda sidorna såsom horn som är fästa vid det första hornet.” Detta visar att Justinus själv trodde att Jesus dog på ett kors.

Men Justinus var inte inspirerad av Gud, vilket däremot bibelskribenterna var. Han föddes mer än åttio år efter Jesu död och var inte ögonvittne till den händelsen. Det anses att Justinus i sin beskrivning av ”korset” stöder sig på en tidigare skrift som kallas ”Barnabas’ brev”. Detta icke-bibliska brev påstår att bibeln visar att Abraham lät omskära tre hundra arton män av sitt husfolk. Därefter läggs särskild innebörd i ett grekiskt bokstavschiffer för 318, nämligen IHT. Detta apokryfiska verks skribent hävdar att IH representerar de båda första bokstäverna i namnet ”Jesus” på grekiska. Bokstaven T anses ange formen på Jesu dödspåle.

Beträffande detta avsnitt heter det i M’Clintock och Strongs Cyclopædia: ”Skribenten var tydligen inte förtrogen med de hebreiska skrifterna och har också begått misstaget att förutsätta att Abraham kände till grekiska alfabetet några hundra år innan det existerade.” En person som översatt detta ”Barnabas’ brev” till engelska framhåller att det innehåller ”talrika felaktigheter”, ”absurda och tanklösa tolkningar av Skriften” och ”mycket enfaldigt skryt med högre kunskap, som dess skribent hänger sig åt”. Skulle du lita till en sådan skribent, eller till personer som följde honom, för att få exakta upplysningar om den påle som Jesus dog på?

Korset blev inte populärt som symbol i kristenheten förrän på 300-talet v.t., då den romerske kejsaren Konstantin antog labarum, en flagga med symbolen [symbol]. Men detta representerade inte Jesu dödspåle, utan de grekiska bokstäverna ki (X) och ro (P), den ena ovanpå den andra. Många började anse att denna symbol betecknade de två första bokstäverna i det grekiska ordet för Kristus (XRistos).a

Vad är då att säga om fisken som symbol? Föremål som daterats ända tillbaka till 100-talet v.t. har befunnits bära denna figur jämte det grekiska ordet för fisk, ICHTHÝS. Många anser detta vara ett chiffer för det grekiska uttrycket Iesous CHristos THeou Yios Soter, som betyder ”Jesus Kristus, Guds Son, Frälsaren”. Är fisken en verkligt kristen symbol?

Enligt The Interpreter’s Dictionary of the Bible förekommer fiskar ofta som forntida hedniska symboler, ofta utan samband med vatten. ”I sådana fall”, säger detta referensverk, ”tycks de ha symbolisk innebörd och representerar kanhända gudomlighet, makt, fruktsamhet osv.”

Samma publikation framhåller vidare att vissa judar upptog bruket av fisksymbolen från hedniska religiösa seder och tillägger: ”Det är sannolikt att de nämnda synpunkterna [beträffande detta] delvis förklarar varför fisken förekommer på konstverken i de äldsta kristna katakomberna. Hur tidigt det grekiska ordet för ’fisk’ (ichthýs) kom att tolkas som ett chiffer för ’Jesus Kristus, Guds Son, Frälsaren’ ... vet vi inte; men när denna identifiering väl var gjord, blev fisken en allmänt förekommande kristen symbol.”

Men bibeln anger inte någon synlig symbol för kristendomen. De kristna i vår tid måste därför vara på sin vakt mot att tillägna sig en sådan symbol. Det förekommer till exempel ibland vakttorn på somliga av Jehovas vittnens byggnader och Rikets salar. Det är inget fel med dessa i och för sig. De kanske kan hjälpa människor att identifiera byggnader som ägs av Jehovas vittnen. Men det bör aldrig ske att någon betraktar sådana ting med vördnad, som om de vore ett synligt tecken för kristendomen. Jesus lärde att hans lärjungar inte skulle kännas igen genom synliga symboler, utan ”av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes”. — Joh. 13:35.

Synliga symboler har alltid varit framträdande i icke-bibliska religioner, men de saknades i kristendomen i dess begynnelse. Liksom i det första århundradet v.t. måste sanna kristna i våra dagar följa den skriftenliga normen: ”Vi vandrar efter vad vi tror, inte efter vad vi ser.” — 2 Kor. 5:7.

[Fotnoter]

”Kors användes som symboler av den babyloniske solguden, [symbol], och förekommer först på ett mynt med Julius Caesar, 100—44 f. Kr., och därefter på ett mynt som slagits av Caesars arvinge (Augustus), 20 f. Kr. På Konstantins mynt är den oftast förekommande symbolen [symbol]; men samma symbol används utan den omgivande cirkeln och med de fyra lika långa armarna vertikala och horisontella; och detta var den symbol som särskilt vördades såsom ’solhjulet’. Det bör sägas att Konstantin dyrkade solguden och inte ville inträda i ’kyrkan’ förrän något kvartssekel efter det att han sett ett sådant kors på himlen. ... Herren dödades på en upprättstående påle och inte på två trästycken som anbragts i någon som helst vinkel.”