Vad bör ditt barn läsa?
FANTASISKILDRINGAR! Science fiction! Kärleksromaner! Hobbyböcker! Äventyrsskildringar! Sagor! Allt detta tävlar om ditt barns uppmärksamhet. ”Köp den där boken åt mig!” ”Jag vill läsa den där sagan!” Får du höra sådant från dina barn? Önskar du uppmuntra dem att läsa? I så fall, läsa vad för något?
Det här betyder inte att varje liten pojke eller flicka är ivrig att få fördjupa sig i en bok. Undersökningar visar att TV-tittande har lett till att många barn läser mindre. På tal om TV anmärkte en forskare: ”Barns tittarupplevelser påverkar deras läsning på ett kritiskt sätt, inverkar på hur mycket de läser, vad de läser och hur de tycker om att läsa.” Många lärare och psykologer rekommenderar därför mindre TV-tittande, mer läsning.
De flesta föräldrar vill att deras barn skall tycka om att läsa. De vet att det är en förmåga som bör odlas. En lärobok sammanfattade det hela mycket bra, när den sade: ”Läsning utövar ett direkt inflytande på vårt liv. Det slags arbete vi utför, de färdigheter vi utvecklar, den glädje vi finner i livet, vår andliga tillväxt — allt har samband med vår förmåga att läsa. Utan denna förmåga går man miste om mycket av vetandets och erfarenhetens rikedom.”
Betyder detta å andra sidan att du bör vara så tacksam över att se ditt barn läsa att du förser det med vilket slags stoff som helst som det vill ha? Eller bör du kontrollera vad ditt barn läser?
Vad är ditt mål?
Det är stor variation bland den barnlitteratur som trycks i dag. För närvarande finns det mer än 150 utgivare av barnböcker och mer än 250 tidskrifter för barn enbart i Förenta staterna och Canada. Kommer inte det slags stoff som ett barn tillför sitt sinne att påverka dess förväntningar, dess förhållande till andra och dess syn på sig själv? Fråga dig: Vad skall jag säga till mitt barn beträffande vilken uppfattning om människor som är den rätta? Vilka moraliska värderingar bör jag uppmuntra till?
Nu för tiden är det populärt att lägga sig till med den uppfattningen att barnet skall få läsa och lägga märke till vad det vill och få skapa sina egna moraliska värderingar. Men i själva verket bidrar denna uppfattning till att andra människor kan påverka ditt barns syn på livet.
Men hoppas inte alla föräldrar att de skall få friska, balanserade och ordentliga barn? Önskar de inte se att deras barn blir framgångsrika, och är det inte därför de uppmuntrar dem att utveckla sina förmågor? Hur kan man uppnå detta? Ett bibliskt ordspråk svarar: ”Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.” (Ords. 22:6) Det är därför uppenbart att föräldrar bör vara med och bestämma vad deras barn skall få läsa och uppehålla sig vid. Detta blir ännu tydligare när man tänker på den kraft som en berättelse utövar på det unga sinnet.
Att läsa är att tro
En mor betraktade sin unge son när han läste en saga om hur ”den kloka spindeln” räddar den ”dumma lilla grisen” från att slaktas. Han var så rörd när han läst färdigt att han kysste bilden med spindeln! Är det någon tvekan om hur gripen han blev av sagan och hur ”verklig” den var för honom?
En som skriver för barn erkänner denna kraft och säger: ”Sanningen är att barn läser med hela hjärtat. De kan fråga när de har börjat läsa: ’Är det sant?’ Men även om du svarar: ’Nej, det är bara en saga’, så är det aldrig bara en saga för dem. Det är det levande livet för dem, det levande livet i fullständig och mycket verklig mening.” Författarinnan Alice Dalgliesh har också insett i hur hög grad berättelser påverkar barn och säger: ”De vuxna förbiser ibland det viktiga förhållandet att böcker som är skrivna för små barn ofta övergår i handling — barnet ritar av eller dramatiserar det man läser för det eller införlivar det i sitt tal.”
Vilken häpnadsväckande kraft! Med hjälp av sagor och berättelser kan barnet plötsligt vara i Afrikas djungler eller i yttre rymden, eller också är det tillsammans med prinsen som letar efter prinsessan.
