Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g79 22/1 s. 5-9
  • Skapelseberättelsen på universitetet

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Skapelseberättelsen på universitetet
  • Vakna! – 1979
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Hur Jehovas vittnen framför sin syn på saken
  • ”Varför får inte vi lära oss det här i skolan?”
  • Skapelseberättelsen blir inte underkänd
  • Tror du på evolution eller på skapelse?
    Vakttornet – 1971
  • Evolution och religion — debatten fortsätter
    Vakna! – 1974
  • Vad händer med evolutionsteorin?
    Vakna! – 1974
  • Evolutionen undergräver tron
    Vakttornet – 1971
Mer
Vakna! – 1979
g79 22/1 s. 5-9

Skapelseberättelsen på universitetet

Hur tas den emot av studenterna? Alltid hövligt, ibland entusiastiskt. Men kan den undgå att bli underkänd, när den konfronteras med evolutionsteorin?

”OM MONOPOL undantagslöst är orätt inom industrin, så frågar jag: Är då inte monopol undantagslöst orätt också inom utbildningsväsendet?” Den frågan framfördes av professor John Moore vid Michigan State University i USA. Han förklarar vidare: ”Jag anser att det är hög tid nu att man försäkrar skattebetalarna att deras ungdomar får höra en rättvis presentation av båda sidorna av frågan.” Den fråga han här åsyftar är: Har livet kommit till genom evolution eller genom skapelse? Moore hade undervisat sina klasser om utvecklingsläran under många år. Sedan utmanade en vän honom att bevisa den. Han kunde det inte. ”Jag insåg att jag bara lärde ut det som jag själv hade fått lära mig”, sade han. ”Orsaken till att så många människor tror på evolutionsteorin är att så många inte får lära sig något annat än evolutionsteorin.” Under de senaste fem åren har professor Moore undervisat sina klasser både om skapelseberättelsen och om evolutionsteorin.

Några av hans fakultetskolleger vid universitetet tycker inte om det och framhåller att kyrkan bör vara skild från staten. Men när det gäller skapelseberättelsen behöver man inte läsa mycket mer från bibeln än Första Mosebokens första kapitel. Det berör inte alls sekteriska trosbekännelser eller former av gudsdyrkan. Det gör inte propaganda för någon särskild religion. Dessutom citerar man ju bibeln i samband med litteraturhistoria, hänvisar till den när vissa religioner spelar en roll i historien, och i den jämförande religionsundervisningen behandlar man religiösa läror och citat från bibeln. Inget av detta anses vara i strid med att kyrkan skall vara skild från staten. Och det bör man heller inte anse rörande undervisning om skapelseberättelsen.

Diskussionerna om skapelse och evolution är vetenskapligt inriktade. Detta framgår av följande citat från universitetstidningen Students for Origins Research för januari/februari 1978:

”Debatten kretsar vanligen kring en resolution, till exempel ’teorin om en direkt skapelse ger en bättre förklaring än evolutionsteorin till vetenskapliga vittnesbörd om livets uppkomst’, och vetenskapsmännen uttalar sig då antingen för eller emot denna resolution. De flesta debatterna har handlat om termodynamik, sannolikhetskalkyl, fossilens vittnesbörd, radioaktiva åldersbestämningsmetoder och metoder för bestämning av lägre åldrar, mutationer, naturligt urval, växt- och husdjursförädling, jämförande anatomi och embryologi.”

I samma tidning hette det att 5.000 personer var med vid en sådan debatt 1977 vid University of Minnesota. Samma år var 2.000 närvarande vid liknande debatter vid Colorado State University och Texas University. Över 1.000 personer var med vid debatter vid följande universitet: University of Maryland, Ohio State University, San Diego State College, University of California i Los Angeles och Santa Barbara och Chico State College. Sådana debatter har också hållits vid University of Oregon, University of California i Berkeley, University of Kansas och Georgia State University.

