Du är ett under av ingenjörskonst

”UR HELT objektiv synpunkt är människokroppen den mest förunderliga konstruktion vi känner till.” ”Den är ett mästerverk av ingenjörskonst.” ”Den dagliga belastning som benen och musklerna utsätts för är så stor att den skulle få somliga maskiner att bli utslitna efter bara några år.” Så har personer som noga studerat människokroppen uttryckt sig.

Ingenjörer ser till att broar, tunnlar, byggnader osv. kan stå emot mycket mer än den vanliga belastning de skall utsättas för. Den styrka som går utöver vad som vanligen kommer att behövas utgör en säkerhetsmarginal. För att kunna kallas ett ”under av ingenjörskonst” måste alltså människokroppen ha utomordentliga säkerhetsfaktorer. Har den det?

Säkerhetsanordningar

De flesta av ämnena i blodet befinner sig i en mycket fint avstämd balans. Men det finns ändå en ganska bred inbyggd säkerhetsmarginal. Blodsockerhalten anses till exempel vara ”normal”, om den ligger mellan 80 och 120 milligram per 100 kubikcentimeter blod. Men blodsockerhalten kan sjunka avsevärt utan att ge upphov åt några större problem. Inte förrän den sjunker till ungefär hälften av det normala eller under omkring 50 milligram per 100 kubikcentimeter får man obehag av det.

Hjärtat kan fördubbla sin slagfrekvens och pumpa ut omkring dubbelt så mycket blod i kroppen. Samtidigt kan blodtrycket i artärerna öka med 30 eller 40 procent. Men om inte hjärtat är skadat, kan det klara av denna extra belastning utan några svårigheter.

Den syremängd som transporteras i blodet från lungorna är tre och en halv gånger så stor som den mängd syre som vanligen används av vävnaderna. På grund härav kan den ena lungan upphöra att fungera eller avlägsnas helt och hållet genom ett kirurgiskt ingrepp, och man kan ändå fortsätta att leva med ganska normal effektivitet hos andningen.

Kroppens förmåga att överleva operativt avlägsnande av vitala organ är också häpnadsväckande. Den ena njuren kan till exempel avlägsnas utan att livet allvarligt hotas. Även om man bara har omkring en halv njure, kan man fortsätta att leva utan att plågas av allvarliga njurbesvär.

Om någon förlorar båda binjurarna, kommer han att dö inom två dygn. Men även om han bara har en tiondel av binjurevävnaden kvar, kan han fortsätta att leva.

Läkare har skurit bort stora delar av hjärnan utan att sätta patientens liv i fara eller allvarligt inskränka på mentala och kroppsliga funktioner. Hjärnan är också väl skyddad mot skador tack vare den hårda hjärnskålen.

Även andra organ kan upprätthålla sina livsviktiga funktioner när stora delar av dem avlägsnas kirurgiskt. Man kan klara sig med en femtedel av bukspottkörteln eller en fjärdedel av levern. Större delen av magsäcken kan avlägsnas utan att matsmältningen och näringsupptagningen allvarligt påverkas. Fullständigt avlägsnande av magsäcken är invalidiserande men inte dödsbringande. Omkring hälften av tunntarmen och större delen av tjocktarmen kan opereras bort utan att patienten dör.

Kroppen har ett häpnadsväckande försvarssystem mot sjukdomar. Trots att huden myllrar av bakterier, utgör den en skyddande barriär för hela kroppen mot intrång av dessa mikroorganismer. Om skadliga bakterier kommer in i kroppen genom ett sår, träder kroppens försvarssystem i verksamhet. Vita blodkroppar skyndar till och börjar förinta de invaderande organismerna.

Lymfkörtlarna tjänar som ännu en del i försvarssystemet. Närhelst sjukdomsframkallande organismer tränger in i kroppen, framställer lymfkörtlarna antikroppar till att bekämpa inkräktarna. Antikropparna varierar alltefter det slags organism som infekterat kroppen. Somliga antikroppar bekämpar de sjukdomsframkallande organismerna direkt. Andra oskadliggör de gifter som avges av bakterierna. Åter andra får bakterierna att klibba ihop, så att de vita blodkropparna lättare kan förstöra dem.