Särskilt verkningsfulla är ”parabler” eller berättelser som har en lärdom att ge. En mor med flera pojkar berättar om hur hennes unga söner, som brukade vara snåla mot varandra, berördes av en berättelse om ett träd och en liten pojke. Trädet gav gång på gång delar av sig själv till pojken, tills stubben var allt som fanns kvar. Sedan modern sett hur pojkarna reagerade, sade hon: ”Nu är det helt klart att alla mina söner inte identifierar sig med pojken utan med trädet, eftersom de inser att det känner större tillfredsställelse av att ge än vad pojken någonsin har känt av att ta.”
Ja, barnen kan lära sig hur man skall uppföra sig i livet. Fantasin och skaparförmågan kan stimuleras. Den unge kan fatta mer av den ”större värld” som ligger utanför hans närmaste omgivning. En känsla av förgången tid — historia — kan skapas. Men är alla böcker på barnavdelningen i biblioteket eller i bokhandeln lika nyttiga? Det är inte säkert. Förändringar i barnlitteraturen på senare tid får inte förbises. En hastig blick på hur den litteratur som skrivits för barn har utvecklats kommer att påvisa denna nya inriktning.
Hur barnlitteraturen utvecklats
Ända sedan en fransman publicerade ”Gåsmors sagor” mot slutet av 1700-talet, har förläggare sökt tillfredsställa den ungdomliga läsekretsen. På 1800-talet började bröderna Jacob och Wilhelm Grimm uppteckna tyska folksägner. Ungefär samtidigt började Hans Christian Andersen i Danmark att skriva sagor som har behållit sin popularitet i generationer. Under tiden författade Lewis Carroll i England boken Alice i Underlandet.
Efter denna början har en stor mängd berättelser med varierande innehåll kommit till. Många av dessa bygger på gamla folksägner och är ofta en blandning av överdrivna historiska uppgifter och myter. Andra handlar om våra dagars förhållanden. Nu för tiden indelas barnlitteraturen vanligen i fyra kategorier:
1) Verklighetsskildringar. Dessa inbegriper uppslagsböcker för barn och ”Hur man gör”-böcker. De kan hjälpa ett barn att komma över rädslan för att försöka sig på något nytt. Det finns sådana böcker för barn som talar om hur man anlägger en trädgård, hur bensinmotorn fungerar, hur man arrangerar blommor och till och med hur man handskas med pengar!
Böcker som lär ut alfabetet och ”nya ord” kan verkligen hjälpa de unga att skaffa sig ett större ordförråd och att bättre förstå vad de läser.
2) Sagor. Detta är folksägner som handlar om älvor, dvärgar, trollkarlar och liknande figurer. I dessa sagor kommer upplösningen ofta på ett övernaturligt eller magiskt sätt. År 1697 publicerade Charles Perrault fem sagor, däribland de nutida favoriterna ”Rödluvan” och ”Askungen”. Eftersom många sagor först fanns i form av muntliga berättelser, är deras ursprung ofta okänt.
3) Fantasiskildringar. Här finns kända författares verk. Men i likhet med sagan handlar de om förhållanden och händelser som inte existerar i verkligheten. Det susar i säven och Pinocchios äventyr är välkända exempel på detta skrivsätt. Handlingen i moderna fantasiskildringar utspelas ofta i yttre rymden eller på andra planeter.
4) Skönlitteratur. Den här kategorin omfattar de böcker som beskriver världen sådan vi känner den, fastän personerna och handlingen har hittats på av författaren. Kända exempel på sådana är Heidi och Den schweiziske Robinson.
Det är i den här sistnämnda kategorin som de mest drastiska förändringarna har ägt rum på senare år. Så här beskriver en barnboksförfattarinna, Jane Yolen, den nya utvecklingen: ”Det finns inte längre några tabun i barnböckerna utom när det gäller dålig smak. ... Det som man en gång inte ens viskade om i vardagsrummet, och som man möjligen log åt i baren, är nu vardagsmat för de unga läsarna. Den gammalmodiga uppfattningen att vissa saker bör vara tabu för barn bara på grund av att de är unga är inte längre gångbar.” — The Writer, april 1975, sid. 12.