Hur Jehovas vittnen framför sin syn på saken

Jehovas vittnen besöker ofta läroverk och universitet för att diskutera skapelseberättelsen. Men de gör det inte i form av en debatt. Debatter gör det svårt för människor att ändra uppfattning utan att förlora ansiktet. Det är en strid som går ut på vilken sida som skall vinna. Känslorna svallar, man använder kraftuttryck, dogmatism tar överhanden, och man kan inte längre resonera sansat och logiskt. Ofta lämnar båda sidorna debatten med samma åsikt som när de började — båda sidorna är övertygade om att de själva har rätt.

Jehovas vittnen anser att man bör gå till väga på ett annat sätt, som är bättre och mera i överensstämmelse med bibelns råd: ”En Herrens tjänare skall inte vara stridslysten. Han skall vara vänlig mot alla, beredd att undervisa dem, i stånd att tåla orättvis behandling. Han skall vara taktfull, när han försöker att föra till rätta dem som motsäger honom. Han skall handla så i hopp om att Gud skall ge dem tillfälle till sinnesändring, så att de kommer till insikt om sanningen.” (2 Tim. 2:24, 25, Hedegård) Därför presenterar Jehovas vittnen vanligen sina åsikter i ett tal och låter sedan frågan vara fri. Många gånger varar frågestunden betydligt längre än själva föredraget.

”Visheten [bevisas] ha rätt genom sina resultat”, sade Jesus. (Matt. 11:19, New English Bible) De resultat Jehovas vittnen har fått med den här metoden bevisar dess värde. En student vid Brooklyn College ordnade med ett sådant föredrag med efterföljande frågestund. Han talade med sin geologiprofessor, som också var chef för den naturvetenskapliga fakulteten, om några punkter om skapelseberättelsen som han hade lärt sig av Jehovas vittnen. Professorn tyckte att hans studenter borde få höra dessa punkter, och han bjöd dit vittnena för att tala. Två vittnen kom, varav den ena biologilärare och författare till en universitetslärobok i biologi. Båda vittnena talade och besvarade sedan frågor, och de 200 närvarande tycktes övertygade om att evolutionsläran bara var en obevisad teori. De flesta frågorna handlade om bibeln. Studenten som ordnade med detta är nu en heltidsförkunnare bland Jehovas vittnen.

Två flickor, som studerade vid ett universitet i Florida, diskuterade evolutionsläran. Den ena av dem var ett vittne, och när hon talade om skapelseberättelsen svarade den andra flickan: ”Det som du säger om en bättre värld låter bra, men jag måste tro på den teori som vetenskapsmännen och professorerna tror på. De är ju i alla fall väl insatta i ämnet. Jag kan inte tro att ni kan veta mer än de. Jag måste ställa mig på deras sida.” Därefter var båda flickorna med vid ett föredrag och en frågestund som leddes av ett av vittnena, och efteråt utropade tvivlerskan: ”Jag har aldrig vetat att evolutionisterna bara har en obevisad teori, som är överhopad med så många obesvarade frågor!”

”Varför får inte vi lära oss det här i skolan?”

I Florida var en lärarinna och hennes man, en professor, med vid ett sådant föredrag tillsammans med en vän till dem som var student. Efteråt sade studenten: ”Det här var verkligen en tankeställare! Varför får inte vi lära oss det här i skolan?” Några månader senare blev studenten och lärarinnan döpta som Jehovas vittnen, och hennes man, professorn, studerade regelbundet bibeln tillsammans med vittnena.

Vid ett katolskt universitet i Maryland läste chefen för biologiska institutionen boken Blev människan till genom evolution eller genom skapelse?, som sprids av Jehovas vittnen. Han blev så imponerad att han begärde att ett vittne skulle tala till hans studenter om skapelsen. Fyrtio studenter var närvarande plus tre professorer och deras hustrur och åtskilliga nunnor. När frågestunden var slut begärde flera av studenterna bibelstudier i hemmet, liksom två av nunnorna; och professorn, som ordnat med sammanträffandet, ville veta hur han kunde beställa ett förråd av Blev människan till genom evolution eller genom skapelse? Från och med nu, sade han, skulle biologiundervisningen ta upp punkter om skapelsen jämsides med evolutionsteorin.

