Människan danades för att leva!

KUNG XERXES mönstrade sina trupper före det stora sjöslaget vid Salamis år 480 före den vanliga tideräkningen. Enligt den grekiske historieskrivaren Herodotos fällde denne persiske monark tårar då han betraktade sina män. Varför det? ”Jag tänkte”, sade kungen, ”och det rann mig i sinnet hur sorgligt kort människans liv är — av alla dessa tusentals män kommer inte en enda att vara vid liv efter en tid av hundra år.”

Det visade sig utan tvivel vara sant, för människans livslängd är relativt kort. Den inspirerade psalmisten förklarade beträffande detta: ”Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.” — Ps. 90:10.

Det är inte så konstigt att många tycker att livet är alltför kort. Den amerikanska författarinnan Mary Roberts Rinehart uttryckte det så här: ”Lite arbete, lite sömn, lite kärlek, och sedan är allt slut.”

Trots att människans levnadsår verkar så begränsade och präglas av ”möda och fåfänglighet”, så klamrar sig människan fast vid livet. Ja, människan har faktiskt i tidsåldrar sökt långt liv och rentav evigt liv.

Låt oss belysa saken: Indianerna berättade för den spanske upptäcktsresanden Ponce de León att det på en ö med namnet Bimini fanns en källa som kunde återge de till åren komna deras ungdom. ”Indianerna upprepade i själva verket en europeisk legend, som de hade hört av den vite mannen”, heter det i The World Book Encyclopedia.

Ponce de León började söka efter Bimini, men kom i stället till Nordamerikas fastland på våren år 1513. Trots att han utforskade mycket av den nuvarande staten Floridas kust, fann han naturligtvis aldrig den legendariska ungdomens källa, så att han kunde dricka ur den.

Men varför skulle människan ens våga tänka på en ungdomens källa? Hur kan människor över huvud taget föreställa sig ett evigt liv med tanke på den starka realitet som ligger i att människan så småningom dör?

Orsaken är att människan danades för att leva. Under gudomlig inspiration förklarade den vise kung Salomo: ”Jag såg, vilket besvär Gud har givit människors barn till att plåga sig med. Allt har han gjort skönt för sin tid, ja, han har ock lagt evigheten i människornas hjärtan, dock så, att de icke förmå att till fullo, ifrån begynnelsen intill änden, fatta det verk, som Gud har gjort.” — Pred. 3:10, 11.

Den allsmäktige Guden, Skaparen, satte människan i stånd att fatta begreppet evighet både bakåt och framåt i tiden. De lägre djuren har inget begrepp om evighet. Något som Jehova Gud införlivat med människans sinne sätter henne i stånd att tänka sig en obegränsad tillvaro. Människan kan fatta vad det innebär att leva för evigt.

Men du kanske menar att vad människorna beträffar, så är evigt liv en biologisk omöjlighet. Walter Sullivan förklarade emellertid: ”Cellerna i kroppen (med några få undantag, till exempel hjärnceller) förnyar sig ständigt. Man skulle kunna tycka att om det inte vore för olyckshändelser eller sjukdomar, så skulle detta fortsätta i all evighet, men på grund av någon svåråtkomlig orsak är denna förnyelseprocess ofullkomlig.” — We Are Not Alone, 1964, sid. 282.

Doktor George R. Clements framhöll: ”Om det finns någon punkt, på vilken ledande vetenskapsmän är eniga, så är det att vi inte kan hitta någon fysiologisk orsak i vår kropp, varför människan inte skulle kunna leva för evigt.” Och biologen William Beck sade: ”Jag kan inte se något skäl till att döden i sakens natur behöver vara oundviklig.”

Det är naturligtvis en sak att tala om en biologisk möjlighet, men något helt annat att äga förvissningen att evigt mänskligt liv är mera än en dröm. Men tror du att Skaparen utan något särskilt syfte gav människan förmågan att tänka sig en obegränsad tillvaro? Jehova, som ”älskar rättfärdighet och rätt”, skulle säkerligen inte utan vidare ge människan detta begrepp, om det inte fanns någon möjlighet att människor kunde leva för evigt. — Ps. 33:5.

Guds Son, Jesus Kristus, sade: ”Detta betyder evigt liv, att de inhämtar kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” (Joh. 17:3) Eftersom Jesus var ”lojal, sveklös, obesudlad, skild från syndarna”, kunde man lita på att han skulle tala sanning. (Hebr. 7:26) Han skulle inte skrymtaktigt hålla fram ett falskt hopp.

Om du skulle läsa de fem första kapitlen i Första Moseboken i bibeln, skulle du finna att det ursprungliga människoparet inte fick någon begränsad livslängd. De hade utsikten att få leva för evigt. Ja, människan danades för att leva! Men människan blev olydig mot Gud och blev därför dömd till döden som en syndare.

Varför blir då människor gamla och dör? Därför att det är som aposteln Paulus sade: ”Synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden.” Men Paulus förklarade också: ”Den gåva Gud ger är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre.” (Rom. 5:12; 6:23) När den fullkomliga första människan Adam blev en syndare, förverkade han livet för sina efterkommande, men den fullkomliga människan Jesu död i trohet mot Gud åstadkom den behövliga lösesumma, som kunde friköpa mänskligheten från slaveri under synd och död. — 1 Petr. 1:18, 19; 1 Joh. 2:2.

Jesus själv uttryckte sig mycket träffande, när han sade: ”Gud älskade världen [av människor] så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” (Joh. 3:16) Många kominer att få åtnjuta detta ”eviga liv” just här på vår jord.

I Detroit Free Press hette det i en intressant artikel: ”En läkare i Baltimore säger att människans liv kanske en dag kan utsträckas hur långt som helst. Tilltalas du av utsikten att få leva för evigt?” I tidningen redogjordes sedan för vad folk svarade på den frågan, och det framhölls att 32,6 procent sade ja. Från de 67,4 procent som sade nej kom sådana här kommentarer: ”Jag tycker inte om tanken på att se 200 år gammal ut.” ”Efter att ha försörjt tre barn och en hustru i 30 år skulle man i så fall få erbjuda mig Utopien.”

För det stora flertalet av dem som vinner Guds godkännande är ”erbjudandet” att få leva för evigt i mänsklig fullkomlighet i ett jordiskt paradis. (Luk. 23:43) Ålderdomen kommer inte bara att ersättas av ungdomlig kraft och styrka, utan Gud skall också vara hos människorna. ”Han skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer.” — Upp. 21:3, 4.

Tänk bara vilka ansträngningar människor förr i tiden gjorde för att finna den legendariska ungdomens källa, men endast för att bli djupt besvikna. Och fråga dig sedan: Är det inte värt tid och ansträngning att vinna kunskap om Guds uppsåt för jorden och människan? Jo, det är det verkligen. Människan danades för att leva, och du kan få vara med bland dem som skall få åtnjuta evigt liv.