Som orsaker till denna förändring nämner hon 1) att barnen har bättre skolunderbyggnad, 2) att det finns så mycket tidskrifter i hemmet som beskriver världen av i dag och 3) särskilt televisionen som kan visa ”studentuppror” och ”mord på politiker” i samma ögonblick som händelserna inträffar och skildrar stridigheterna om födelsekontroll och den förändrade inställningen till sexualmoralen.
Även om många inte är överens med henne om varför den nuvarande ”stilen” är förhärskande, så kvarstår faktum att det nu finns många ämnen som tas upp i barnböckerna som inte behandlades för 10 eller 15 år sedan. En blick på titlarna på nyare böcker visar att de kan handla om dryckenskap, skilsmässa, föräktenskapliga förbindelser, havandeskap, abort, homosexualitet och senilitet.
Somliga barnboksförfattare har också i dag uppfattningen att det är fördomsfullt och trångsynt att skriva med en ”moralisk avsikt” — dvs. för att söka leda unga människor från det onda till det goda. De menar att detta är ”propaganda”. Enligt deras uppfattning bör man inte ställa ”de snälla pojkarna” mot ”de elaka pojkarna” — hjältarna mot bovarna. De hävdar att författaren inte bör predika för de unga. Han bör i stället helt enkelt bara berätta en trovärdig historia.
En annan förändring som skett på senare tid gäller vissa barnboksförfattares inställning till bibeln. Så här sade till exempel en av dem: ”Många av berättelserna i Gamla testamentet är grundade på den primitiva uppfattningen att Jehova är en hämndlysten Gud som straffar på ett fruktansvärt sätt (som till exempel i berättelsen om syndafloden) eller en Gud som kräver utstuderade bevis på lydnad för hans vilja (som i berättelsen om Abraham och Isak).”
Men detta är inte alls vad bibeln själv lär. Tvärtom framställer den hela tiden Jehova som en kärleksfull Fader, som vädjar till sina vilsegångna barn att vända om och göra det som är gott. (Mal. 3:6—10) Men författaren som intar en så fientlig inställning till bibelns Gud skulle säkert inte uppmuntra sina små läsare att blicka upp till denne Gud. En kristen förälder som tror att nära gemenskap med Gud är den största gåva som hans eller hennes barn kan få önskar vara på sin vakt mot denna extrema uppfattning.
Föräldrar, när ni nu lagt märke till vilken förvirring som är rådande på barnlitteraturens område, uppstår på nytt frågan: Vad skall man säga om alla de olika slags böcker som finns? Vad vill du att Johan och Anna skall läsa?
Vad kan föräldrarna göra?
Det är tydligt att det inte är förståndigt att klassificera all litteratur i någon av de fyra nämnda kategorierna som ”alltigenom dålig” eller ”alltigenom god”. Båda föräldrarna måste tänka på barnets känslomässiga behov med tanke på dess ålder och hur vilken som helst litteratur kan komma att påverka just det särskilda barnet.
Låt oss ta sagorna som exempel. Somliga hävdar att de berikar barnet — fantasin sätts i rörelse, det goda segrar vanligen över det onda. Andra skulle säga att dessa sagor innehåller vidskepelse och främjar en osund syn på det övernaturliga. De kan vidare bli orsak till att barnet söker leva i en drömvärld och förväntar magiska lösningar på livets problem i stället för att inse att man måste anstränga sig för att uppnå önskade mål.
Föräldrarna måste bestämma sig. Men oavsett i vilken riktning ditt resonemang går — är det inte viktigt att du betraktar vart och ett av dina barn som en individ? Ett av barnen kanske redan är benäget att ägna sig en hel del åt ”dagdrömmeri”, och då skulle det vara förståndigt att rikta dess unga sinne åt annat håll.
”Men hur skall jag veta vilken inverkan sagoböckerna har på barnen?” kanske du frågar. Det är inte alltid lätt. Det är mycket annat än läsning som påverkar ett barns liv. Men det finns något du kan göra och som lär dig en hel del om vad det är som verkligen rör vid hjärtat hos ditt barn.
Läs berättelsen tillsammans. Barn älskar sådan omtanke. Barn som tycker om att läsa får utlopp för sina känslor, och det stimulerar dem som inte är så förtjusta i att läsa. Somliga lärare anser i själva verket att om föräldrar läser för sina små barn som inte själva kan läsa ännu, så skapar detta på ett tidigt stadium en gynnsam inställning till läsning eller en ”tendens” till att vilja läsa.
