Varför bör man använda bilbälte?
Från ”Vakna!”:s korrespondent i Newfoundland
JANUARIMORGONEN grydde kall och solig på Burinhalvön i Newfoundland. En nattlig skur av underkylt regn hade lämnat vägen täckt med en blänkande ishinna. Men vid tiotiden på förmiddagen hade solstrålarna smält isen och till synes åstadkommit idealiska körförhållanden. Vägen förblev dock mycket hal där skuggan från bergväggen föll på den, men försäljaren som hastade hemåt norrut och familjen som var på väg söderut till staden var ovetande om detta. På denna korta, isiga vägsträcka tappade försäljaren herraväldet över bilen och kolliderade med familjebilen och kanade över en närliggande klippa. Vid elvatiden på förmiddagen låg en ung hustru och fyrabarnsmor döende på sjukhuset, medan den allvarligt skadade försäljaren ängsligt väntade på en ambulans. Alla hade försummat att använda sina bilbälten.
Detaljerna varierar, men den tragiska historien upprepas tusentals gånger varje år på världens vägar, och tiotusentals människor dödas eller skadas i bilolyckor. År 1976 dog omkring 47.000 människor på vägarna i Förenta staterna. Många fler har dödats i andra länder. Trots gemensamma ansträngningar under senare år att förbättra bilsäkerheten — som madrasserade instrumentbrädor, hopskjutbara rattstänger, säkerhetskarosser, sänkta hastighetsbegränsningar och bättre poliskontroll — återstår faktum att varje gång någon åker i en bil, ställs han inför den mycket påtagliga risken att bli skadad eller dödad. Därför är det en betydelsefull fråga för alla dem som värdesätter sitt liv: Vad kan man göra för att minska risken att någon skadas allvarligt eller dödas i en bilolycka?
Ett enkelt men ändå praktiskt förslag är: Använd bilbältet!
Hur bilbältena kan skydda dig
Om man vet vad som händer vid en krock, kan man lättare inse fördelen med bilbälten. När en bil till exempel kolliderar med en fast vägg i omkring 50 kilometer i timmen, inträffar faktiskt två kollisioner: 1) Bilens kollision, då bilen träffar väggen, blir tillbucklad och stannar inom en tiondels sekund, och 2) den ”mänskliga kollisionen”, då kroppen slungas med våldsam kraft mot någon del av bilens insida. Under den tiondels sekund då bilen bringas att stanna fortsätter kroppen att röra sig med en hastighet av omkring 50 kilometer i timmen. När kroppen träffar glas eller metall förorsakar detta därför ofta allvarlig skada eller död, på grund av att kroppen fångar upp det mesta av stöten.
I en krock, då hastigheten är 50 kilometer i timmen, kanske bilens främre del ger efter sex decimeter vid smällen då den krossas och böjs. Men när kroppen kolliderar med instrumentbrädan eller vindrutan, hejdas den vanligen på en mycket kortare sträcka, kanske mindre än fem centimeter. Denna skillnad beträffande stoppsträckan betyder att kroppen kommer att hejdas mycket häftigare än en bil. För att kroppen skall avstanna mjukare och kollisionskraften avsevärt förminskas måste hela bilens stoppsträcka därför utnyttjas. Detta åstadkoms med hjälp av bilbältet. Genom att hålla fast kroppen gör bältet den till en del av bilen. Bilbältets verkan kan illustreras genom att man jämför verkningarna av att falla på mjuk mark med verkningarna av att falla samma sträcka mot betong. Den mjuka marken ger efter några centimeter samt medger en längre stoppsträcka och minskar kollisionskraften. Den hårda betongen hejdar kroppen mycket häftigare, vilket resulterar i en kraftigare kollision och följaktligen större skador. Liksom den mjuka marken ger efter, ger bilbältet ytterligare sex decimeters utrymme att stanna på. Kollisionskraften, som nu är avsevärt reducerad, uppbärs av höfterna och axlarna, och dessa delar av kroppen kan bäst motstå kraften.
Fungerar verkligen bilbälten?
På senare år har omfattande laboratorieforskning och undersökningar av olyckor på platsen utförts av forskare som varit intresserade av att avgöra bilbältenas värde och begränsningar. I en rapport från 1966 konstaterar till exempel N. I. Bohlin att experiment med speciellt utrustade dockor och frivilliga försökspersoner i simulerade krockar fastslog bilbältenas värde när det gällde att avsevärt reducera skade- och dödsrisken. Data som stödde denna slutsats hade samlats från instrumentrapporter och ultrarapidfilm av fjärrstyrda kollisioner.