Eftersom huden är elastisk, möjliggör den också att verkningarna av ett fall eller ett slag sprids över ett stort område, så att skadan inte blir så allvarlig.

Ja, kroppen är verkligen väl utformad med en rikligt tilltagen säkerhetsmarginal.

Vattentät isolering och värmereglering

Huden skyddar inte bara kroppen mot invasion av sjukdomsframkallande organismer och minskar verkan av slag eller fall, utan den förser också kroppen med ett vattentätt hölje. Om det inte vore så, skulle det vara farligt att utsätta sig för regn eller ta sig ett bad. Kroppen skulle då svälla och blodet bli utspätt. En simtur i havet skulle få kroppen att skrumpna, eftersom havsvatten kemiskt sett är mera koncentrerat än blod.

Å andra sidan är det nödvändigt för kroppens värmebalans att vatten avges genom huden i form av svett och genom diffusion. Också det hår som växer i huden har sin uppgift för värmeregleringen. Håret på huvudet skyddar hjärnan mot överhettning när den utsätts för den varma solen. På handflatorna, fingrarna och fotsulorna fungerar den tjocka huden som en god värmeisolator.

Torr hud tjänar också som en effektiv elektrisk isolator. Detta är sannerligen en välsignelse, nu när elektriska apparater blivit så vanliga.

Ja, något så tilldragande och mångsidigt som människans hud kan med rätta kallas ett ”under av ingenjörskonst”.

Stommen

Skelettet utgör byggnadsstommen. Det håller organen på plats och bevarar kroppens form. Skelettet är i sig självt ett under av ingenjörskonst.

Människans skelett väger sammanlagt omkring tio kilo och är en idealisk kombination av lätthet och styrka. Ingen mänsklig ingenjör kan konstruera en stomme som kan tillåta ständig tillväxt under omkring tjugo år utan att tillfälligt behöva stänga igen den byggnad som stommen bär upp. Men skelettet växer jämsides med resten av kroppen utan att kräva ett enda uppehåll i människans verksamhet.

Ett annat drag hos människokroppen, som människan inte kan göra efter, är dess förmåga att reparera sig själv. När ett brutet ben behandlas på rätt sätt, läker det av sig självt och kan sedan fungera precis lika bra som innan det blev brutet. De olika benen sammanfogas också smidigt med hjälp av självsmörjande leder. Självsmörjande system i bilar är en ganska ny uppfinning på ingenjörskonstens område.

Mångsidighet

Människokroppens kapacitet är helt enkelt häpnadsväckande. Tänk på vad människan åstadkommit på sådana områden som arkitektur, byggnadskonst, musik, idrott, snideri, bildhuggarkonst, måleri och teknologi. Samma händer som tar ett stadigt tag om yxskaftet för att hugga ner ett träd kan också föra en kniv och snida ett vackert föremål eller använda skalpellen för att göra mycket små och exakta kirurgiska snitt. De ben och fötter som används till att gå med kan också användas till att springa, hoppa och klättra med. Finns det någon enda maskin som kan efterbilda ens några få av människokroppens många rörelser och aktiviteter?

Det är också förunderligt att det bränsle som kroppen behöver för alla sina funktioner inte bara kan hämtas från en enda, utan från många olika källor. Och den stora mångfald frukter, grönsaker och kött som man kan äta för att tillgodose kroppens behov bidrar också till glädjen i livet.

Ja, även om vi bara tar några få drag hos den underbara människokroppen i betraktande, kan vi inte undgå att bli imponerade. Det är ingen överdrift att kalla den ett ”under av ingenjörskonst”. Vi kan med rätta uttrycka oss med samma ord som den forntida psalmisten: ”Jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina [Guds] verk, min själ vet det väl.” — Ps. 139:14.