Du kan också bli förvånad över några av de slutsatser som dina barn kan dra eller över vad det var hos berättelsen som fascinerade honom eller henne. Fråga ditt barn: ”Vad tyckte du om den där personen?” ”Vad tyckte du var det bästa i den där berättelsen?” När du hör svaren kan du vilja göra vissa justeringar, kanske byta ut en del av romanerna mot fler verklighetsskildringar. Detta har också med sig fördelen att det inte bara uppmuntrar barnet att läsa om andras äventyr utan också att lära sig göra saker och ting.
Detta eliminerar naturligtvis inte behovet av att tänka över vilka böcker man skall ha hemma. Du kommer till exempel förmodligen att vilja gallra bland de moderna berättelserna i romanfacket. Bör det inte vara du som bestämmer exakt när du vill att ditt barn skall lära sig om sexualitet, havandeskap och abort? Unga människor bör visserligen få lära sig att goda människor kan begå fel och misstag, men blir de verkligen hjälpta att utveckla sin personlighet genom att läsa om framgångsrika brottslingar?
Eller vill du att ditt barn skall tro att ”den starke har rätt”? Bör inte barnen hellre få lära sig att det finns rätta och felaktiga vägar att gå och att det är viktigt med principer? Många anser att serier som handlar om ”den oövervinnlige hjälten”, som förstör allt som kommer i hans väg, presenterar en farlig ”förebild” eller ett betänkligt exempel för de unga att följa.
Också på verklighetsskildringarnas område kommer föräldrar att finna det mödan värt att bläddra igenom boken innan de ger den till barnet. Somliga böcker framställer vissa raser eller nationaliteter i ett ofördelaktigt ljus. Andra innehåller mycket dogmatiska påståenden.
En bok i vetenskapliga frågor kan till exempel lägga fram innehållet som om allt vore fråga om bevisade fakta. Boken kan försäkra att allt liv på jorden har utvecklats från lägre livsformer och på så sätt antyda (eller till och med slå fast) att bibelns berättelse om skapelsen helt enkelt är en ”religiös myt”. Detta kan strida mot den religiösa fostran som barnet får. Medan far eller mor kan komma fram till att bokens värde i stort är sådant att det rättfärdigar att barnet läser den, kan föräldern ändå först vilja diskutera med barnet vissa synpunkter som presenteras i boken.
Allt detta tar tid. Men det visar att du bryr dig om ditt barn. Du vill att det skall inhämta lärdom, men du önskar också att det skall veta vad som är bäst och lyckligast för det. Man kan inte fly undan verkligheten. Det kommer tillfällen då varje barn måste ställas inför den. Men när nu detta lilla, unga liv — vanligen fyllt av undran och en iver att lära — har anförtrotts åt dig, får du inte underskatta värdet av din vägledning och din kärlek, när det gäller att hjälpa ditt barn i dess mentala och känslomässiga utveckling.
Dessutom inser förståndiga föräldrar att vi alla — även små barn — har ett andligt behov. De små är ofta fulla av frågor; ibland ställer de mycket svåra frågor. Guds ord, bibeln, är en rikhaltig källa till vishet. Den kan ”giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet”. (Ords. 1:4) Att du läser bibeln tillsammans med dina barn kommer helt naturligt att leda till samtal om de verkligt betydelsefulla tingen. De flesta som hållit fast vid att använda bibeln som moralisk vägledning har insett att den är mer än bara god litteratur, att den är ett behövligt ”ljus” i livet. — Ps. 119:105, 160; 36:10.
Det finns i dag mer litteratur för barn än någonsin tidigare. Det är också mycket som konkurrerar om att få lägga beslag på ditt barns tid — bland annat television och utökade fritidsaktiviteter. Du gör rätt i att uppmuntra dina barn att läsa. Men du är förståndig om du intresserar dig för vad de läser, så att du vägleder dem i deras ungdomliga iver.
När allt kommer omkring är det kanske så som filosofen Bacon en gång skrev: ”Somliga böcker skall man smaka på, andra skall man sluka, och några få skall man tugga och smälta.”