Laboratorieexperiment kan naturligtvis inte återge de mer komplicerade verkliga kollisionerna. Därför har forskarlag av läkare och ingenjörer företagit undersökningar på platsen. Vad har de kommit fram till? Enligt broschyren The Human Collision (utgiven av kommunikationsdepartementet i Ontario i Canada) kunde omkring hälften eller fler av dödsfallen och de allvarliga skadorna ha undvikits om trepunktsbältena hade använts. Dessutom har myndigheterna fört statistik i länder där det är lag på att ha bilbälte. Sålunda rapporterar kommunikationsdepartementet i Ontario att det under 1976 i Ontario inträffade olyckor som inbegrep 61.221 förare utan bilbälte, av vilka 355 dödades. Förare med bälte var inbegripna i 269.772 olyckor, i vilka 153 dödades. Det fastslogs alltså att chanserna för att överleva i en krock är tio gånger större för en förare med bilbälte än för en utan bälte.
På liknande sätt fastslog en rapport från Sverige i mitten på sextiotalet, hämtad från en undersökning av 28.000 fall som inbegrep alla slags olyckor, att människor med bilbälte ådrog sig endast omkring hälften så många skador som personer utan bälte, och detta gällde alla hastigheter. Det är värt att lägga märke till att ingen som använde bilbälte dödades vid hastigheter upp till 100 kilometer i timmen. Däremot dödades personer som inte hade bilbälte i kollisioner vid hastigheter som var lägre än 30 kilometer i timmen.
Men några frågar: Vad händer om bilen hamnar i vattnet eller tar eld? Sådana farhågor avskräcker många människor från att använda bilbälte. Fakta visar emellertid att risken att bli instängd i en sjunken bil eller i en brinnande bil är mycket liten jämförd med möjligheten att kollidera med något. Även om en person skulle råka ut för en av dessa sällsynta olyckor, reducerar bilbältet ändå risken av en skada som kan förorsaka medvetslöshet. Det är uppenbart att man inte kan rädda sig från en sjunkande eller brinnande bil, om man ligger medvetslös på golvet.
Skydda dina barn
Några kan tro att man kan skydda ett litet barn i en bilolycka genom att en vuxen person håller det tryckt i sina armar. När ett barn som väger omkring 15 kilo slungas i väg i en krock i 50 kilometer i timmen, utvecklar det emellertid en kraft på omkring 450 kilo. Vem är tillräckligt stark att kunna hålla i en sådan oerhörd tyngd?
Om ett barn är äldre än fem år eller väger mer än 25 kilo, kan det använda ett vanligt bilbälte. Om man placerar barnet på en fast dyna eller kudde, kan det göra att bilbältet sitter bättre över höfterna. Det gör också att barnet sitter mera upprätt och kan se bättre, vilket motverkar trötthet och irritation. Det rekommenderas att barn under fem år eller som väger mindre än 25 kilo placeras i speciellt konstruerade, säkerhetsutprovade sitsar, som nu är allmänt tillgängliga.
”Men mitt barn är så oroligt”, kan några resonera. Till en början kan detta vara ett problem, men tålamod och fasthet kommer snart att göra att barnet vänjer sig vid sin sits. Ett par med en fyraårig pojke rapporterar att han först var motvillig, men nu protesterar han högljutt om han inte blir säkert fastspänd i sin stol.
Maximalt skydd för dig och dina passagerare
Det första steget för att säkerställa skydd är alltid att spänna på sig bilbältet. Många dödsolyckor inträffar vid låga hastigheter, nära hemmet och under idealiska körförhållanden. För att uppnå maximalt skydd med ett bilbälte bör du förvissa dig om att det är ordentligt fastspänt över höfterna, att axelremmen inte glappar mer än fem centimeter och att remmarna inte har snott sig. För det andra bör du uppmuntra alla passagerare, alltså även de som sitter i baksätet, att sätta på sig sina bilbälten för deras och ditt eget bästa. Chaufförens bilbälte är till föga hjälp, om en passagerare utan bälte blir en projektil inne i bilen och slungas mot föraren med en kraft på flera tusen kilo.
Livet som vi har är en dyrbar gåva. Det är alltför värdefullt för att man skall behandla det vårdslöst. Att vi uppskattar dess värde bör få oss att företa de nödvändiga försiktighetsåtgärderna för att förhindra att vi själva eller andra blir skadade eller dödade. Några förnuftiga åtgärder kommer att minska skade- och dödsrisken. Vi bör köra försiktigt och uppmärksamt, undvika alkoholförtäring i samband med bilkörning, hålla hastighetsbegränsningarna och hålla bilen i gott skick. Och en mycket viktig försiktighetsåtgärd som inte fordrar någon större ansträngning och bara tar ett par sekunder är: SPÄNN PÅ DIG BILBÄLTET!