”Det skall vara stora jordbävningar”

ÅRET var 33 enligt den vanliga tideräkningen. Platsen? Jerusalem. En av Jesu Kristi apostlar hade just talat beundrande om de utsökta byggnaderna i denna forntida stads tempelområde. Till svar förklarade emellertid Jesus: ”Ser du dessa stora byggnader? Här skall sten visst inte lämnas på sten och inte bli nerriven.” — Mark. 13:1, 2.

Med detta tillkännagivande i tankarna vände sig senare Jesu apostlar Petrus, Jakob, Johannes och Andreas till Jesus på Oljeberget. De frågade honom: ”Säg oss: När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet då alla dessa ting skall komma till en avslutning?” Enligt vad Jesus då förklarade skulle detta ”tecken” bestå av flera drag. Jesus nämnde ett av dessa, då han sade: ”Det skall vara jordbävningar på den ena orten efter den andra.” Eller som evangelieskribenten Lukas uttrycker det: ”Det skall vara stora jordbävningar.” — Mark. 13:3—8; Luk. 21:11.

Detta inträffade också

Jordbävningar, stora och små, inträffade verkligen före Jerusalems och dess tempels förstöring genom romarna år 70 v.t. En ”stor jordbävning” inträffade nära Jerusalem på dagen för Jesu uppståndelse, då en ängel steg ner från himmelen och vältrade bort den sten som placerats framför Kristi grav. (Matt. 28:1, 2) Några år senare, då aposteln Paulus och hans följeslagare Silas var fängslade i Filippi, besvarades deras böner och lovsånger till Gud förmedelst en ”stor jordbävning”. Den öppnade fängelseportarna och löste alla fångarnas bojor. Denna händelse ledde till att fångvaktaren och hans husfolk blev omvända till kristendomen. — Apg. 16:25—34.

Det inträffade också andra jordbävningar före Jerusalems och dess tempels förstöring år 70 v.t. Den bemärkte bibelkommentatorn Albert Barnes skrev: ”Det omtalas att många av dessa föregick Jerusalems förstöring. Tacitus omtalar en under Klaudius’ regering, i Rom, och säger att städerna Laodicea, Hierapolis och Kolosse förstördes under Neros regering; och det ryktbara Pompeji förstördes och så gott som utplånades av en jordbävning: Annalerna 15, 22. Det omtalas att andra inträffade i Smyrna, Miletus, Kios och Samos.”

Inte bara död historia

Det råder inget tvivel om att det verkligen inträffade ”stora jordbävningar” före år 70 v.t. Men är detta allt som är att säga om Jesu profetia? Nej, sannerligen inte. Jesu profetiska ord angående jordbävningar har en speciell innebörd för människor på 1900-talet. Detta framgår tydligt av formuleringen av den fråga Jesus besvarade. Evangelieskribenten Matteus formulerar frågan på följande sätt: ”Säg oss: När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” — Matt. 24:3.

Följaktligen hade Jesus också sin framtida närvaro i tankarna när han svarade. Eftersom denna närvaro skulle vara förbunden med ”avslutningen på [den] tingens ordning” som existerar vid den tiden, syftade hans svar också på en avlägsen framtid. (Matt. 13:24—30, 36—43) Medan jordbävningar alltså föregick slutet på den judiska tingens ordning år 70 v.t., var det säkert och visst att det skulle inträffa en mycket större, framtida uppfyllelse av Jesu förutsägelse: ”Det skall vara stora jordbävningar.”

Jehovas vittnen har genom studium av bibeln kommit till insikt om att Jesu Kristi närvaro som himmelsk konung och ”ändens tid” för den nuvarande tingens ordning började år 1914 v.t. (Dan. 12:9) Men hur är det med de förutsagda jordbävningarna?

Under en period av 1.059 år (856 till 1914 v.t.) omtalar tillförlitliga källor intressant nog endast 24 större jordbävningar med 1.972.952 dödsoffer. Men jämför detta med vidstående ofullständiga tabell som upptar 43 jordbävningar, i vilka 1.579.209 människor omkommit enbart under de 62 år som gått från 1915 till 1976 v.t. Här följer en uppräkning, år för år, av platserna för några av jordbävningarna under denna period jämte uppgifter om antalet döda:

Den dramatiska ökningen av jordskalvsaktiviteten sedan år 1914 bevisar att vi lever i tiden för Jesu närvaro. Dessa kraftiga skalv utgör en uppfyllelse av hans profetia: ”Det skall vara stora jordbävningar.”

[Ruta på sidan 11]

ÅR REGION ANTAL DÖDA

1915 Italien 29.970

1920 Kina 180.000

1923 Japan 143.000

1927 Kina 200.000

1932 Kina 70.000

1933 USA 115

1935 Indien (nu Pakistan) 60.000

1939 Chile 30.000

1939 Turkiet 23.000

1946 Turkiet 1.300

1946 Japan 2.000

1948 Japan 5.131

1949 Ecuador 6.000

1950 Indien 1.500

1953 Turkiet 1.200

1953 Grekland 424

1954 Algeriet 1.657

1956 Afghanistan 2.000

1957 Iran (norra) 2.500

1957 Iran (västra) 2.000

1960 Chile 5.700

1960 Marocko 12.000

1962 Iran 10.000

1963 Jugoslavien 1.100

1964 Alaska 131

1966 Turkiet 2.529

1968 Iran 11.588

1970 Turkiet 1.086

1970 Peru 66.794

1971 USA 65

1972 Iran 5.057

1972 Nicaragua 6.000

1973 Mexico (västra) 52

1973 Mexico (centrala) 700

1974 Pakistan 5.200

1975 Kina 200

1975 Turkiet 2.312

1976 Guatemala 23.000

1976 Italien 900

1976 Bali 600

1976 Kina 655.235

1976 Filippinerna 3.373

1976 Turkiet 3.790