För några år sedan innehöll The American Biology Teacher, Förenta staternas biologilärarförenings tidskrift, en artikel av en författare som trodde på skapelsen och som brukade ställa upp till debatter vid olika universitet. I ett senare nummer, januari 1971, innehöll insändaravdelningen genmälen från olika biologer. En insändare av Harvardprofessorn Ernst Mayr började med den utslitna klyschan: ”Jag känner inte till en enda välunderrättad människa som ifrågasätter att evolutionen är ett faktum.” I det andra stycket försäkrade han att varje välunderrättad biolog instämde i att evolutionen ”av alla människor med gott omdöme anses vara ett faktum som inte vidare behöver bevisas”. Men längre fram förklarade han motsägelsefullt: ”Det är nästan aldrig möjligt inom vetenskapen att bevisa någonting.” Men faktum är att många sanningar inom vetenskapen har bevisats både genom iakttagelser och experiment. Det hade varit mera på sin plats att professorn hade sagt: ”Det är nästan aldrig möjligt inom evolutionen att bevisa någonting.” Mayrs avslutande ord om evolutionsteorin upprepade hans inledande försäkran: ”... den är godtagen av varje välunderrättad biolog”.

Till Mayrs insändare fanns följande fotnot:

”Lärare som önskar göra sig mera förtrogna med skapelseanhängarnas argument bör läsa Blev människan till genom evolution eller genom skapelse?, som är utgiven 1967 av Watch Tower Bible & Tract Society och kan anskaffas hos Jehovas vittnen på orten. Denna 192-sidiga bok innehåller en omfattande bibliografi. — Redaktören.”

Skapelseberättelsen blir inte underkänd

Skapelseberättelsen säger att livet från början kom från Jehova Gud. Han skapade många olika ”familjearter”, och var och en av dessa frambragte avkomma ”efter sin art”. Liv kommer endast från liv. Inom ”familjearten” finns det variation, men de fortplantningsdugliga kombinationerna finner vi endast inom familjens gränser. (Första Moseboken, kapitel ett) Evolutionsläran hävdar att livet kommit till genom en slump och sedan förändrades till nya arter genom en slump, hela vägen från amöba till människa.

Såvitt vi vet kommer liv endast från liv. Såvitt vi vet fortplantar sig organismerna efter sina arter, och det förekommer inga variationer utanför ”familjearten”. Dessa fakta har iakttagits och bekräftats genom experiment. Däremot har man inte kunnat iaktta någon självalstring av liv; man har heller inte kunnat åstadkomma någon självalstring genom experiment. Man har inte sett någon art förändras till en annan art; och man kan heller inte få det att inträffa genom experiment. Evolutionsteorin kan inte verifieras med vetenskapliga metoder. Inte ens om mänsklig intelligens ingriper, kan liv skapas eller förändras till en annan art.

Man har funnit många fossil inom ”familjearterna”, men inget som uppvisar de millioner förändringar som skulle behöva inträffa för att en art skulle övergå till en annan. Evolutionisten är därför hänvisad till att blint tro på att livet uppkommit genom självalstring. Han måste också tro på fossil som han aldrig har funnit och mutationer som han aldrig har sett.

Evolutionsläran är en filosofi, men den maskerar sig som en vetenskap. Den sätter tro till att ”slumpen” har skapat de levande organismernas millioner komplicerade, ändamålsenliga drag och egenskaper. Detta påminner om vissa människor i forna tider som sköt Jehova åt sidan och därför kallades ”de som dukar ett bord åt guden Lyckan och de som slår i blandat vin åt guden Ödet”. — Jes. 65:11, NW.

Vi lägger märke till en uppseendeväckande inkonsekvens i de evolutionistiska vetenskapsmännens tankar om utformning och ordning. Man har till exempel föreslagit att man skall sända radiosignaler till några av de närmare stjärnorna i hopp om att kunna meddela sig med en avlägsen civilisation som förmodas kunna bo på en hypotetisk planet där. Om dessa signaler uppvisar ett mönster i stället för bara en slumpmässig blandning, skulle detta utvisa att de har ett intelligent upphov. Låt dr Carl Sagan vid Cornelluniversitetet förklara saken:

”Det är lätt att skapa ett interstellärt radiobudskap som kan uppfattas som otvetydigt härrörande från intelligenta varelser. En modulerad signal (’pip’, ’pip-pip’ ...), som består av talen 1, 2, 3, 5, 7, 11, 13, 17, 19, 23, 29, 31, består till exempel uteslutande av de 12 första primtalen — dvs. tal som kan delas jämnt endast med 1 eller med sig själva. En signal av detta slag, som grundar sig på ett enkelt matematiskt begrepp, kan endast ha biologiskt ursprung. ... Men den allra mest lovande metoden är att sända bildbudskap.” — Tidskriften Smithsonian, maj 1978, sid. 43, 44.

En sådan bild, som det föreslagits att man skulle sända, visar en man, en kvinna, ett barn, solsystemet och flera atomer — allt detta skulle åstadkommas genom att man sände en serie streck och punkter, som var och en kallas ”en informationsenhet”. Bilden skulle kräva sammanlagt 1.271 sådana enheter. En ännu mer komplicerad bild sändes redan år 1974 till stjärnhopen M13.

Tänk nu efter: Om 1.271 informationsenheter i en viss följd utvisar ordning och utformning och ”otvetydigt” bevisar att de har ett intelligent upphov, vad skall man då säga om de omkring tio tusen millioner informationsenheter som finns kodifierade i varenda levande cells kromosomer?

Det kemiska ämne som kallas DNA i en befruktad mänsklig äggcell innehåller inte bara omkring tusen informationsenheter, som kan förmedla en grovt förenklad svartvit bild, utan flera milliarder informationsenheter, som styr tillväxten och utvecklingen av en levande människa av kött och blod i tre dimensioner! Och äggcellen behöver inte vänta på att någon vetenskapsman skall räkna ut vad alla de genetiska symbolerna betyder och sedan organisera informationen för att göra upp ritningarna för ett spädbarn. Det finns ingen genetiker som vet tillräckligt mycket för att ha den blekaste aning om hur han ens skulle börja. Men ändå börjar den lilla äggcellen utföra hela uppgiften själv utan att någon talar om för den vad den skall göra!

Vad anser nu vetenskapsmännen om denna genetiska kod, som mångfaldigar sig billioner gånger i alla cellerna hos den växande människan? De säger att den har kommit till av en slump. Sedan säger de att en radiosignal från yttre rymden som bara innehåller några hundra informationsenheter skulle vara något sensationellt och skulle bevisa att den hade ett intelligent upphov — att den aldrig skulle kunna uppstå av en slump! Men de vägrar att erkänna att de millioner gånger starkare bevisen från den inre rymden i den genetiska koden vittnar om en överlägset intelligent sammanställare av denna information. Vad tror du? Att de jämförelsevis få, enkla informationsenheterna i en radiosignal bevisar att den har ett intelligent upphov, men att de levande organismernas häpnadsväckande komplicerade och ändamålsenliga utformning kommit till av en slump? Hur dåraktigt är det inte att tro det! — Ps. 14:1.

Skapelseberättelsen stämmer överens med kända vetenskapliga fakta. Första Mosebokens första kapitel uppdelar Jehovas skapande verksamhet i elva händelser eller faser. Vetenskapen erkänner dessa händelser som olika stadier i jordens utveckling och livets framträdande på den och erkänner också att den ordningsföljd som beskrivs i Första Moseboken är den rätta. Hur stor är sannolikheten för att bibelskribenten skulle kunna gissa sig till den rätta ordningen? En chans på 39.916.800! Talar inte detta för att människan redan har fått meddelanden från den yttre rymden? Har inte Jehova redan meddelat sig med människor genom att inspirera vissa av dem till att skriva bibeln?

Ja, skapelseberättelsen klarar sin tentamen. Evolutionsläran kan bara klara sig om den råkar vara lärarens ”gullegris”.

[Bild på sidan 8]

EVOLUTIONISTERNA SÄGER:

Radiosignaler med några hundra ”informationsenheter”, som framkallar den här bilden, kan endast ha ett intelligent upphov

De säger också att de milliarder ”informationsenheterna” i DNA, som ger upphov åt en människa, inte kräver någon intelligens, utan helt enkelt uppstått av en slump

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela